Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering

Anf. 67 Helene Hellmark Knutsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet, utom där vi har reservationer. Vi står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 6.

Fru talman! Coronapandemin fortsätter att påverka samhällets alla skikt och beståndsdelar. Liv har gått förlorade, arbetstillfällen likaså, och i övrigt livskraftiga företag har tvingats lägga ned. Samtidigt som samhället och ekonomin på många sätt står stilla sätts en viss del av utvecklingen på fast forward. En sådan är digitaliseringen och den digitala mognaden hos företag, organisationer och människor - en digitalisering som många av oss otåligt väntat på men som det krävdes en kris för att verkligen sätta fart på.

Vikten av en framgångsrik digitalisering är en viktig lärdom från denna pandemi och något som tydligt påpekas i detta ärende. Därför är vi socialdemokrater överens med de borgerliga partierna och Miljöpartiet om att arbetet med att digitalisera våra myndigheter, i syfte att förenkla för företagen och för dem som vill starta företag, är ytterst angeläget. Vi instämmer i tillkännagivandet till regeringen. Även regeringen instämmer i denna ambition och anger i sitt svar till Riksrevisionen att fler åtgärder kan komma att krävas.

I en omstart av svensk ekonomi är det oerhört viktigt att vi stimulerar och förenklar för dem som vill starta nya eller starta om sina företag. Detta kan innebära en möjlighet för människor att äntligen ta tag i sin dröm och starta det innovativa företag de velat driva ett tag, men det innebär samtidigt en skyldighet för oss att fatta välgrundade beslut som både förenklar och digitaliserar företagsbyggandet och innovationsarbetet.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas insatser för att underlätta för företagare att starta företag med hjälp av digitalisering. Syftet med granskningen var att undersöka om de statliga myndigheternas insatser varit ändamålsenliga. Riksrevisionens övergripande iakttagelse är att insatserna har gjort det enklare för företagare att starta företag, men samtidigt konstateras att mer behöver göras.

Det gläder mig att regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser om att digitaliseringen gjort det lättare att starta företag, samtidigt som arbetet att förenkla och förbättra processen fortskrider. Jag kan också konstatera att regeringen påpekar i skrivelsen att det finns finansieringsutmaningar när det gäller att utveckla och uppdatera digitala systemlösningar och tekniska plattformar.

Med anledning av detta framhåller regeringen bland annat att den avser att se över behovet av att utveckla formerna för exempelvis finansiering och uppföljning av den förvaltningsgemensamma digitaliseringen. Regeringen överväger även att i regleringsbrevet för exempelvis Tillväxtverket ytterligare förtydliga finansieringen för insatser som Verksamt.se och Serverat.

Fru talman! Jag vill betona att många av regeringens digitaliseringsfrämjande åtgärder inrättats under granskningsperiodens gång, vilket enligt regeringen innebär att effekterna av dess arbete ännu inte helt har kunnat bedömas. Bland annat anger regeringen att inrättandet av Myndigheten för digital förvaltning har haft som avsikt att förbättra de långsiktiga förutsättningarna för en effektiv styrning och samordning av de offentliga digitala systemen och insatserna. Myndigheten har en central roll för att regeringen ska åstadkomma en mer sammanhållen styrning och ett genomförande av insatser på området.

Jag konstaterar även att regeringen under granskningsperioden inrättat Kommittén för teknologisk innovation och etik, Komet, som ska bidra till att skapa goda och trygga förutsättningar för teknologisk innovation.

När det gäller de rättsliga förutsättningarna i digitala tjänster konstaterar regeringen bland annat att Digitaliseringsrättsutredningen i sitt betänkande Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering har identifierat ett antal åtgärder för att fortsätta att säkerställa att det finns juridiska förutsättningar för en digital och datadriven förvaltning. Allt detta bereds just nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Ett tillkännagivande till regeringen om att den ska ge ett förenklingsuppdrag är något vi alla skulle kunna vara överens om. Men jag kan samtidigt konstatera att regeringen i skrivelsen redogör för ett flertal genomförda, pågående och planerade insatser i förenklingens anda.

Utöver det förenklingsuppdrag som regeringen 2013 gav till 19 myndigheter kan förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag nämnas. Förordningen omfattar 67 myndigheter och syftar till att förenkla för företag att starta, driva och avveckla sin verksamhet genom att underlätta deras kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter.

Likaså efterfrågas i flertalet motioner om programmet Serverat att regeringen ska verka för att fler tjänster ansluts till programmet. I likhet med motionärerna anser vi att det är lovvärt med insatser för att minska de administrativa kostnader som företag inom restaurang- och besöksnäringen har. Vi noterar att programmet är en del av regeringens arbete för att göra just detta. Av Tillväxtverkets årsredovisning framkommer att 21 kommuner anslöt sig till Serverat redan under 2019, vilket innebär att vid utgången av 2019 var 41 kommuner anslutna till programmet.

Vidare framgår det av regeringens skrivelse att Tillväxtverket bedriver ett aktivt arbete för att få ännu fler kommuner att ansluta sig till Serverat. Därtill anger regeringen i skrivelsen att det redan har påbörjats ett omfattande arbete inom ramen för Serverat i syfte att förbättra tjänsten och öka användningen. Vi kan således inte se några skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad motionärerna här föreslår. Om jag får parafrasera Lars Hjälmereds motion om "en dörr in" vill jag påpeka vikten av att vi som parlamentarisk församling inte slår in redan öppna dörrar.

Fru talman! Vi måste ständigt söka efter nya, nödvändiga och innovativa åtgärder som kan fortsätta att stötta små- och egenföretagarna. En viktig lärdom från denna pandemi är just vikten av ett fortsatt arbete med att förenkla för startandet, drivandet och utvecklandet av innovativa företag genom digitalisering.

Anf. 68 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Regelbördan för svenska företag är för omfattande, för krånglig och för dyr. Moderaterna vill se en förändring och driver förslag för att sänka både kostnader och krångel för företagarna i landet.

Uppskattningsvis ökar kostnaderna för svenska företag med över 1 miljard kronor per år bara för att följa lagar och regler. Framför allt för mindre företag, som ofta vänder och vrider på varenda krona, är detta en hållbar situation.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna för att underlätta nyföretagande genom digitalisering. Regeringen svarar med en skrivelse om hur man ser på det som Riksrevisionen har kommit fram till. Det är detta betänkande som vi nu debatterar.

För det första konstaterar Riksrevisionen övergripande att insatser har gjort det enklare för företagare att starta företag, men digitala tjänster har brister vilket gör att de inte underlättar för företagen i önskad utsträckning.

För det andra konstaterar Riksrevisionen att det finns ett antal tillkortakommanden som, menar man, medför att de digitala tjänsterna inte får människor att starta företag i önskad utsträckning. Bolagsverket och Skatteverket har handläggningsprocesser som i stora delar är digitala, men de är det inte fullt ut. Det förekommer manuella moment, det vill säga det finns inlåsningar i gamla verksamhetssystem. Det betyder att man kör nytt blandat med gammalt, och då uppnås inte vinsterna med det digitala systemet. Det påtalas också att myndigheternas digitala samverkan inte är helt ändamålsenligt, vilket medför bristande effektivitet i genomförandet.

För det tredje ska det program som kallas Serverat vara en brygga och ett gemensamt verktyg så att kommuner ansluter till det, men det har långt ifrån alla gjort. Vi hörde tidigare att det är uppe i 40, och det finns ju 290 kommuner. Detta innebär i sin tur att ett mindre antal företag i ett begränsat antal kommuner har fått möjligheten att använda e-tjänster som tagits fram inom programmet Servera.

Den tid som företagare lägger på tillståndsförfarande kan med programmet Serverat minskas med 32 timmar. Om vi räknar med att en företagare jobbar åtta timmar om dagen minskar digitaliseringen arbetstiden med fyra hela arbetsdagar. Den skulle företagaren i stället kunna använda till sin kärnverksamhet, och då har väldigt mycket vunnits. Det måste vara enkelt att både lämna och få uppgifter från myndigheter på ett och samma ställe.

Riksrevisionen ger i rapporten rekommendationer till de statliga myndigheterna att säkerställa nyttan för både företagare och deltagande myndigheter i Verksamt.se, som är ett samarbete mellan Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket för den som ska starta, redan driver, vill utveckla eller ska avveckla ett företag. Uppmaningen om nyttan riktas till Tillväxtverket och Bolagsverket i arbetet med att utveckla detta verktyg.

Tillväxtverket rekommenderas vidare att se över utformningen av programmet Serverat med anledning av dess bristande resultat.

Bolagsverket och Skatteverket får uppmaningen att aktivt verka för att ärenden i större utsträckning inkommer digitalt i syfte att säkerställa användningsnytta och kortare handläggningstider för företagare och säkerställa mer korrekta ansökningar.

Fru talman! Om Sverige ska komma på fötter efter den här krisen behövs ett konkurrenskraftigt näringsliv. Frågan om företagens regelbörda är då avgörande. Digitaliseringen är vägen framåt för att öka kraften och spara tiden. Vi måste vara först på bollen, och då är snabba och smarta lösningar framtiden. Vi är därför inte nöjda med regeringens svar på Riksrevisionens rapport. Man instämmer visserligen i en hel del, men det finns ingen tydlig uppföljning och avstämning för att arbetet de facto ska bli levererat.

Regeringen säger att det ligger i myndighetsuppgiften att förenkla för företag och andra, till exempel genom digitalisering, samt att man har uppföljningssamtal med myndigheterna. Därmed menar regeringen att det inte behövs några ytterligare förtydliganden.

Uttryck som "följa frågan", "vid behov" och "överväga" används, och vi vill ge skarpare svar om vad som behöver levereras i form av regelförenklingar. Att det har tagits steg sedan rapporten skrevs är mycket bra. Det vill vi vara tydliga med.

Men nu måste också kommuner och myndigheter ha vägar som gör att näringslivet på ett smidigt sätt kan svara och kommunicera och att uppgifter finns att hämta och lämna på ett ställe, det vill säga en dörr in, vilket tar bort merarbete. Sverige har inte råd med att företag lägger fyra arbetsdagar på att svara myndigheter. Det ska ske på ett modernt sätt. De 32 timmarna måste bort och effektiva digitala verktyg in i hela kedjan och brett över myndigheterna. Företag ska inte lämna samma typ av uppgifter vid flera tillfällen till flera myndigheter. Det behövs garanti, rimlighet och tydlighet kring handläggningstider, och det behövs tydliga mål för redovisning av läget.

Det måste med andra ord bli enklare att starta, driva, utveckla och äga företag i vårt land. Fler myndigheter än Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket ska arbeta med förenklingsuppdrag. Det måste ske brett. Programmet Serverat måste få fler tjänster på plats, och fler kommuner måste anslutas. Den digitala samverkan mellan myndigheter måste fungera rakt av. Solnedgångsklausulen måste användas när nya lagar och regler införs.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4. Självklart står jag också bakom våra andra reservationer. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 69 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 9 under punkten Övrigt om regelförenkling.

Vi befinner oss i en ytterst ansträngd situation för det svenska näringslivet och vår ekonomi. Det är centralt att vi vidtar alla politiska åtgärder som på något sätt kan bidra till att säkra jobb och undvika företagskonkurser. I den kontexten framstår det som viktigare nu än före pandemin att vi säkerställer att de statliga insatser som genomförs för att underlätta nyföretagande genom digitalisering är korrekt riktade och tillräckliga i sin omfattning.

Därför gläder det mig att vi i utskottet gjort gemensam sak i flertalet frågor och vid voteringen senare i dag kommer att rikta totalt fyra tillkännagivanden till regeringen. Jag ämnar i mitt anförande uppehålla mig vid tre av dessa, men först tål det att nämnas något om regelförenklingsarbete och våra motionsyrkanden på det temat.

Sverige är av tradition ett land med starka myndigheter och mycket detaljreglering. I en värld av global handel och hård konkurrens verkar detta i många fall konkurrenshämmande för de svenska företagen. För svenska företag innebär regelbördan kostnader och administration som tar fokus från företagens egentliga verksamhet. Dessa merkostnader hämmar jobbskapande och tillväxt. Det är därför av största vikt att eftersträva förenklingar och ta bort onödiga regleringar där konsekvenserna inte motsvarar nyttan. Det är även viktigt att nya och förändrade regler är kostnadseffektiva.

För oss är det uppenbart att regeringen såväl som svenska förvaltningsmyndigheter behöver prioritera regelförenklingsarbetet, vilket bäst sker genom ett systematiskt samarbete med sakkunniga näringslivsorganisationer. Sverigedemokraterna har i övrigt en stor samling förslag på temat. I detta betänkande lyfts bland annat fram att Regelrådet bör placeras som oberoende organ under Statsrådsberedningen och ges utökat mandat genom en stoppfunktion vid bristande konsekvensutredningar, att Sverige behöver ett implementeringsråd likt det danska som syftar till att undvika onödig överimplementering av EU-direktiv och att flertalet otidsenliga regler som drabbar besöksnäringen behöver tas bort, däribland danstillståndet.

Fru talman! Nu över till de av Sverigedemokraterna backade tillkännagivandena!

För det första är det utskottets och Riksrevisionens uppfattning att regeringen inte gjort tillräckligt för att myndigheter ska förenkla för företagare med hjälp av digitalisering. Därför är det vår uppfattning att riksdagen bör tillkännage för regeringen att den bör överväga att ge fler statliga myndigheter ett så kallat förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige.

För det andra konstaterar Riksrevisionen att programmet Serverat hittills inneburit begränsad nytta för företagare till följd av låg kommunal anslutning. Av den anledningen anser utskottet att riksdagen bör tillkännage för regeringen att den bör verka för att man ansluter fler tjänster till programmet Serverat i syfte att öka anslutningsgraden hos kommunerna.

För det tredje är det, givet det redan existerande regelkrånglet, viktigt att nya lagar och regler som införs uppfyller sina syften samt att de då så ej är fallet tas bort när detta uppdagas. Utskottet anser därför att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs.

Fru talman! Det är min övertygelse att dessa tillkännagivanden vid implementering skulle underlätta för det svenska näringslivet i denna desperata tid. Jag hoppas, utan att tro, att regeringen delar den uppfattningen och skyndsamt skrider till verket. Det vore en liten gärning med stor potentiell positiv verkan för vårt hårt ansatta näringsliv.

Anf. 70 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering är det vi behandlar. Vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 10.

Fru talman! Det är svårt att föreställa sig hur vårt samhälle skulle se ut utan internet och de digitala strukturer som vi nu vant oss vid och som vi kommer att vänja oss vid ytterligare. Näringslivet i Sverige blir, liksom föreningslivet, vardagen och välfärden, alltmer digitaliserat. Handelsvägar, kommunikationer och tjänster blir alltmer digitala. Att vara i den digitala framkanten av en marknad kan ofta vara den mest avgörande fördelen för ett bolag. Därför är det också avgörande att regeringen agerar för att det svenska näringslivet fullt ut ska kunna nyttja digitaliseringens möjligheter.

Sverige och svenska företag har en stark position i den digitaliserade ekonomin, en position som måste vårdas och utvecklas. Samtidigt finns en överhängande risk att byråkrati och regler bromsar digitaliseringens möjligheter för nya tjänster och arbetstillfällen. Dessutom har offentlig sektor en mycket varierande grad av digitalisering, vilket påverkar möjligheterna till bättre service för näringslivet och medborgarna.

Riksrevisionen riktar i sin granskning en konkret kritik mot regeringens arbete med att underlätta för Sveriges företagare genom digitalisering. Myndigheters administrativa system kan inte alltid prata med varandra. Många steg är fortfarande manuella, och uppgifter måste kontrolleras i flera system. Det behövs säker digital kommunikation mellan handläggare och företagare. Det behövs ett effektiviseringstänk. Tyvärr är ännu inte så många kommuner anslutna till Serverat. Centerpartiet anser att mer behöver göras och att det måste bli enklare att bli företagare i Sverige.

Låt mig ge några exempel, fru talman! Fortfarande har Sverige inte lyckats säkra att företag - eller medborgare för den delen - inte ska behöva lämna samma information vid flera tillfällen. Fortfarande är handläggningstiderna rätt långa. Fortfarande är förändringar beroende av att man hittar och utbildar anställda som kan hinna med handläggningen. Detta måste göras bättre.

Existerande regler bör kontinuerligt anpassas till den nya digitala verkligheten. Skrivningar som kräver kontakt via analoga kanaler som brev eller fax bör ändras. Det måste vara möjligt för allmänhet och företag likaväl som offentlig sektor att föreslå anpassningar och ändringar av tillämpningen av existerande regelverk med tanke på digitaliseringen, exempelvis genom ett breddat regelråd, som också bör ha möjlighet att ta initiativ till anpassningar. Ny lagstiftning bör vara digitaliseringsredo och därmed enkel och tydlig, använda begrepp som går på tvären över sakområden och utformas med inriktning på automatisering av handläggning och processer. Samtidigt bör det finnas solnedgångsklausuler som säkrar att lagstiftning utvärderas och kan tas bort eller ändras om den inte längre uppfyller sitt syfte.

Staten bör ta en ledarroll i arbetet för standarder och skapandet av strukturerad data i svensk offentlig sektor i samarbete med SKR. Det skulle öka konkurrensen i handeln med offentlig sektor. Staten bör även öppna upp ordentligt för öppna data för näringslivet och öppna samhällsvinster för tiotals miljarder genom innovationer och nya tjänster.

Allt detta är insatser som kan förbättra för nyföretagande, nya innovationer och även för existerande företag. Den pågående samhällskrisen tvingar fram nya lösningar, fru talman. Då måste vi i statsmakten höja tempot i den här frågan.

Anf. 71 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Sverige ska ha ett konkurrenskraftigt näringsliv som ligger i framkant vad gäller digital utveckling och forskning. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi ska fortsätta att utveckla landet och vara i framkant vad gäller digitalisering.

Många branscher står i dag inför en utmaning där allt fler yrken digitaliseras och automatiseras. Rätt använd kan teknikutveckling leda till ökad livskvalitet, bättre arbetsvillkor och en generell arbetstidsförkortning. Det bygger dock på att den svenska modellen värnas och att goda arbetsvillkor och förutsättningar till omställning finns i grunden.

Ett digitalt skifte ställer höga krav på både företag, myndigheter och personal. I bästa fall kan digitaliseringen komma att innebära viktiga klimatvinster, vinster för arbetarna såväl som bättre förutsättningar för den enskilde företagaren. Genom nya plattformar för företagare kan regelkrångel minskas, och man kan förbättra samverkan mellan olika parter.

Vi kan öka effektiviseringen genom att hjälpa företagen att utvecklas och få bort hinder. Här har digitaliseringen en nyckelroll. Det är viktigt att den främst används för att effektivisera och inte till att öka informationsinhämtningen eller byråkratin.

Vi ser att en ökad digitalisering är en viktig beståndsdel i att underlätta processer, som i uppstarten av företag. Företagare måste i dag kontakta flera myndigheter. I vissa branscher har man dessutom komplicerade registreringar och eller tillståndsansökningar, till exempel i restaurangbranschen och byggbranschen. Det är något som kan effektiviseras med hjälp av digital teknik.

Vi ser fram emot det fortsatta arbetet med digital samverkan mellan myndigheter för att underlätta, effektivisera och skapa utrymme för en bättre utveckling för de nya företagen. Det gäller speciellt under dessa kristider. Jag yrkar bifall till reservation 3.

Anf. 72 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi en angelägen fråga. Det är Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering.

Riksrevisionens granskningar är bra, och denna granskning är ett tydligt exempel. Flera åtgärder inom förenklingsarbetet har gjorts. Men granskningen visar att de digitala tjänsterna har brister. Rent generellt är både våra företagare och medborgare mer digitaliserade än vad Myndighetssverige är, och det visar även denna rapport.

Därför är det bra att utskottet föreslår fyra tillkännagivanden till regeringen om bland annat insatser för att förenkla för företag, där regeringen ska ge fler statliga myndigheter ett så kallat förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige och att vidta ytterligare åtgärder för att öka den digitala samverkan mellan myndigheter.

Fru talman! Några frågor som kvarstår som vi kristdemokrater driver är att införa en garanti om att företag bara ska behöva lämna en uppgift en gång till myndigheterna och att uppgiften sedan ska slussas vidare till den aktuella myndigheten. Det skulle påtagligt kunna minska den administrativa tiden för företag så att de i stället kan lägga mer tid på det de brinner för, att bedriva verksamhet, vilket i sin tur skapar värde och jobb.

Vi kristdemokrater har även lyft fram frågan om vikten av att Sverige bör inrätta ett implementeringsråd likt den danska modellen när det gäller EU-lagstiftning. Det ska vara ett råd som har till uppgift att bidra i arbetet mot överimplementering av EU-direktiv i svensk lagstiftning. Här bör utgångspunkten vara att EU-direktiv införs på miniminivå i nationell lagstiftning för att skydda och stärka de svenska företagens konkurrenskraft.

Vi kristdemokrater anser att regeringen behöver ta fram en sammanhållen handlingsplan med tydliga och mätbara mål för hur regelbelastningen för företag ska minska.

Några tips på vägen från oss kristdemokrater är:

En regel in, en regel ut, bör införas. Det innebär att när nya regler införs ska regellättnader genomföras i minst samma omfattning.

Myndigheternas service till företagen. Det kan vara avgörande för företagens utveckling. Det är ett annat tips.

Servicegarantier bör tydligt finnas definierade och tidsatta garantier för vilken service man som företagare ska kunna förvänta sig. Utred servicegarantier för företagen i syfte att bidra till snabbare, mer kvalitativ och förutsägbar myndighetsservice.

Det bör även regleras hur företagen ska kompenseras om myndigheten inte klarar av att leva upp till just denna garanti.

Fru talman! I tider som dessa, där vi befinner oss i en djup ekonomisk kris på grund av coronapandemin, är det alla pratar om oerhört angeläget. Det handlar om att företagen måste ställa om och digitalisera för att kunna göra digitala affärer. Då behöver staten göra sitt och inte halka efter, för utan företag har vi ingen välfärd.

Jag yrkar härmed bifall till reservation 8.

Anf. 73 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Som gammal företagare blir man glad av all form av förenkling för att starta och driva företag. I dag debatterar vi Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering. I dag är jag därför glad att vi genom liberala reformer kommer att skapa bättre förutsättningar för nyföretagande.

Jag blir däremot orolig när partier i denna kammaren inte ställer sig bakom förenklingar. Många fler i denna kammare borde prova på att starta och driva företag. Väljer man inte den vägen borde man i alla fall lägga örat mot rälsen och känna av trender och hur verkligheten ser ut. Där har denna kammare ett stort arbete att göra framgent.

Att som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet förklara sig nöjda med regeringens förenklingsarbete är beklagligt. Regeringen måste göra mer. Vi måste göra mer. Allt handlar om vilka signalvärden vi skickar ut. I mitt Sverige ska fler vilja och våga starta företag.

Därför är det en viktig signal att vi riktar ett tillkännagivande till regeringen om att ge fler statliga myndigheter ett förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagande i Sverige. Samma gäller tillkännagivandet om att regeringen bör verka för att fler tjänster ansluts till programmet Serverat i syfte att öka anslutningsgraden hos kommunerna.

Att då som vissa partier tycka att det räcker med att ett fyrtiotal kommuner anslutit sig och hänvisa till att arbete pågår är högst olyckligt. Tvärtom behöver regeringen göra mer. Vi måste göra mer. Återigen handlar det om signalvärden. I mitt Sverige ska fler vilja och våga starta företag.

Jag noterar också att Vänsterpartiet känner sig nöjt när det gäller den digitala samverkan mellan myndigheterna. Nej, tvärtom behöver regeringen göra mer här. Vi måste göra mer. Därför är jag glad att vi också riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den måste vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.

Sist men inte minst, fru talman, kommer vi i dag att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att införa så kallade solnedgångsklausuler. Det innebär att en lag eller en reglering ska upphöra att gälla efter ett visst datum som förutbestäms vid dess införande. Även här är det vissa partier som inte ställer sig bakom det utan tycker att vi redan gör tillräckligt. Vi behöver tvärtom göra mer, fru talman.

Vi riktar i dag fyra viktiga tillkännagivanden till regeringen. Vi kommer att skapa bättre förutsättningar för att underlätta nyföretagande.

Är jag glad? Ja, det är jag absolut. Men är jag nöjd? Det är jag absolut inte.

Det finns fler delar där vi måste fortsätta att driva förenklingsarbeten. Allt handlar om vilka signalvärden vi vill skicka till dagens, men framför allt till morgondagens, företagare.

Det finns rena självklarheter som vi inte är överens om i denna kammare. En sådan sak är det som vi kallar för En dörr in. Företagare måste i dag lämna in samma typer av uppgifter till flera olika myndigheter. För att minska företagens administrativa kostnader och för att förenkla företagens uppgiftslämnande krävs enhetliga och nationella lösningar som underlättar informationsutbyte mellan myndigheter. Låt oss förenkla för företagen! En dörr in skulle stärka svensk företagsamhet.

Liberalerna kommer även fortsättningsvis att arbeta för detta. Därför yrkar jag bifall till reservation 4.

Fru talman! För att hela Sverige ska växa behövs det fler jobb. Fler jobb i växande företag innebär ökade skatteintäkter, som exempelvis skulle kunna gå till vår gemensamma välfärd. Sverige behöver därför en företagarvänlig politik, och det uppnås genom ett gynnsamt klimat för företagen och genom regelförenklingar.

Tyvärr har utvecklingen de senaste åren gått åt fel håll. Det ska och måste bli enklare att starta och driva företag, och det är ett arbete som behöver prioriteras av regeringen och dess myndigheter.

För Liberalerna är slutsatsen uppenbar: Utan företagare stannar Sverige. Det är företagen som skapar både jobb och de skatteintäkter som finansierar vår välfärd. Höga ambitioner med välfärden bygger på att människor arbetar och att våra företag växer.

I mitt Sverige ska fler vilja och våga starta företag. Utan företagare stannar Sverige.

Anf. 74 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman och ledamöter! Jag vill inleda med att säga att det är mycket viktigt att det ska vara enkelt att starta och driva företag.

Digitaliseringen måste vara sammanhållen och fungera väl; det har inte minst denna kris visat på. Det är viktigt att minska företagens administrativa kostnader, särskilt inom restaurang- och besöksnäringen men förstås också inom övriga branscher. Riksrevisionen har nu granskat de statliga myndigheternas insatser för att förenkla för företagare att starta företag med hjälp av digitalisering.

Det bedrivs ett omfattande arbete på området. Mycket arbete pågår också sedan rapporten togs fram. Låt mig nämna några saker: Ett omfattande arbete har påbörjats inom ramen för verksamt.se och programmet Serverat i syfte att förbättra tjänsterna och öka användningen. Bland annat har ett arbete med att uppdatera plattformen för verksamt.se inletts av Bolagsverket under året. Man jobbar nu med att utveckla digitala tjänster, som Serverat, till att omfatta fler tillståndsprocesser och ärendetyper. Tillväxtverket gör ett aktivt jobb för att få fler kommuner att ansluta sig till de här tjänsterna.

Regeringen har inrättat en myndighet för digital förvaltning för att långsiktigt förbättra förutsättningarna för en effektiv styrning och en samordning av offentliga digitala system.

Regeringen har också inrättat Kommittén för teknologisk innovation och etik, som kallas Komet. Den ska bidra till att skapa goda och trygga förutsättningar för teknologisk innovation. I kommitténs uppdrag ingår bland annat att kartlägga behov av anpassning av regelverk och att leverera policyutvecklande förslag till regeringen som sedan kan beredas. Det kan till exempel gälla eventuella hinder i form av lagstiftning, anpassning av regelverk eller behov av förändrade arbetsformer.

Vad gäller En dörr in, som vi har hört om här, har regeringen beslutat om en förordning om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Där står att myndigheter ska se till att utveckla system som gör att företag inte ska behöva lämna samma uppgifter flera gånger.

Vi har också fått höra om solnedgångsklausuler. Näringsministern har pekat på att det kan bli aktuellt att överväga detta i de fall det är tillämpbart, rimligt och lämpligt. Det får man avgöra från fall till fall.

Fru talman! Som jag inledde med att säga är det mycket viktigt att det ska vara enkelt att starta och driva företag. Det är också viktigt med digitalisering. Men det pågår redan ett omfattande arbete som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Det viktiga är ju egentligen inte tillkännagivanden, utan det viktiga är att arbetet faktiskt görs i verkligheten och når ut till företagen. Från regeringspartierna anser vi, som ni har hört tidigare, att motionärerna slår in öppna dörrar. Det är viktigt att effekterna av de åtgärder som har kickats igång och är på rull kan bedömas innan man slänger in ännu fler nya åtgärder.

Jag yrkar bifall till reservation 6.

Anf. 75 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Vi kristdemokrater har ju ofullkomlighetsprincipen i vårt partiprogram. Tidigare yrkade jag bifall till en reservation som vi själva inte står bakom. Det ska jag naturligtvis inte göra, utan jag yrkar bifall till reservation 7.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)