Bostadsutskottets beredningsområde
Bostadsutskottet
bereder ärenden om
bostadspolitiken
hyra
bostadsrätt
tomträtt
vattenrätt
bebyggelseplanläggning
byggnadsväsendet
fysisk planering
expropriation
fastighetsbildning
och lantmäteriväsendet. Det skall bereda även
ärenden om
länsförvaltningen
rikets
administrativa
Motion till riksdagen
1997/98:T59
av Per Westerberg m.fl. m med anledning av prop. 1997/98:167 Ändringar i lagen 1993:599 om radiokommunikation, m.m. Regeringen föreslår att ett anbudsförfarande införs när man skall ge tillstånd för innehav och användning av radiosändare för nya och väsentligt ändrade radioanvändningar.
Teleoperatörerna ska fr.o.m. den 1 juli 1999 vara skyldiga att införa funktioner i telenäten som gör det möjligt för abonnenten att behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör. Skyldigheten ska omfatta även teleoperatörer som tillhandahåller digital mobiltelefoni. Syftet med denna s.k. nummerportabilitet är att öka förutsättningarna för en effektiv konkurrens inom teleområdet. I samma syfte infördes bestämmelser om att abonnenter genom ett stående val (förval) ska kunna utnyttja teletjänster som erbjuds i telenätet av samtrafikerande teleoperatörer.
Postlagen ändrades med syftet att på ett förbättrat sätt uppnå de postpolitiska målen och att anpassa lagen till EG-direktiv. Det nuvarande begreppet grundläggande postservice i postlagen ändrades till samhällsomfattande posttjänst. Det övergripande målet - att alla ska kunna skicka och ta emot adresserade försändelser - kompletterades med ett servicemål. Tillstånd ska inte längre att krävas för paketbefordran. Denna service kommer dock även i fortsättningen att utgöra en del av den samhällsomfattande posttjänsten. Det avtalsreglerade kravet på Posten AB att erbjuda rabatterade frimärken till hushållen avskaffades. I stället fick regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om ett pristak för postverksamhet.
Riksdagen behandlade regeringen förslag till mål och inriktning för den framtida bostadspolitiken. Räntebidragssystemet enligt 1993 års regler reformeras. Ekologiskt hållbara investeringar främjas vid ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus. Reglerna ändras för statliga kreditgarantier vid ny- och ombyggnad av bostäder. Räntebidraget för nybyggda hyres- och bostadsrättshus avvecklas långsammare för fastigheter i de s.k. krisårgångarna. Den s.k. garanterade räntan trappas upp med 0,10 i stället för 0,35 procentenheter. Särskilt stöd lämnas till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet. Möjligheter öppnas också för att i vissa fall lösa av kommunala borgensåtaganden till förmån för bostadsrättsföreningar. Skattereduktionen för utgifter för reparationer m.m. på bostadshus förlängs t.o.m. den 31 mars 1999. Riksdagen ställde sig i ett tillkännagivande till regeringen bakom den bostadspolitiska målsättning som redovisas i regeringens proposition. I ytterligare ett tillkännavgivande gjordes ett förtydligande och en korrigering angående det statliga kreditgarantisystemet för bostäder. Förtydligandet gällde vilka bostadsinvesteringar som ska omfattas av den utvidgade möjligheten till kreditgaranti. Korrigeringen gällde tillämpningen av regeln om att ersättning ur kreditgarantin ska lämnas högst för förluster som avser det garanterade lånet samt 50 % av visst tillägg.
Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till mål för och inriktning av transportpolitiken. Vidare beslutades att ett nytt avgiftssystem för järnvägstrafiken ska införas som bl.a. innebär en kostnadssänkning med 690 miljoner kronor per år. Utbyggnaden av Botniabanan utmed Norrlandskusten ska genomföras. Kostnaden för järnvägsutbyggnaden, som beräknas vara helt färdig 2005, beräknas uppgå till högst 8 200 miljoner kronor. Någon energi- och koldioxidskatt på bränsle som används för järnvägsändamål ska inte införas nu. Konkurrensen mellan långväga busstrafik och järnvägstrafik ska öka. Därmed kan den långväga busstrafiken utvecklas efter sina egna förutsättningar. Regering och riksdag bör avvakta trafikbeskattningsutredningens arbete innan de tar ställning till förändringar av drivmedelsbeskattningen och fordonsskatten för personbilar. Däremot ska fordonsskatten på bussar höjas. Ett nytt statligt stöd till kommunala trafikflygplatser ska införas fr.o.m. budgetåret 1999. Stödet blir 115 miljoner kronor per år.
Riksdagen beslutade om en ny körkortslag. Krav infördes på körkortstillstånd vid all övningskörning och en godkänd handledare vid all privat övningskörning. Körkortsbehörigheten för tung lastbil och buss begränsades så att körkortshavaren vart tionde år från 45 års ålder på nytt måste visa att han eller hon uppfyller de medicinska kraven för behörigheten. Mopeder delades in i två kategorier när det gäller behörighet - med krav på 25 km/tim respektive 45 km/tim som högsta hastighet. För den snabbare mopeden ska det krävas körkort och lägst 16 års ålder. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast återkomma med förslag om behörighet för 15-åringar att få köra mopeder av den snabbare kategorin efter en utbildning i andra former än för körkort och med behörighetsbevis av annat slag än körkort. De nya reglerna bör träda i kraft senast under första halvåret 1999. Behandlingen av regeringens förslag om förbud mot radar- och laservarnare sköts upp till nästa riksmöte.
Riksdagen beslutade att staten och Stockholms stad ska samfinansiera utbyggnaden av Södra länken och Årstabron. För Södra länken ska Stockholms stad bidra med 827 miljoner kronor och staten med 5 680 miljoner kronor, varav 5 000 miljoner kronor lånefinansieras. För järnvägsutbyggnaden mellan Södermalm och Årsta ska Stockholms läns landsting bidra med 800 miljoner kronor och staten genom Banverket med resterande medel, ca 100 miljoner kronor. Riksdagens beslut innebar vidare att det planerade avgiftssystemet med vägtullar i Stockholm inte genomförs. De lån som tidigare tagits upp för Dennisöverenskommelsen ska skyndsamt återbetalas.
Motion till riksdagen
1997/98:Bo26
av Ulf Björklund m.fl. kd med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
1 Inledning 9
2 Den framtida bostadspolitiken 9
3 Ändringar av reglerna för räntebidrag 10
3.1 Bidragsunderlaget vid nyproduktion 10
3.2 Räntebidraget för nybyggda hyres-
Motion 1997/98:Bo25 av Helena Frisk och Sinikka Bohlin (s)
Motion till riksdagen
1997/98:Bo25
av Helena Frisk och Sinikka Bohlin s med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
De allmännyttiga bostadsföretagens uppgift
De allmännyttiga bostadsföretagen spelar en central roll i svensk bostadspolitik. Alltsedan de infördes 1946 har syftet varit att
Motion 1997/98:Bo24 av Sinikka Bohlin och Helena Frisk (s)
Motion till riksdagen
1997/98:Bo24
av Sinikka Bohlin och Helena Frisk s med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
Neutrala villkor för olika boendeformer
Ett grundläggande mål i bostadspolitiken har under lång tid varit att det skall råda neutrala villkor mellan olika upplåtelseformer.
Motion 1997/98:Bo23 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Motion till riksdagen
1997/98:Bo23
av Marietta de Pourbaix-Lundin m med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
Rubriken på regeringens proposition förpliktar, men tyvärr lever regeringens förslag inte upp till den satta rubriken för propositionen. De flesta av förslagen botar möjligen symptomen
Motion till riksdagen
1997/98:Bo22
av Erling Bager m.fl. fp med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
Sammanfattning
Hörnstenar i Folkpartiets bostadspolitik är valfrihet för konsumenterna, avregleringar och konkurrens som sänker bygg- och underhållskostnader, trygghet för hyresgäster
Motion till riksdagen
1997/98:Bo21
av Per Lager m.fl. mp med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
Det framtida boendet
Bostaden är basen för människans, särskilt barnens, uppfattning om omvärlden och verkligheten. Den skall inte bara tillfredsställa grundläggande skyddsbehov. Den skall
Motion till riksdagen
1997/98:Bo20
av Gudrun Schyman m.fl. v med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
Innehåll
1 Inledning 2
2 Fortsatt instabila villkor 2
3 Ingen sammanhållen bostadspolitik 3
4 Beskrivning av boendekostnadsutvecklingen 3
5 Förslag för en framtida social bostadspolitik
Motion till riksdagen
1997/98:Bo19
av Elving Andersson c med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
Ett målinriktat bosparande bör införas i Sverige för att minska det generella stödet till boendet och på sikt sänka fastighetsskatten. Först med ett bosparande integrerat i övriga bostadspolitiska
Motion 1997/98:Bo18 av Barbro Andersson och Ingrid Andersson (s)
Motion till riksdagen
1997/98:Bo18
av Barbro Andersson och Ingrid Andersson s med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
Stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet
Regeringen föreslår att en särskild delegation inrättas för att från den 1 juli 1998 tillfälligtvis hantera frågor
Motion till riksdagen
1997/98:Bo17
av Tone Tingsgård m.fl. s med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling
Förbättrade levnadsvillkor i utsatta bostadsområden
Regeringen gör bedömningen att levnadsvillkoren i särskilt storstädernas utsatta bostadsområden måste förbättras och aviserar att man
