Anf. 111 Gustaf Lantz (S)
Fru talman! Det är bara jag och den tappra vänsterpartisten Linda Westerlund Snecker som har anmält oss till denna debatt, trots att den handlar om något så viktigt som bättre verktyg i kampen mot brottsligheten.
Jag ska också säga att jag har den djupaste förståelse för att alla partiers ledamöter inte prioriterar att vara med i denna debatt. Debatter där de allra flesta är helt överens om att det är väldigt bra förslag som regeringen har lagt fram har en tendens att bli bekväma och trevliga men kanske inte så underhållande och spänstiga - ungefär som en avslagen läsk. Men det är lite riskabelt att allmänheten då ibland missar viktiga framsteg som görs. Även om vi är överens om dem är de fortfarande väldigt viktiga och angelägna.
Vi har gjort en enorm resa i svensk rättspolitik under vår nuvarande socialdemokratiska justitieminister. Steg för steg, lag för lag har vi gjort ett skifte, vill jag påstå. Ibland måste vi zooma ut och se den sammantagna kraften i det som vi har åstadkommit. Det handlar om hundratals lagändringar som alla har gett svenska myndigheter nya verktyg, inte minst gentemot de kriminella gängen.
Vad är det då som vi ska rösta om? Jo, det handlar om att utreda brott genom att komma åt information i det så kallade digitala molnet och att utreda brott genom att komma in i misstänktas telefoner. Det handlar om att kopiera och spara den information som myndigheterna kommer åt. Det handlar om en större skyldighet att lämna ut handlingar och föremål för att de ska kunna användas i rättsliga processer. Och det handlar också om att göra internationella samarbeten konsekventa med dessa ändringar.
Jag ska inte gå igenom allting i detalj, men jag vill kortfattat nämna några saker.
När det gäller genomsökning på distans gör vi så att kriminella inte ska kunna skydda sig genom att förvara information i det digitala molnet i stället för på den egna datorn. Detta är en bra illustration av hur lagboken alltid måste vara ett levande dokument. Dagens lagstiftning är skriven i en molnfri tid. Men nu finns molnet där, och då måste vi ha regler för det så att vi inte tappar initiativet.
Det är nämligen vanligt att elektroniska uppgifter som kan ha betydelse som bevis är lagrade på en annan plats än i det föremål, till exempel en dator eller en mobiltelefon, som har tagits i beslag eller som har påträffats vid en husrannsakan eller vid en kroppsvisitation. Uppgifter finns ofta lagrade i det digitala molnet eller på en extern server och kan därmed inte sägas vara lagrade i det fysiska föremål som den som gör beslaget eller husrannsakan har framför sig.
Modernare regler för användningen av tvångsmedel
Rättsläget är för närvarande oklart i fråga om huruvida brottsbekämpande myndigheter får ta del av sådana uppgifter. Den dominerande uppfattningen är att den som under en husrannsakan eller efter ett beslag söker igenom innehållet i en elektronisk kommunikationsutrustning inte får bereda sig tillgång till annan information än den som finns lagrad just där.
För att ge de brottsbekämpande myndigheterna effektiva utredningsverktyg föreslår regeringen att det ska införas en möjlighet att söka efter handlingar som är lagrade i ett avläsningsbart informationssystem utanför den elektroniska kommunikationsutrustning som används för genomsökningen. Förfarandet, som utgör ett nytt tvångsmedel, ska benämnas genomsökning på distans.
Jag fortsätter lite grann med sakupplysningen.
Modernare regler för användningen av tvångsmedel
Föregående talare var inne på den biometriska autentiseringen. Om det finns anledning att anta att någon har möjlighet att öppna ett avläsningsbart informationssystem genom biometrisk autentisering ska han eller hon enligt förslaget vara skyldig att på tillsägelse av en polisman medverka till detta om en genomsökning av ett beslagtaget föremål, en husrannsakan eller en genomsökning på distans annars försvåras. Om han eller hon vägrar ska en polisman få genomföra autentiseringen.
Förutom en polisman får även en tjänsteman vid Tullverket och en kustbevakningstjänsteman verkställa eller biträda vid exempelvis ett beslag eller en husrannsakan, och de har i dessa fall samma befogenheter som en polisman att använda våld. Dessa tjänstemän har samma behov som en polisman av att genomföra en biometrisk autentisering och bör i dessa delar ges samma befogenheter som en polisman. I likhet med vad som bedöms gälla för en polisman behöver det inte regleras att de i vissa fall får använda våld för att genomföra detta.
Sammanfattningsvis är detta viktiga och efterlängtade nya verktyg i myndigheternas verktygslåda i kampen mot brottsligheten.
Med detta yrkar jag bifall till propositionen.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 27 april.)
Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn