Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Fru talman! I går var en dag som få andra under denna mandatperiod då det ändå har hänt väldigt mycket. Ni var alla där, och jag ska därför inte lägga fokus på det i sak.

Men i ljuset av detta, och jag ska inte låta mer sentimental än nödvändigt, tycker jag ändå att det som vi gör här i dag och kommer att besluta om här i dag blir ännu lite finare.

Efter beslutet i utskottet förra torsdagen om att flytta ut trålgränsen och om bland annat en ny förvaltningsplan för Östersjön har jag funderat en del på hur jag ska lägga upp denna debatt - om jag ska trycka lite extra på att Vänsterpartiet redan för två år sedan skrev om detta i vår fiskemotion eller om jag ska påpeka att vi för ett och ett halvt år sedan gjorde ett första utskottsinitiativ om att flytta ut trålgränsen, som då mottogs med mumlande kommentarer om både fel form och fel forum. Men sedan tänkte jag att vem som gjorde vad först egentligen inte är det viktiga. Även om jag tror att det spelade roll att vi gjorde det, höll frågan uppe och drev på är detta inte det centrala i dag.

Det som hänt sedan dess i utskottet är faktiskt att vi har lyssnat på varandra. Vi har lyssnat på fiskets representanter som har berättat om sin situation och sina behov. Vi har lyssnat på forskarna som har berättat om en verklighet som ärligt talat har skrämt oss. Vi har också lyssnat på miljörörelsen och intresseorganisationerna som arbetar för Östersjöns och havens bästa. Och våra positioner har flyttats, inte längre ifrån varandra utan närmare varandra, i en process som är politik när den är som bäst. För detta vill jag passa på att tacka er kollegor i utskottet.

När jag ändå är inne på att tacka vill jag passa på att rikta ett stort tack till Sportfiskarna. Utan deras kampanj, Rädda strömmingen, som de genomförde i våras då de satte press på oss politiker att ge svar på hur vi ser på frågan om trålgränsen, tror jag faktiskt inte att vi hade haft fem utskottsinitiativ i detta ärende före sommarens slut.

Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Jag vill också rikta ett särskilt tack till alla er som arbetar med fiske och som hör av er och berättar om er verklighet. Utan ert engagemang hade den förändring som vi nu gör varit betydligt svårare.

Nu går jag vidare till det som är någon form av sakfråga. Den grundläggande frågan när vi pratar om fiske menar jag är vilket fiske vi vill ha och vilka nyttor vi vill att det fisket ska vara med och bidra till. För mig är svaret för all del inte enkelt men ändå ganska rakt på sak. Vänsterpartiet vill att fisket ska bidra till hållbara hav, ett livskraftigt ekosystem, ett hållbart fiske för våra yrkesfiskare under många generationer liksom en fortsatt möjlighet för sportfiske. Vi vill att det ska bidra till levande kust och skärgårdar, där människor kan arbeta inom både förädling och beredning. Men man ska också kunna bygga upp verksamheter kring ett kustsamhälle där människor på riktigt vill vara för att uppleva allt det goda havet har att erbjuda.

De förslag vi har på bordet i dag tar oss inte hela vägen fram, men de är ett bra steg på vägen. De är också en tydlig viljeriktning från utskottet om att arbeta för just de här värdena. Det är det lokala och regionala fisket, som landar, sorterar och bereder i våra svenska hamnar och kustsamhällen, som ska prioriteras. För detta har vi gott stöd från såväl yrkesverksamma fiskare som forskningen och organisationer som arbetar med havsfrågor. Det är en styrka som vi ska ta till vara.

Trålgränsen skapades en gång för att skydda lekande och uppväxande bestånd vid kusten och på samma gång gynna det småskaliga, lokala fisket. Allteftersom bestånden i Östersjön har blivit allt mindre och behovet av att skydda särskilt lekområden har blivit extra viktigt är det tydligt att det skyddet ännu behöver stärkas. Därför är det bra att utskottet nu har enats om en utflyttning av trålgränsen. Det är också viktigt att vi har kunnat enas om att specificera vilken typ av fiske som ska vara undantagen när det gäller trålgränsen.

Även om syftet med trålgränsen redan i dag har varit att gynna det småskaliga fisket vet vi att det har getts alltför generösa undantag till även de stora trålarna. Genom vårt beslut trycker vi nu på för att det ska ges begränsade undantag till det småskaliga fisket där man fiskar för direkt användning som livsmedel. Samtidigt visar vi tydligt hur viktigt det är med en lokalt förankrad fiskenäring med tillhörande förädling och beredning; det är helt centralt. En åtgärd som att flytta ut trålgränsen har inte till syfte att göra livet svårare för landets kustfiskare. Tvärtom är det bland annat med hopp om ett bättre fiske för dem som Vänsterpartiet vill se den åtgärden.

Vi har en situation i våra hav som kräver många åtgärder. I dag pratar vi om fisket, och om trenden fortsätter kommer det sannolikt att innebära ytterligare kvotsänkningar. När det händer är det viktigt att kvotsänkningarna inte i första hand drabbar det småskaliga, kustnära och regionala fisket utan att de EU-beslutade minskade kvoterna för sill och strömming främst ska belasta det pelagiska fisket.

När det kommer till en översyn av gällande förvaltningsplan för Östersjön tillsammans med regeringens mer aktiva roll i förhållande till ICES känns det lite som "Äntligen!". I utskottet har vi, från både vänster och höger, pekat på behovet av detta många gånger och lyft upp behovet av ytterligare kunskapsunderlag om bestånden i Östersjön, särskilt strömmingens olika delbestånd och hur det påverkar hur kvot bör sättas och så vidare. Men det har liksom aldrig varit rätt tid. Men nu är tiden här, och det är mycket välkommet.

Särskilt vad gäller strömmingen visar forskningen på olika delbestånd, vilket vi behöver mer kunskap om. Men det behöver också tas hänsyn till det när kvoterna sätts och fördelas. Strömmingsfisket i Bottenhavet slutade i år innan det knappt hunnit börja. Fiskare längs hela Östersjökusten målar också upp en mycket blek bild av ett strömmingsfiske som knappt är värt att genomföra. Det är en varningssignal som borde ljuda högt genom byråkratins alla korridorer och få en regering att vidta snabba åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Att vi i det här sammanhanget också har lyckats lösa ett av krånglen på Eldrimners krångellista är en bonus. Det handlar om licensgivning för småskaliga fiskare. Jag vill där rikta ett särskilt tack till dig och Moderaterna, Betty. Du var framsynt nog att ta med det i sammanhanget. Det uppskattar vi mycket. Licenserna ska helt klart ges inom ramen för vad bestånden klarar av, men vi behöver också kunna se att en person som driver till exempel en restaurang vid kusten och vill fiska kanske några hundra kilo, inte några tusentals ton, inte är havens stora problem.

Jag menar att det här förslaget ligger i linje med utskottets överbyggande ställningstagande: att det är det lokala och kustnära fisket som ska premieras. Vänsterpartiet är inte heller främmande för att i en bredare mening se över fiskelicensernas utformning. Vi vill också se att man i ett nästa steg hanterar det ganska dåligt fungerande kvotsystemet, ITQ, för att få en bättre balans och förändrade maktförhållanden mellan dem som vill, får och kan fiska.

Utskottet tar genom det här också beslut om åtgärder för att hantera både ökade skarv- och sälpopulationer. Vad gäller skarven instämmer Vänsterpartiet i utskottets övergripande inriktning att det behövs åtgärder. Vi delar bedömningen att det finns goda regionala exempel på förvaltningsplaner, bland annat här i Stockholm, för hur man kan hantera detta som borde kunna skalas upp och användas på fler platser.

Vänsterpartiet instämmer däremot inte i utskottets slutsats att bästa vägen framåt är att tillåta allmän skyddsjakt på eget initiativ. Vi menar att Miljömålsberedningens bedömningar och förslag på åtgärder i frågan är väl avvägda, och det är något som vi fortsatt står bakom. Eftersom de förslagen nu hanteras av Regeringskansliet menar vi att det arbetet inte bör föregås.

Detsamma gäller för jakt på säl. Där behandlas förslag från Miljömålsberedningen, där frågan om både incitament och påverkan på EU för försäljning av sälprodukter finns med som åtgärder.

För framtiden behöver såklart mer göras. Särskilt aktuellt är skyddade områden. Vi har alla fått brev från Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet, som har bett om åtgärder för skyddade områden i Bottenhavet för att skydda strömmingen. De ser med egna ögon att fisken de fångar minskar i både storlek och omfattning. Den behöver möjlighet att växa. Vi behöver fler skyddade områden för att få sammanhängande nätverk. I dag ligger många där belastningen är låg. Vi behöver en satsning på skydd i kustområden, och vi behöver fler områden med strikt skydd.

Fru talman! Vilket fiske vill vi ha? Och vilka värden vill vi att det fisket ska bidra med? Det är i slutänden de två frågor som vi behöver ställa oss. Jag är glad att vi är här i dag, med det här förslaget till riksdagen som kommer att gynna ett kustnära och regionalt fiske liksom förädling och beredningsindustri i Sverige. Utskottet är mycket tydligt. Jag förväntar mig att regeringspartiet - eller hur det nu blir med det - genomför detta, oavsett hur konstellationen kommer att se ut. Och vem som än kommer att sitta i regeringen kommer att ha ögonen på sig. Det är jag helt övertygad om.

Avslutningsvis vill jag säga att det har varit en lång resa hit, och resan kommer att fortsätta. Än är vi inte klara. Men vi gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Jag yrkar bifall till reservation 2.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jon Thorbjörnson (V).

Fru talman! Vi kristdemokrater yrkar bifall till reservation nr 1.

I dag debatterar vi i kammaren fisket här i Östersjön. Det är väldigt kul att vi har den diskussionen och debatterar ämnet. Det har inneburit att utskottet har fått möjlighet att lyssna till och ta del av vad många av dem som verkar i och lever av fisket på Östersjön har att berätta. Det har varit otroligt lärorikt och på många sätt viktigt att vi har fått ta del av detta, speciellt för mig som är en riktig landkrabba. I Ödeshög har vi inte särskilt mycket hav, även om vi har Vättern. Det har alltså varit lärorikt och viktigt.

Vi bygger mycket på Livsmedelsstrategin när vi pratar om jordbruk. Det tycker jag att vi ska göra också när vi pratar om fisket, den blå näringen. Vi pratar kanske inte så mycket om den, men den är väldigt viktig. Fisket är en fantastisk tillgång och resurs.

Jag har haft förmånen att möta många människor på plats i olika kustkommuner runt om i landet. Jag har träffat fiskare och företag som tar emot fisken. Vi har också i digitala möten mött många människor som har med just Östersjön att göra. Vi har lyssnat på ålfiskare, säljägare, sportfiskare, yrkesfiskare, beredningsindustri med flera. Det har varit otroligt viktigt att få ta del av vad de har att säga. Det har också varit väldigt lärorikt och mycket intressant.

Slutsatser som jag och vi kristdemokrater har dragit är att det inte finns några quickfixar, men det finns olika saker som vi kan göra och som vi måste göra.

Vi har exempelvis fått lära oss att sillen är väldigt liten i norra Östersjön. Här kanske en fredad zon behövs under vissa tider för att den ska få växa till. Och i Stockholms skärgård vore det en väldigt god idé att flytta ut trålgränsen, medan det är en sämre idé att flytta ut den i Blekinge.

Vi i KD menar att frågan inte är tillräckligt utredd. Vi vill därför ha en utredning så att man kan fatta beslut utifrån fakta och inte känslor. Vi hör här i debatten att det talas om att fånga in kunskap, och jag menar att man måste göra det innan man fattar beslut.

Fru talman! I det som vi har fått fram och som har varit väldigt viktigt är kunskap om säl och skarv. För många fiskare är det här otroligt bekymmersamt.

I Östersjön finns i runda slängar hundra tusen sälar. Faktum är att var och en äter fem kilo om dagen. Helst vill de äta fet sill, men de äter även torsk. Då är de bara ute efter rommen, det vill säga det fetaste i torsken. Det går därför åt väldigt mycket torsk för att få ihop fem kilo mat.

Det är därför väldigt viktigt att vi tar tag i dessa saker och ser till att allmän jakt införs. Det här gäller även skarven.

Vi har sett bilder på hur mycket de äter och vad de äter. Det är mycket ål, men även annat utgör deras föda. Det är viktigt att vi vidtar åtgärder för att få ned stammen. De orsakar stora bekymmer, och vi i riksdagen måste verkligen ta tag i detta. Det är som sagt jätteviktigt att vi fattar beslut om det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

En intressant sak som kanske inte brukar komma fram så mycket är att sälarna är så många och att de på vissa håll är i väldigt dåligt skick. Faktum är att det finns sälar som dör för att de får för lite att äta. Vi måste se på hur läget verkligen är och ta tag i det här på riktigt genom att vidta åtgärder för att få ned antalet säl och skarv.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 3.

Miljöpartiet föreslog ett utskottsinitiativ i somras. Vi menar att strömmingen och sillen i Östersjön inte får krascha på det sätt som torsken redan har gjort. Jag vill också rädda surströmmingspremiären!

I dag tjänar ett fåtal fiskare med stora båtar stora pengar på att tråla upp strömmingen. Strömmingen hotas alltmer. Den största delen av fångsten går till fiskmjöl. Torsken har som sagt försvunnit, och det känns som om strömmingen står på tur. Det kan leda till ytterligare en effekt, nämligen att de små lokala förädlingsindustrierna och det regionala fisket också är på väg att försvinna. Det här är oacceptabelt.

Vi i Miljöpartiet menar att det kommer att vara nödvändigt med en neddragning av kvoter. Detta måste helt och hållet belasta det storskaliga industriella fisket. Vi vill också flytta ut trålgränsen till tolv nautiska mil. Och vi vill säkerställa att det blir en ekosystembaserad förvaltning i Östersjön och alla våra hav.

Vi har dock lång väg till att få en hållbar förvaltning av fisket. Det system som Sverige använder i dag för att fördela kvoter behöver förändras. Det är ett rent ekonomiskt system som styr mot det storskaliga industrifisket. Om detta inte förändras i grunden kommer det inte att finnas någon sill eller strömming kvar utefter kusterna. Det kommer heller inte att finnas något kustnära fiske eller någon förädlingsindustri. Detta är roten till vad vi behöver ta tag i.

Fru talman! Havet är ingen industri. Förvaltningen av fisket i haven handlar om att havet är ett ekosystem. Förvaltningen styr i dag åt fel håll och har gjort så sedan ITQ-systemet infördes. Det är det system som Havs- och vattenmyndigheten använder för att fördela den kvot som man årligen får fiska upp i Sverige. Så länge fisket främst handlar om en inkomstkälla för några få och näringen inte tar hänsyn till ekosystemen blir effekten att några få tjänar stora pengar och att ekosystemen utarmas. Fiskbestånden blir mer hotade och försvinner ur haven.

Även om det inte märks i myndighetens styrning har vi politiskt kommit överens om att det finns flera olika mål om hållbart fiske och välmående hav, men det enda styrande målet i dag är maximum sustainable yield, MSY.

MSY finns för enskilda bestånd av olika arter, men om vi ska ha fisk i haven i framtiden är det hög tid att vi politiker här i riksdagen lyfter blicken och ser helheten. De olika arterna hänger ihop. Det finns ekologiska samband. Detta måste vi påminna nästa landsbygdsminister om.

Det ensidiga fokuset på MSY gynnar det storskaliga industrifisket och missgynnar kustfisket för humankonsumtion. Det har en negativ inverkan på ekosystemet.

Riksrevisionen kritiserade fiskeripolitiken redan 2008 för att det finns många mål utan precisering, rangordning och vägledning om hur målkonflikter ska hanteras. Miljömålsberedningen kom förra året fram till exakt samma resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Fru talman! De förluster vi ser innebär betydande försämrad lönsamhet för många i det småskaliga fisket. Det har blivit färre småskaliga och kustnära fiskebåtar. Förädlingsindustrin i vissa kustsamhällen har enorma utmaningar. Antalet arbetstillfällen per ton uppfiskad fisk är betydligt mindre i Sverige än i många andra länder.

I södra Bottenhavet har sill varit den helt dominerande arten för industrifisket de senaste åren, vilket lett till problem för konsumtionsfisket av sill, eller strömming som det heter där uppe. De stora industritrålarna gör ofta ett mycket stort uttag lokalt och kustnära under våren när strömmingen samlas för att leka. Även under vinterhalvåret tär industrifisket kraftigt på bestånden och kan i vissa områden slå hårt mot lekbeståendet vid kusterna. Detta har gjort att de småskaliga fiskarna har agerat mycket kraftfullt. Vi ser att också kommunpolitiker längs Norrlandskusten för närvarande agerar kraftfullt.

Den dominerande delen av den fisk som det svenska industrifisket drar upp ur haven används för att producera foder. Det är foder till fiskodlingar i utlandet och för djurfoder. Vi behöver en utveckling som i större utsträckning som bidrar till lokala landningar av konsumtionsfisk i Sverige, det vill säga fisk som sorteras vid landning. Det skulle verkligen bidra till det som riksdagsledamoten Magnus Oscarsson tog upp i sitt anförande om Sveriges livsmedelsstrategi. Det skulle gynna det fiske som även gynnar lokalsamhällena.

Det krävs politiska beslut för att förändra situationen för både fisken i Östersjön och våra kustnära fiskare. I juni lade därför fyra partier fram ett förslag till utskottsinitiativ om just de här frågorna. Vi var ju samstämmiga i våra förslag redan då, vilket har borgat för en mycket bred samstämmighet i riksdagen i dag i de här frågorna, med undantag för Kristdemokraterna. Det här innebär också att den tillträdande landsbygdsministern kommer att kunna få ett mycket gott underlag som kan förändra arbetet inom fisket i grunden.

EU:s gemensamma fiskeripolitik karakteriseras av hög grad av harmonisering, och medlemsstaterna har som utgångspunkt överlämnat all kompetens att reglera marint fiske till EU. När EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevicius besökte miljö- och jordbruksutskottet i somras var situationen för strömmingen en av de frågor som diskuterades. Miljömålsberedningen framhåller att Sverige inte fullt ut använder det nationella handlingsutrymmet inom den gemensamma fiskeripolitiken. Det finns alltså en möjlighet att flytta ut trålgränsen, ett förslag som nu ligger på riksdagens bord för beslut i dag.

Från Miljöpartiets sida vill vi också peka på försiktighetsprincipen, som finns inom EU:s regelverk och som ska ligga till grund för förvaltningen av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Försiktighetsprincipen tillämpas på ett felaktigt sätt i Sverige. Försiktighetsprincipen innebär inte att man behöver invänta forskning innan man stoppar olämpligt fiske. Trots det är det just detta som både Havs- och vattenmyndigheten och Näringsdepartementet ständigt upprepar.

Min kollega riksdagsledamoten Elisabeth Falkhaven besökte ICES för några veckor sedan. Då framkom det att Sverige inte utnyttjar sitt medlemskap och den möjlighet som finns att lägga uppdrag till ICES för att få bättre forskningsunderlag. Den möjligheten måste användas. Det är också någonting som vi kommer att besluta om här i riksdagen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

På Eldrimners möte nyligen, som jag och flera andra ledamöter besökte, träffade vi fiskare och diskuterade framtidens fiskförädlare och yrkesfiskare. Eldrimners krångellista har nämnts. Här i dag tar vi i riksdagen ett beslut som möter upp de krav vi har från det småskaliga fisket i Sverige.

Fru talman! Den första fiskart jag lärde känna som barn var storspiggen. Jag låg på bryggan i Nordingrå och tittade på fiskarna som simmade där. Det var storspiggar som vi tittade på. I dag har bestånden exploderat på grund av att större rovfiskar som abborre och gädda har minskat extremt mycket.

Här skulle jag vilja lyfta fram det otroligt viktiga arbete som görs av Sportfiskarna tillsammans med många myndigheter och andra organisationer för att återskapa de våtmarker som behövs för att till exempel gäddan ska kunna föröka sig och bli mer vanligt förekommande, vilket i sin tur leder till att spiggarna blir färre. Med tanke på att det sker en sådan här explosionsartad utveckling för vissa arter, att det blir tusenbröder, små torskar kanske, behöver vi bygga in kunskapen om ekosystemen i vår politiska styrning.

Vi tar också ett beslut om att vattenkraftens ekologiska betydelse och fiskvandringsvägar ska bli bättre för att inte vattenkraften ska förstöra till exempel möjligheterna för ålen att utvecklas i Sverige. Det är oerhört viktiga beslut som fattas.

Från Miljöpartiets sida vill vi dock reservera oss mot de förslag som ligger i utskottsinitiativet om skarv och säl. Vi bedömer att de förslag som ligger under beredning på Regeringskansliet just nu kring Miljömålsberedningens förslag är mycket bättre för att komma till rätta med problemen med säl och skarv.

Vad gäller sälen handlar det mycket om att nå en samexistens mellan sälbestånd som når gynnsam bevarandestatus. Det handlar också bland annat om yrkesfiskare och företagande och om företag som utnyttjar sälen som inkomstkälla genom sälsafari. Det handlar om kartläggning av områdens lämplighet för olika saker. Det handlar även om att arbeta i EU för att skapa ett undantag från förbudet mot att sälja sälprodukter för just de sälpopulationer som når gynnsam bevarandestatus.

Jag vill särskilt varna för ett beslut som fattas här i dag kring just sälen. Det gäller jakt på vikaren. Vikarna föder sina ungar på isen och är väldigt lätta att jaga. Jag tycker att det är orimligt ur ett djuretiskt perspektiv.

Med det, fru talman, vill jag som sagt yrka bifall till reservation nummer 3.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Maria Gardfjell för hennes anförande.

Ledamoten talade just om myndigheter. På tal om myndigheter vill jag tala om HaV och den svidande kritik som HaV har fått från Statskontoret. Ledamoten vet ju att vi hade en diskussion och att jag hörde till de ledande bland dem som ville begära att de skulle komma till utskottet och berätta om den här kritiken. Det är flera av oss som reagerade på vad som sas och att man inte verkar ta till sig kritiken. Det verkar på något sätt som att regnet faller men bara rinner av. Det är otroligt att det kan vara så. Men faktum är att spårbarhetssystemet är otroligt kritiserat. Det visar sig att myndigheten gör mycket mer. Framför allt går man före någonting som ändå skulle komma. Det visade sig att man inte vet exakt vad det har kostat. Men vissa pratar om att kanske mellan 100 och 200 miljoner bara kastades ut i sjön. Det är klart att myndigheten måste ta till sig detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Då vill jag bara fråga ledamoten: Tycker ledamoten att myndigheten HaV har agerat på rätt sätt? Vill ledamoten att det vidtas åtgärder?

Fru talman! Det är helt riktigt att vi på miljö- och jordbruksutskottet hade digitalt besök av generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med bland annat Statskontoret samt representanter för handeln och försäljande aktörer när den här granskningen diskuterades. Jag tycker att den granskning som har gjorts är mycket bra. Jag tycker också att det finns ett antal saker som man behöver titta närmare på framöver. När man ska göra den här typen av databaserade lösningar som ska användas av handeln men också av förädlingsföretag av olika slag behöver systemen vara användarvänliga och användbara.

Med tanke på att myndigheten har byggt upp ett system som inte riktigt fungerar att använda i till exempel handeln är det uppenbart att det inte är ett bra system, även om de säkert har gjort sitt bästa.

Jag tog upp en annan fråga som jag riktade till Statskontoret på hearingen. Hur arbetar man nu från samhällets sida för att se över det datastrul som förekommer på många myndigheter?

Här har regeringen gett ett uppdrag till bland annat Statskontoret att titta på om man kan utveckla ett myndighetsgemensamt arbete för att skapa bättre system för datahantering. Det är någonting som vi vet att Jordbruksverket också skulle kunna vara behjälpt av.

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för ditt svar!

Det var kanske inte framför allt dataproblem som Statskontoret riktade kritik mot. Den gällde hur man över huvud taget hade agerat. Det togs på punkt efter punkt upp åtgärder som borde genomföras.

Om ledamoten håller med om detta är det viktigt att vi hjälps åt att komma till rätta med det. Har Statskontoret prickat olika saker måste vi begära att myndighetspersoner och generaldirektörer gör vad de kan för att komma till rätta med det.

En annan sak som jag vill få med under den sista minuten av min talartid är ledamotens tal om just sälen. Det känns som att ledamoten kanske inte riktigt håller med mig i mitt anförande om att sälen är havets vildsvin.

Faktum är att vad vi ser på land med vildsvin ser vi också till sjöss med sälen. Därför är det otroligt viktigt att komma till rätta med det. Vi vet åtgärder som man kan göra. Här ser jag att ledamoten inte är med på det utan reserverar sig mot det förslag till beslut som vi lägger fram här.

Vad säger vi till alla fiskare som dagligen, ledamoten, när de tar upp sitt nät ser att sälen har varit och förstört det? Vad säger vi till alla som lever och verkar på just fisken när man med ert förslag inte tar tag i de problem som verkligen finns?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Fru talman! Det är på gränsen till lite fräckt av riksdagsledamoten Magnus Oscarsson att ta upp frågan om spårbarhet. Det är inte ett ärende som ryms inom utskottsinitiativet över huvud taget. Men jag svarade tidigare, och jag tänker att svaret är till fyllest.

Jag vet också att vi kommer att ha Jakob Granit från Havs- och vattenmyndigheten som gäst igen på utskottsmötet den 2 december. Om det finns fler frågor till Havs- och vattenmyndigheten är det något som ledamoten själv kan ställa. Själv är jag nu oppositionspolitiker, så jag tänker inte svara för regeringen längre.

Det som är intressant med sälen är att det finns ett mycket stort utbrett hot och hat mot vissa arter. Sälarna, skarvarna och vildsvinen hamnar bland dem. Jag tycker inte att det är ett bra arbetssätt över huvud taget. Här krävs ett seriöst arbete med att förbättra en samexistens mellan de arter som finns i Sveriges fauna och till exempel fiskare och näringsidkare av olika slag.

Här behöver man också ha många fler förebyggande åtgärder. Det gäller att jobba mycket mer med utveckling av system som hjälper fiskarna att minska attackerna på näten. Det gäller naturligtvis också att ha en skyddsjakt som används på ett bra och begripligt sätt.

Det är allvarligt med sälarna. De var nästan utrotade ur Östersjön för inte så länge sedan. Jag tror att det var ungefär 50 år sedan. Det riskerar de att bli igen med Kristdemokraternas politik.

Fru talman! Vi socialdemokrater slår vakt om det hållbara fisket i Östersjön. Vi har arbetat för mer skonsamma fiskemetoder, mer kustnära och småskaligt fiske samt skyddat marina skyddsområden från trålning. Vi för en politik som balanserar omsorg om både våra havsmiljöer och fiskenäringen som ekonomiskt och kulturellt viktig.

I dag talar vi om åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön här i riksdagens kammare genom att vi behandlar miljö- och jordbruksutskottets betänkande nummer 6. Betänkandet i sin tur bygger på fem så kallade utskottsinitiativ, framlagda av fem partier i riksdagen i somras, med totalt 29 yrkanden.

I relativt stor enighet presenteras härmed i betänkandet nio förslag till hur fiskbestånden och fisket i Östersjön kan förbättras.

Vi socialdemokrater ställer oss bakom och bifaller samtliga nio förslag och härmed hela betänkandet. Enkelt uttryckt handlar dessa nio punkter om

att flytta ut trålgränsen på prov

kriterier för en reviderad förvaltningsplan för Östersjöns fiskbestånd

aktivt deltagande i olika regionala samarbetsorgan och Internationella havsforskningsrådet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

fiskekvoter och tilldelning som beaktar småskaligt fiske

regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling

åtgärder för att öka jakten på skarv

åtgärder för att öka jakten på säl

att åtgärder vidtas för att begränsa storspiggens beståndstillväxt

kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och påverkan.

Egentligen är syftet med utskottsinitiativ i riksdagen att rätta till mindre saker i regeringens arbete eller att ha en mycket bred majoritet för att göra något som det finns tidsnöd kring. Östersjön är ingen mindre sak, tvärtom. Men i det här fallet landar vi tack och lov hyfsat bra i enighet. För utskottsinitiativ ska användas med varsamhet, då vår lagstiftning kräver beredning och remissbehandling.

Fru talman! Vi har flera gånger under det här året berört Östersjön och fisk här i riksdagens kammare. Hav, fisk och våra vatten kommer in i politiken på många sätt, till exempel genom EU, internationella samarbeten, statens offentliga utredningar, våra gemensamma pengar och budgetarbete, lagar, regler och forskning.

Vi behöver påminna oss om att fiskeripolitik handlar om både jobb, mat och miljöpolitik. Frågorna behöver ses i större sammanhang och på flera plan.

Vi är många ivriga, och många ser med oro på Östersjöns tillstånd. Det kan ibland verka som att politiken inte har effekt, vetenskapen inte har plats, processer och organ inte levererar. Men många beslut gällande Östersjön behöver vetenskapliga underlag, fullskaliga prov, samråd med andra medlemsländer och beslut i EU. Det är en praxis och en ordning som löpande förbättrats, gynnat oss och som vi ska värna. Med beslutsamhet kan vi förbättra läget med politiska beslut.

När det gäller EU är åtta av nio länder kring Östersjön medlemmar i EU. EU är därför ett mycket bra organ för att hantera Östersjön och hitta gemensamma lösningar på gemensamma problem.

Samtidigt är Sverige, EU:s tredje största land, vattenrikt. Över 20 procent av EU:s vattenförekomster finns här i Sverige.

Den gemensamma fiskeripolitiken i EU har, sedan den ändrades för 20 år sedan, haft som främsta mål att nå ett hållbart fiske. År 2013 enades EU om en ny gemensam fiskeripolitik som är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar.

Fru talman! När det gäller statens offentliga utredningar presenterade Miljömålsberedningen i januari sitt delbetänkande Havet och människan. Det är ett gediget arbete, med sisådär 1 600 sidor text och 100 konkreta förslag, som i relativt stor enighet bland alla deltagande riksdagsledamöter och partier överlämnades till regeringen. En eller flera propositioner är säkert på väg, och arbetet bereds just nu.

När det gäller våra gemensamma pengar och fördelningen av dessa kan det vara värt att påminna sig om att partierna även under denna höst har lagt fram sina olika budgetförslag. Det råder emellanåt skillnader på till exempel hur partier vill satsa på rent vatten, klimat och miljö. Fördelning av våra gemensamma pengar har alltså indirekt effekt på tillgången på vår fisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

När det gäller våra lagar och regler debatterade vi fiskeripolitik i ett helt eget betänkande i våras här i riksdagens kammare med partiers olika vägval, förslag och bevekelsegrunder. Riksdagen har även under hösten fastställt fiskemöjligheter i relativt stor enighet för nästkommande år, i vanlig ordning och genom så kallade kvoter. Kvoterna och fiskets volymer är det som troligtvis har absolut störst påverkan på mycket av det som vi talar om här i kammaren just nu.

Fiskekvoterna fastställs utifrån hållbara nivåer och vetenskapliga råd från Internationella havsforskningsrådet, ICES. ICES består av mer än 4 000 forskare från drygt 20 länder. De koordinerar övervakning och forskning och ger råd till EU-kommissionen och den svenska Havs- och vattenmyndigheten. Det är en ordning som gynnar hållbara fiskebestånd och en ordning som vi socialdemokrater värnar.

Genom ett annat utskottsinitiativ angående EU:s ramdirektiv för vatten debatterade och hanterade vi i september miljökvalitetsnormer för vatten, vandringsleder för fisk och möjliga konsekvenser av politiska beslut för till exempel övergödning.

Huvuddelen av de sjöar och vattendrag som finns i Sverige, cirka 60 procent, når tyvärr inte upp till den kvalitet vi vill ha. De har alltså inte en god ekologisk status enligt bedömningen av läget för växt- och djurarter. Och en stor del av vattnet i våra diken, bäckar, åar och älvar hamnar i Östersjön.

Vi socialdemokrater verkar för att vi ska nå målen med EU:s gemensamma fiskeripolitik för hållbart fiske och hållbara bestånd. Vi behöver vetenskapliga rön. Vi socialdemokrater verkar mot övergödning. Vi välkomnar en ekosystembaserad förvaltning av våra hav. Vi värnar det småskaliga kustnära fisket. Med grund i vetenskap och i samarbete med berörda länder vill vi flytta ut trålgränsen. Vi arbetar mot överfiske och mot miljögifter. Vi agerar för att havs- och vattenmiljön ska förbättras.

Fru talman! Återigen vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Det är nya tider, så jag får ställa frågor till regeringspartiet Socialdemokraterna.

Vi i Miljöpartiet lade fram vårt förslag till utskottsinitiativ för att det var akut. Vi måste skyndsamt göra något för att inte strömmingen skulle gå samma väg som torsken redan har gjort, alltså bli kraschad, minska kraftigt i antal och så vidare.

Jag har några frågor till Markus Selin just om hur regeringen ser på utskottsinitiativet och det tillkännagivande som kommer här i dag. Kommer regeringen att flytta ut trålgränsen, och när? Kommer regeringen först att invänta något slags total enighet i alla Östersjöländer innan detta sker?

Fru talman! Tack för frågorna! Som socialdemokrat kan jag svara: Ja, det hoppas jag innerligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Jag är extra glad för ett värdeord i vårt betänkande här i dag, och det är ordet prov. Jag vet att vetenskapen inte är enig om vad som är orsak och verkan i det komplicerade ekosystem vi har som heter Östersjön.

Jag vet att det finns loggböcker från 40-talet som tar upp en explosionsartad tillgång på storspigg. Det här är alltså för 70-80 år sedan. Vi har haft kraftiga sillperioder som har pågått länge, och vi har haft rena rama motsatsen i form av stor brist på sill.

Jag som socialdemokrat som värnar småskaligt och kustnära fiske och som boende här i Stockholms län anar att det är någonting som absolut inte står rätt till med vårt Östersjön.

För mig är det därför självklart att svara Miljöpartiet: Ja, jag vill se att regeringen verkar omedelbart. Vi har ett betänkande här, men ytterst är det regeringen som är fri att själv arbeta med frågan. Men, som sagt, som socialdemokrat väljer jag just nu att svara så här.

Fru talman! Att det står att detta är på prov är likalydande med det som Miljömålsberedningen har föreslagit. Det är naturligtvis bra att testa modellerna. Men i och med det som jag har hört från Markus Selin är jag orolig för att det inte kommer att hända i närtid att man gör den där utflyttningen av trålgränsen.

Markus Selin har lite grann gjort sig till talesperson och förespråkare för det industriella storskaliga fisket. Jag skulle bara vilja ställa en fråga: Är det industriella storskaliga fisket i enlighet med ett ekosystembaserat fiske?

Fru talman! Jag ska lite försiktigt rätta ledamoten. Jag vet inte när, hur och om jag skulle ha blivit något slags talesperson för det storskaliga industrifisket. Jag vill helt enkelt starkt motsätta mig detta och reservera mig mot det uttrycket.

När det gäller det så kallade industrifisket kring Sveriges kust har vi tyvärr ett problem som jag beklagar väldigt mycket. Det gäller två miljögifter, som heter dioxin och PCB.

Fet fisk som strömming och sill ska inte ätas av barn, ungdomar, kvinnor som vill bli gravida och gravida. Senast jag tittade på kilopriset var det för västkustfångad sill ungefär 40 kronor. För östkustfångad strömming var det 10 kronor. Jag tror inte att fiskare på någon stor båt, som Miljöpartiet skulle kalla industrifiskare, vill sälja sin fångst för 10 kronor kilot när de skulle kunna få 40 kronor.

Det är miljögifterna som orsakar att marknadseffekterna tar ut sin rätt. Med andra ord talar alltså marknadskrafterna sitt språk: Fet fisk tar upp miljögifter i betydligt högre grad än annan, mer icke-fet, fisk gör. I fiskmjölsproduktion, fiskoljeproduktion och liknande kan man i dag skilja miljögifterna från fångsten. Det här är bara några av orsakerna till att vi har den situation som vi har i dag.

Jag vill inte stå här i riksdagens talarstol och skilja på en typ av blå jobb och en annan typ av blå jobb. Men det jag som socialdemokrat tydligt kan säga är att vi verkligen vill värna det småskaliga och kustnära fisket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Fru talman! Jag tackar ledamoten Markus Selin för hans anförande.

Jag tänkte ta upp det här med att flytta ut trålgränsen till tolv nautiska mil. Det har varit intressant när vi pratat om detta och diskuterat det i utskottet. Vi ser att mycket måste hända och att mycket måste göras. Som jag tog upp i mitt inledningsanförande handlar det också om hur snabbt vi kan göra det och på vilket sätt. Det finns olika delar.

En intressant sak som har kommit fram är också det jag vill fråga ledamoten om. Säg att vi inför denna gräns och det sedan kommer utländska fartyg. Vi har ju ändå en ganska stor utländsk flotta som fiskar här. Vad ska vi säga till dem? De kommer ju att gå emellan och gå in och fiska här. Jag tänker på alla som inte kan göra det längre. Vad svarar vi dem? Vad har tanken varit när man tänkt på detta?

Fru talman! Detta är en bra fråga, och det är svårt att inte bli alltför teknisk. Frågan rymmer handelsavtal med Finland och Danmark som går 90 år tillbaka i tiden. Den rymmer även EU:s gemensamma fiskeripolitik, som går tillbaka till 1970-talet.

Det jag som socialdemokrat är glad och stolt över är att vi i relativt stor enighet, till skillnad från Kristdemokraterna här i dag, har enats om att vi ska flytta ut trålgränsen på prov. Ordet prov ger oss möjlighet att agera fort och hjälpa vetenskapen att samla data och det som skulle behöva fyllas på i kunskapsmassa.

Det som även står i vårt betänkande nummer 6 är att vi ska göra undantag för det småskaliga kustnära fisket. Där ryms egentligen svaret på Kristdemokraternas funderingar, så det är också mitt svar.

Fru talman! Tack för dina svar, Markus! Jag fick kanske inte riktigt svar på min fråga. Tanken är förstås att man måste gå in och verkligen ta en diskussion med de här länderna, men det finns ju ingenting tvingande.

Vi kristdemokrater är inte emot att flytta gränsen. Vi vill bara att det ska utredas. Vi tycker att det är lite för tunt att bara fatta ett beslut och sedan pröva och se vad som händer. Under den prövotiden kan faktiskt en del fiskare slås ut. Vi tänker att det ändå är viktigt att ta med det.

En annan sak som jag vill lyfta fram i sammanhanget är punkt 9, som jag själv tycker är väldigt bra och som handlar om att ta fram kunskapsunderlag om vattenkraftens ekologiska betydelse. Det är en viktig del, och det har ju också kommit fram att vi inte vet exakt vad som händer. Det vi har hört är att den vindkraft som finns i havet utanför Tyskland stör hur fiskarna brukar leva och verka. Här känns det som att vi talar väldigt inriktat på havsbaserad vindkraft men att vi kanske inte har underlaget för att ta fram den. Därför tycker jag att det var bra att vi fick till det här.

Jag vill fråga ledamoten Markus Selin hur regeringspartiet, om det blir så, kommer att agera för att detta verkligen ska bli till. Jag tror att det är väldigt viktigt, innan vi satsar alltför mycket på att bygga någonting, att vi har ett underlag så att vi kan fatta ett beslut grundat på fakta och inte bara på att vi känslomässigt tycker att något är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Fru talman! Tyvärr blir detta min slutreplik. Vi skulle kunna fortsätta länge till i de här spännande frågorna.

Jag börjar med frågan om EU och de två artiklarna. Med risk för att låta ganska teknisk: Med värdeordet prov i dagens betänkande om flytt av trålgräns får vi, med hänvisning till EU:s gemensamma lagstiftning, möjlighet att agera direkt. Det är svaret. Då behöver vi inte börja blanda in andra konkurrerande fartyg och liknande.

Värnandet om det småskaliga kustnära fisket har jag redan tagit upp i mitt första svar.

Sedan blir Kristdemokraternas Magnus Oscarsson lite mer otydlig när det gäller punkt 9, som handlar om vattenkraft. Någonstans i mitten gick vi över på vindkraft, och då började jag fundera på vad jag skulle svara på. Jag snälltolkar det, som det heter i skolan i dag, och tror att det är vattenkraften jag förväntas svara på.

Här kan jag bara hänvisa den nyfikna åhöraren och tittaren till att vi debatterade ett särskilt utskottsinitiativ som innehöll väldigt mycket vattenkraft här i september. Där reserverade vi socialdemokrater oss på grund av riskerna med att börja pruta på och dra ned på ambitionsnivån på miljökvalitetsnormerna. Den debatten har vi ganska nyligen fört, och där står jag också ganska trygg som socialdemokrat. Vi kan inte börja luckra upp eller försämra våra miljökvalitetsnormer för att någonstans bevara eller gynna en viss typ av vattenkraft med stora eller ibland mycket stora miljökonsekvenser. Detta innefattar även vandringsfisk som lax och ål - men det, fru talman, är en annan historia.

Fru talman! Att säga att Östersjön är ett hav med problem är tyvärr ingen överdrift. Gemene man påminns nog om det sommartid i samband med de vanligt förekommande algblomningarna, men det är bara en yttring av ett marint ekosystem som är satt i gungning. Forskare, bland annat från Östersjöcentrum, och boende längs kusten har uttryckt sin oro sedan länge, och även den internationella forskarorganisationen ICES har sett problemen.

För två år sedan rekommenderade de därför EU:s fiskeministrar att helt enkelt införa ett fiskestopp för den unika Östersjötorsken i delar av Östersjön. Man menade att det var angeläget eftersom individerna hade blivit väldigt små och magra samtidigt som könsmognaden inföll allt tidigare. Dessvärre ser vi nu liknande tecken för sill- och strömmingsbestånden, den fisk som i århundraden har bidragit starkt till livsmedelsförsörjningen i vårt land.

Situationen är i högsta grad oroväckande. Därför är det bra att vi ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet är överens om att det nu måste vidtas flera åtgärder för att nå ett långsiktigt hållbart fiske och kunna värna både fisk och jobb i kustsamhällena.

Moderaterna har, liksom framför allt Elin Segerlind från Vänsterpartiet, under flera år ställt många frågor till den S-MP-regering vi hade och lagt fram förslag på åtgärder för att bättre gynna hållbart fiske i Östersjön. Men egentligen var det nog först efter en uppmärksammad debattartikel som skrevs under av Ulf Kristersson och Jessica Rosencrantz som någonting tog fart. I artikeln nämnde vi moderater att vi hade för avsikt att lägga fram ett förslag till riksdagen. När detta väl var skrivet kom det sedan fyra till före sommaren. Det är alltså fem olika initiativ som ligger i botten för detta betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Som vi har hört är samsynen god. Efter diverse frågestunder och hearingar med olika aktörer och forskare vidtog förhandlingar, som jag måste säga gick förhållandevis lätt att hantera. Dessa har nu resulterat i nio förslag till tillkännagivanden som vi vill lägga fram till regeringen. Hantera nu detta och gör det snabbt! är vårt besked och budskap.

I några frågor har vi till och med tjuvstartat. Det gäller bland annat den om att förvaltningsplanen bör revideras och att EU bör agera där. När vi framförde till dåvarande statsrådet, eller till statssekreteraren som var med, att detta är en fråga som vi anser att regeringen bör lyfta vid nästa möte i jordbruks- och fiskerådet svarade statssekreteraren - jag vet att Elin nämnde samma sak - som det brukade heta: Nja, nu är inte rätt tidpunkt; vi får dröja. Det här är inte rätt; vi kan inte ta det nu. Det måste ni förstå.

En majoritet i utskottet stod dock, tack och lov, på sig, och detta fick också stöd i EU-nämnden. Vi menar att det var viktigt, för den nuvarande planen, som gäller, utarbetades för mer än sju år sedan. Kunskaperna har ökat markant, även om den biologiska interaktionen. Att bortse från detta är tjänstefel när vi från politikens håll faktiskt ser samma problematik.

Vad forskningen framför allt har kunnat visa är att det inte finns bara ett sillbestånd, eller ett som är uppdelat i fyra. I Gävlebukten finns tre genetiskt unika bestånd av sill, varav något leker på våren och något på hösten. Då kan man inte kontinuerligt tillåta samma typ av fiske, utan här måste man väga in för och emot så att vi garanterar en hållbarhet för samtliga dessa bestånd.

En fråga som har diskuterats mycket, inte minst i medierna, fru talman, är en utflyttning av trålgränsen i Östersjön. Detta är något som vi moderater förespråkar och har begärt att S-MP-regeringen ska agera för, dock utan att tidigare få gehör. Men nu har vi i utskottet enats om att detta ska ske på prov. Det står vi bakom, men vi vill i ärlighetens namn samtidigt uttrycka viss tveksamhet till utskottets lösning på detta. Vi vill ju inte att utflyttningen ska resultera i att bara svenska båtar utestängs från fisket innanför den nya gränsen. Vi har därför uttryckt detta i ett särskilt yttrande.

Då det gäller utflyttning av trålgränsen vill vi moderater också betona vikten av att de undantag som föreslås för fiske där fångsten sorteras och är direkt ämnad att bli livsmedel verkligen beaktas och följs upp i särskild ordning. Vi har förstått att det är mycket viktigt att detta blir tydligt, inte minst exempelvis då fiskekvoter ska fastställas, så att man inte slår undan benen på den kvarvarande förädlings- och beredningsindustrin utan kan upprätthålla livskraftiga samhällen längs stora delar av Östersjökusten.

Det småskaliga fisket ser i dag stora utmaningar när det kommer till generationsskiften och framtidstro. Det är därför viktigt att vi tar särskild hänsyn till det och underlättar för fiskare som väljer att förädla sin fisk. I dessa fall är det sällan fisken som avgör huruvida man får licens eller ej utan tillgången på yrkesfiskelicenser - antalet licenser. Detta är ett påtagligt problem, och även HaV har sagt att vi politiker måste gå in och ändra det. Det är det vi nu gemensamt gör med detta betänkande.

Vi ser att det finns en bristande lokalkännedom. Får vi en licensgivning med tillstyrkan från en lokal länsfiskekonsulent får vi en bättre fördelning och kan också värna det småskaliga fisket. I dag är situationen så absurd att en fiskare som jag talade med, som arrenderar fiskerätt, inte har rätt att förädla sin fisk. Han får ingen yrkesfiskelicens - den måste han ha först - och sedan har han inte rätt att förädla därför att han fiskar för lite. Som någon sa är det inte den lilla kvoten som stjälper fisket i Östersjön utan naturligtvis de större fångsterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Jag har flera gånger nämnt utskottets samsyn, fru talman. Men det finns ett område där vi inte lyckats, och det gäller hur vi ska hantera säl och skarv. En majoritet av oss tycker att vi på något vis måste hantera detta och kunna reglera det hårdare. Det är nämligen ingen tvekan om att säl och skarv orsakar problem. Glupska skarvar äter ett halvt kilo fisk om dagen vardera. Sälar hittas nu dessvärre självdöda på klippor därför att de inte får nog med föda. Allt detta måste hanteras. När det gäller sälen finns också risken att den fortsätter att sprida sälmask och andra parasiter som kan påverka de svaga torskbestånden än mer negativt.

Vi tycker att det är lite trist att vi inte får med oss Vänsterpartiet och Miljöpartiet på detta. Man hänvisar till Miljömålsberedningens utredning och till att den nu ska behandlas. Det är jättebra att vi försöker få en enhetlig hantering av detta. Men faktum är att även Miljömålsberedningen framhåller att det behövs en helhetssyn i förvaltningen av både fiskbestånden och bestånden av säl och skarv. Är det inte detta man kallar en ekosystembaserad ansats? Därför är det olyckligt att vi kommer att dröja med detta. De stora problem som finns här och nu kommer att skjutas på framtiden, och vi kommer att bara få hantera situationen som den ser ut.

Men nio förslag för att bidra till ett hållbarare fiske i Östersjön är inte illa. Samtidigt vill vi nogsamt poängtera vikten av att arbetet med att förbättra vattenmiljön i Östersjön accelererar. Det finns glädjande uppgifter som visar att man faktiskt har sett en vändpunkt. Närsalter som kväve och fosfor börjar successivt avta. Men det tog hundra år att nå den extrema topp på föroreningskurvan där vi befinner oss nu, så det kommer att ta tid att plana ut detta och vända effekterna.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag rikta ett tack till mina kollegor i utskottet för att vi har lyckats baxa detta betänkande ända hit, men jag vill också tacka kansliet. Jag vill särskilt lyfta Nina Liljeqvist, som har skrivit betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det som fiskarna - de som fiskar, alltså - ofta ser som det största problemet är säl- och skarvproblematiken. Jag ska börja med att prata lite om skarven. De bestånden behöver minskas kraftigt. Skarven utgör en ansenlig population i Sverige, med många häckande par, och detta påverkar fiskbestånden negativt, skapar sanitära olägenheter för friluftslivet och reducerar skog och natur där fåglarna häckar. Därför är allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ bra såväl ur förvaltningssynpunkt som ur ett naturvårdsperspektiv.

Sverige har faktiskt flest skarvar och skarvkolonier i Europa. Sveriges Ornitologiska Förening gjorde en inventering 2006 - det är nu 15 år sedan - som gav vid handen att det då fanns cirka 45 000 häckande par. Det var bara Danmark som var i närheten med 40 000 häckande par och 200 000 individer. Det har inte gjorts så många rikstäckande inventeringar sedan dess utan bara inventeringar i olika län, men jag har sett uppgifter om att det i dag kan finnas runt 250 000 skarvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

I slutet av 1800-talet var skarven mer eller mindre borta, och 1975 fanns det 340 par i Sverige. Det var innan vi gick med i EU. Det fanns tidigare en typ av allmän jakt. Riktigt hur den var reglerad vet jag inte, men den stoppades i och med att vi gick med i EU 1995. Därefter har det varit fågeldirektivet som har styrt detta, och därför har vi nu skyddsjakten att förlita oss på.

Glädjande är dock att utskottet bedömer att det finns anledning för regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt, liksom att regeringen ska se över möjligheterna till fleråriga tillstånd för skyddsjakt. Man ska också se över möjliga komplement till skyddsjakt, till exempel oljering och prickning av ägg, med ett större fokus på dessa sistnämnda åtgärder som SD tidigare år ensamt yrkat på i utskottet.

Östersjöns yrkesfiske står inför stora utmaningar. EU-kommissionens förslag om 2021 års fångstkvoter, som nu är verklighet, innebär minskade fångster för flera av Östersjöns kommersiellt viktiga bestånd. Sill- och strömmingsbestånden i centrala Östersjön har till exempel minskat drastiskt sedan 1970- och 1980-talen. Det är nödvändigt med åtgärder för strömmingsbeståndets återhämtning.

Det ska vara möjligt att bedriva såväl storskaligt som småskaligt yrkesfiske i Sverige, tycker vi, även om det slutligen är den enskilde entreprenören som väljer typ av båt, redskap och hamn att landa sin fångst i. Det är Sverigedemokraternas målsättning att bevara och utveckla ett flertal hamnar vid Sveriges kust där fisk kan landas och tas om hand av lokal livsmedelsindustri.

Ett aktivt fiske med livskraftiga fiskeentreprenörer skapar levande kustsamhällen längs våra svenska kuster, vilket skapar jobb och därmed liv i skärgården. Det finns väl inget tråkigare än att komma till gamla fiskelägen där det är helt dött och det inte finns några fiskare kvar? Det hänger några nät och kulor och dinglar som ett minne från en svunnen tid.

Som sagt finns det ett egenvärde i att hålla det småskaliga fisket levande, liksom de hamnar och rökerier som det sysselsätter längs Sveriges kust. Om vi flyttar ut trålgränsen för större fartyg skulle den småskaliga näringsgrenen för fiskare få större möjlighet att fortleva, vilket skulle utveckla fisket som den anrika näringsgren det är. I många fall handlar det om yrkeskunskap som förts vidare från en generation till en annan.

Det är glädjande med enighet i riksdagen när det gäller att det småskaliga kustnära fisket och fisket med regional anknytning där fångsten sorteras vid landning ska värnas. Glädjande är också att utskottet anser att regeringen snarast bör agera, dels för att flytta ut trålgränsen på prov, dels för att begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen.

Glädjande är också att man framhåller vikten av att begränsade undantag kan ges dels för det småskaliga kustnära fisket vars fångster går till humankonsumtion, dels för fiske med regional anknytning vars fångst sorteras vid landning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Vi ser av flera skäl ett stort värde i att en levande lokalförankrad fiskerinäring bibehålls. Fisket har kulturhistoriska värden. Det är viktigt för kust, hamn- och skärgårdssamhällenas identitet. Det är också viktigt för jobb, företagande och besöksnäring i de ofta små lokalsamhällena och därmed också för ambitionen om livskraftiga lokalsamhällen på landsbygd och i skärgård.

Även licensjakt på vikare bör diskuteras med tanke på den prekära situationen för siklöjan i Bottenviken. Tillgängliga data visar att vikarens predation av siklöja är minst lika stor som det uttag det kommersiella fisket står för. Detta säger SLU Aqua i ett remissvar till Naturvårdsverket. SLU anser att restriktiva villkor riskerar att begränsa möjligheten att verkligen minska de negativa effekterna av vikare och knubbsäl. Om dessa arter fortfarande ska förvaltas genom skyddsjakt bör jakt även medges inom 200 meter från fiskodling, fredningsområde för fisk och utsättningsplats för fisk.

På västkusten har fiskarna samma problem med knubbsälen som näringar upplever på östkusten med gråsälen. Kustfisket i Bohuslän, Göteborg, Halland och Skåne brottas med samma skador på redskap och fångster som östersjöfisket. Enligt forskare är knubbsälen ett stort hot mot torskbestånden, då den äter 15 000 ton torsk om året i Skagerrak och Kattegatt.

Även i Bottenviken är problematiken likartad, där vikaren lever längs kusten i Norr- och Västerbotten. Här är siklöjan hotad, och därigenom också den berömda Kalix löjrom, som EU har tilldelat det starkaste livsmedelsskyddet Skyddad ursprungsbeteckning. Forskare har föreslagit att fisket ska minska kraftigt. På Nobelbanketten, där Sverige står i världens centrum, är Kalix löjrom en återkommande förrätt. Näringen har tidigare deklarerat att det finns en risk för att den försvinner från marknaden om man inte får bukt med ökningen av vikare.

Det blir enligt branschen också svårare och svårare att få in strömming till surströmmingsindustrin, vilket även hotar den på sikt om ingenting görs mot den sälexplosion som forskare beskriver.

Utifrån beskrivna verkligheter vill vi även bevilja licensjakt på dessa två arter av säl. Det är därför positivt att utskottet anser att regeringen bör vidta åtgärder för att öka jakten på säl och att detta bör ske genom en större licenstilldelning för säljakt, framför allt gråsäl, men man bör överväga om också vikare och knubbsäl kan komma i fråga för beståndsreglerande jakt, och reglerna för jakt på säl bör ses över.

Sälen är ett svårskjutet djur. Tillstånd kostar pengar. Det krävs kännedom om var sälen får skjutas. Båtinnehav krävs, och djuret måste tas om hand. För att öka incitamenten att alls nå upp till de kvoter som tilldelats vid skydds- och licensjakt behöver kanske säljägarna få ersättning för att fler ska kunna tänka sig att göra en insats för att fylla de tilldelade kvoterna. Detta skulle också minska risken för skadeskjutna sälar och tjuvjakt.

Licensjakt på vikare och knubbsäl har SD ensamt yrkat på i utskottet tidigare.

Fru talman! Vi debatterar i dag ett antal utskottsinitiativ under rubriken Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. Tidigare talare i debatten har ju både läst upp alla punkter högt och pekat på att de är nio till antalet. Jag tänkte uppehålla mig vid några olika delar som jag tycker är särskilt värda att ta upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

I utskottet har vi under de senaste åren av olika anledningar tagit upp fiskefrågorna, och vi har en fiskegrupp som man kan koppla till EU:s fiskepolitik där vi på olika sätt belyser detta. Det är väl bra att vi nu är ett i princip enigt utskott som tillsammans väljer att lyfta dessa frågor i de här utskottsinitiativen. För Centerpartiets del är det otroligt viktigt med våra kustbygder och den roll som det kustnära småskaliga fisket och det regionala fisket har spelat och förhoppningsvis kommer att spela framöver. De är ett viktigt led i den svenska livsmedelsstrategin och kan också på olika sätt vara viktiga för entreprenörskap och utveckling i våra kustbygder.

Precis som en del tidigare talare vill jag tacka alla de yrkesfiskare och organisationer som vi har haft förmånen att få träffa i beredningen av det här utskottsinitiativet och vid andra möten som vi haft på egen hand och tillsammans. Den gemensamma kunskap som vi därmed har kunnat tillägna oss kommer här till uttryck i ett gemensamt utskottsinitiativ. Det är bra.

Vi har valt skrivningar om att på prov flytta ut trålgränsen för att begränsa det trålfiske som tillåts innanför gränsen, men vi vill att undantag ska kunna ges till det småskaliga fisket. Vi skriver också om beslut om fiskekvoter. Detta tillkännagivande känns otroligt viktigt, och jag tror att vi alla har förhoppningar om att det ska finnas en regering som också kan ta arbetet vidare.

Låt mig också nämna regler och administration i det här sammanhanget. För Centerpartiets del känns det viktigt att det på olika sätt arbetas för att underlätta detta, så att det står i proportion till den verksamhet som bedrivs inom till exempel det kustnära fisket och det regionala fisket. Genom att man underlättar detta på olika sätt kan de delarna i det svenska fisket få en mer framträdande roll i genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin.

Flera företrädare har nämnt krångellistan. Vi var, som sagt, ett antal som deltog i ett fiskeseminarium härförleden. Jag kan väl ändå i detta sammanhang få hylla vår utskottsordförande Kristina Yngwe lite grann, som var den som efterfrågade en form av krångellista från Eldrimner: Hjälp oss att hitta politiska förslag om det som ni ser som problem och som blir möjligt för oss att arbeta med politiskt!

Det är klart att det är en väldigt viktig del.

Jag tänker att vi alla har mött bedrövade fiskare som på olika sätt kan visa hur hållbara redskap förstörs av säl i fisket och att fångsten delvis är förstörd ur ett humankonsumtionsperspektiv kopplat till de angrepp som både säl och skarv har gjort på den fångst som väntar på att tas upp. Därför är det bra att det i detta utskottsinitiativ finns tydliga skrivningar kopplade till flera sorters sälar men också till skarv, så att vi verkligen kan komma åt den problematiken och på det sättet vara med och skapa ett mer hållbart fiske.

Fru talman! Fisket är en del i livsmedelskedjan, men det är också viktigt med det ekosystem som vi vill värna på olika sätt. Med detta utskottsinitiativ löser vi inte problematiken, men vi tar ett antal steg som är viktiga för oss. Det handlar om att visa hur vi politiskt har arbetat för att via krångellista och de delarna eller via olika politiska förslag skapa förutsättningar för ett hållbart fiske i Östersjön.

Vi i Centerpartiet har ibland fått kritik från till exempel Miljöpartiet för att vi har lagt fram ett antal utskottsinitiativ. Det var lite uppfriskande när Miljöpartiet självt valde att lägga fram ett utskottsinitiativ i somras, trots att man vid det tillfället tillhörde Sveriges regering. Men det är väl viktigt att man kan bryta praxis ibland och därmed också skapa ett ytterligare tryck i frågan om ett hållbart fiske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Med de orden, fru talman, skulle jag vilja yrka bifall till utskottets förslag i detta betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

I dag är det meningsfullt, när vi får tala sakpolitik. Det är inte alla dagar man har den känslan. Men i dag, i denna viktiga fråga, är det viktiga saker vi lyfter upp.

Utskottets förslag i betänkandet, som ligger på bordet, står vi i Liberalerna bakom på alla punkter. Det är ett resultat av att vi agerar när vi finner det nödvändigt att agera. I dag är det nödvändigt.

Fisken först. Är det inte så att fisken, av alla djur, kom först?

Fru talman! Tillåt mig att bli lite existentiell - jag har en fallenhet för det. Oavsett vilken tro eller icke-tro man bär med sig om djurlivet på denna planet kom fisken först. Jag tänker på havets evolution och att fisken kröp upp på land eller på skapelseberättelsens fjärde dag och att det första djur som blev skapat var fisken. Betänk det!

Fisken först. När människan sedan fanns, enligt skapelseberättelsen, var det första uppdrag som människan fick att härska över havets djur - fisken. Fisken först.

Nu när rapport efter rapport, nyhet efter nyhet, når oss om att bestånden av fisk i Östersjön blir mindre till antal och storlek är det ingen av oss som med lätthet kan vifta bort just det. Inom oss finns detta: att fisken är otroligt viktig för vår natur och vår planet. Hela ekosystemet i vår Östersjö vilar på bestånden av fisk.

Det är som att människan fick en uppgift: Ta hand om fisken! Jag ger dig en uppgift. Kan du klara den? Ta hand om fisken!

Om vi inte klarar att ta hand om naturen och om vi inte ens klarar att ta hand om fisken, hur ska vi då kunna skapa en regering?

Fisken först. Det vi talar om här i dag och i vårt miljö- och jordbruksutskott, som jag är en glad och ny ledamot i, är att just fisken är så viktig. Och naturen är så är viktig. Den förser oss med mycket.

Jag vill uttrycka min ödmjukhet i frågan. Vi i miljö- och jordbruksutskottet har verkligen fått djupdyka i den komplexa utmaningen om hur vi på bästa sätt kan rädda beståndet i Östersjön.

Vi ser ett lågt bestånd av fisk, fru talman. Det är konsekvensen av ett överfiske. De fiskarter som drabbas hårdast är de med långsam tillväxt och låg produktivitet, ofta rovfiskar. Ett hårt fiske ger effekt i hela ekosystemet och inte bara på just de arter som fiskas.

I helgen hade Liberalerna sitt landsmöte, och vi fattade många goda politiska beslut. Liksom utskottet har enighet i dag hade vi enighet kring många goda förslag. Jag lämnade det landsmötet med många goda motioner som vi hade sagt ja till. Flera av dem hade just denna gemensamma nämnare: att rädda fiskbeståndet i Östersjön. Åtta stycken tydliga motioner behandlade detta, och alla röstades igenom med ett rungande ja. Det är med vårt parti i ryggen som jag står här - det är dagsfärskt - och kan säga att vi står upp för att flytta trålgränsen tolv nautiska mil. Det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

I det utskottsinitiativ som Liberalerna väckte trycktes det på att det skyndsamt behövs åtgärder för att rädda fiskbestånden. I dag ser vi dessa nio förslag: Det handlar om tolv nautiska mil på prov, om översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd, om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och Internationella havsforskningsrådet, om beaktandet av det viktiga småskaliga fisket och fiske för direkt användning som livsmedel, om regellättnader för småskaligt fiske, om förvaltning av skarven, sälen och storspiggen och om vattenkraftens ekologiska betydelse.

Det går inte att säga annat än att politiken levererar när dessa nio förslag läggs fram. Man sitter inte bara på sina händer. Vi gör något i dag som spelar roll. Men det hade inte varit möjligt utan en bred majoritet i vårt utskott. Även om vi i våra anföranden värnar och trycker på olika saker kring dessa punkter går det inte att säga någonting annat än att vi har fullgjort den uppgift som vårt utskott fått. Vi sätter fisken först. Vi klarar det.

Jag ska säga några ord om storspiggen. Det är inte politikernas roll att besluta i detaljerna, utan vi ska, när vi har varit nere i detaljerna, använda örnblicken och skåda över helheten, få ett större perspektiv och fatta våra politiska beslut utifrån det. Detta är ett sådant exempel.

Vi ser storspiggens expansion. Vi fick höra här av Markus Selin att det har varit så tidigare i historien. Men det är åter så. Det behöver vi ta tag i. År 2015 fanns det 50 gånger mer spigg i Östersjön än under hela 80-talet. De har ökat år för år. Och det är konstaterat att effekterna på abborre och gädda är stora där storspiggen expanderar. Olika forskargrupper kan genom detta beslut öka kunskapsunderlaget om på vilket sätt storspiggen påverkar ekosystemet och verka för åtgärder för att begränsa storspiggens tillväxt.

För egen del krävs det inte mer forskning än att jag åker ned till mina föräldrar i Tjust skärgård, utanför Västervik, och tar kajaken ut i den grunda skärgården för att jag ska kunna konstatera att storspiggen finns överallt.

Sist men inte minst vill jag nämna betydelsen av fiskens vandringsvägar. Även här har jag ett färskt landsmötesbeslut bakom mig. Vi har fattat beslut om att verka för fiskens vandring från kust till fjäll.

Även om detta som sagt kan upplevas som lite detaljerat vet vi att mängden lek- och uppväxtområden är en grundläggande faktor som påverkar mängden vuxen fisk, och detta påverkar även det småskaliga fisket stort.

Det behövs mer forskning och kunskap om vattenkraftens påverkan på hotade bestånd för att tydliggöra vattenkraftens ekologiska betydelse. Det finns kunskapsluckor som vi behöver fylla ut så att bra beslut kan fattas, till exempel i frågan om olika passagelösningar i våra vattendrag. Regeringen bör därför ta initiativ till en större kunskap om vilken påverkan det har på våra ohotade arter och framför allt den akut hotade ålen.

Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Som sagt: Vi har fått ett uppdrag, en uppgift, varken mer eller mindre. Vi sätter fisken först.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)