202 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2010/11, 2005/06, Arbetsmarknadsutskottet, Försvarsutskottet, Jordbruksutskottet, Konstitutionsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
Skatteutskottets verksamhet riksmötet
2010/11
Skatteutskottets beredningsområde
Skatteutskottet ska enligt riksdagsordningen bereda ärenden om
statliga och kommunala skatter och ärenden om taxering, skattebetalning, folkbokföring samt exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområdet
Skatt, tull och exekution
Konstitutionsutskottets verksamhet
vid riksmötet 2010/11
Konstitutionsutskottets beredningsområde
Konstitutionsutskottet
KU bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens
Försvarsutskottets verksamhet riksmötet
2010/11 1 Utskottet
1.1 Utskottets beredningsområde
Försvarsutskottet bereder ärenden som ska
beslutas av riksdagen om det militära och i den mån sådana ärenden inte
tillhör något annat utskotts beredningsansvar det civila försvaret samt
ärenden om samordningen inom totalförsvaret.
Arbetsmarknadsutskottets verksamhet
riksmötet 2010/11
Beredningsområde m.m. Arbetsmarknadsutskottets beredningsområde omfattar ärenden om 1 arbetsmarknadspolitik, 2 arbetslivspolitik med arbetsrätt, 3 integration, 4 åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte hör till något annat
utskotts beredning samt 5 jämställdhet
Riksdagen har beslutat om ändringar i skattelagstiftning till följd av ett EU-direktiv om investeringsfonder. Direktivet innebär att sammanslagningar av investeringsfonder och förvaltning av investeringsfonder blir möjliga över EU-ländernas gränser. I dag är det bara möjligt att slå samman fonder inom samma EU-land. Enligt beslutet ska sammanslagningar av investeringsfonderna över ländernas gränser till exempel inte leda till uttagsbeskattning av den överlåtande investeringsfonden. Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om tillgången eller tjänsten sålts för marknadsvärdet. Sammanslagningar av investeringsfonderna ska inte heller leda till en inkomstbeskattning för andelsägarna. Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.
Riksdagen beslutade i maj 2010 om trängselskatt i Göteborg från och med den 1 januari 2013. Efter flera utredningar kompletteras nu det tidigare beslutet med ytterligare ett beslut om flerpassageregel. Beslutet innebär att bilar som passerar flera betalstationer inom 60 minuter endast ska beskattas en gång. För att kompensera de minskade skatteintäkter som ändringarna medför höjs skattebeloppen. Några förflyttningar av betalstationer görs också. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012. De ändrade skattebeloppen tillämpas först den 1 januari 2015.
Riksdagen har beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen om lex Laval, EU:s utstationeringsdirektiv och en konvention från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Det första beslutet innebär att riksdagen ber regeringen att skyndsamt tillsätta en utredning om den så kallade lex Laval. Bakgrunden är EU-domstolens dom i Laval-målet 2007 som resulterade i förändringar i det svenska regelverket, lex Laval. Förändringarna handlar om när det ska vara tillåtet att ta till fackliga stridsåtgärder om villkoren för arbetstagare som är utstationerade i Sverige. Oron för att de svenska kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden inte kan hävdas och värnas med nuvarande lagstiftning är berättigad, anser riksdagen. Därför vill riksdagen att en utredning överväger vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv. Utredningen bör vara klar senast den 1 september 2012. Regeringen behöver ta nya politiska initiativ på EU-nivå när det gäller utstationeringsdirektivets skyddsregler, menar riksdagen i ett andra tillkännagivande. Detta för att säkerställa att utstationeringsdirektivets regler i framtiden tolkas som ett golv för löne- och anställningsvillkor och inte som ett tak. Riksdagen vill i ett tredje tillkännagivande att Sverige ska ratificera, det vill säga godkänna, ILO-konvention 94. Enligt konventionen ska offentliga myndigheters upphandling innehålla villkor som bland annat garanterar arbetare kollektivavtalsenlig lön och arbetstid. I övrigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om arbetsrätt.
Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.
Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning
Den så kallade Studsviklagen reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till det svenska kärnkraftsprogrammet. Riksdagen har tidigare beslutat att lagen skulle sluta gälla i slutet av 2011, men nu förlängs tiden till slutet av 2017. Det betyder att avgiften kommer att tas ut till och med 2017. Det blir också tydligare vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av Studsvikslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.
Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Riksdagen ber också regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen vilka åtgärder som man vidtagit med anledning av uppmaningen. Enligt beslutet har långtidsarbetslösa placerats i fas 3 utan att regeringen låtit kontrollera seriositet och kvalitet. Vissa deltagare erbjuds inte någon meningsfull sysselsättning. Andra deltagare får utföra reguljära arbetsuppgifter. Jobb- och utvecklingsgaranti för personer som varit långvarigt arbetslösa infördes 2007. Aktiviteterna är indelade i tre faser. Den första och andra fasen fokuserar på intensifierat jobbsökande respektive olika arbetsmarknadspolitiska program. Efter 450 arbetslösa dagar förs alla över 25 år över till garantins sista del, fas 3. Syftet med fas 3 är att långtidsarbetslösa ska erbjudas sysselsättning hos en anordnare med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande.
Riksdagen uppmanade regeringen att se över delar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Det ena beslutet gäller den så kallade 100-dagarsregeln i försäkringen. Regeln, som avskaffades 2007, gav arbetslösa rätt att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod endast söka lämpliga jobb inom sitt eget yrke och i sitt närområde utan att förlora sin ersättning. Riksdagen ansåg att 100-dagarsregeln bör återinföras och uppmanade regeringen att återkomma med ett lagförslag. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Det andra beslutet gäller reglerna för arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa. En person som arbetar deltid får i dag a-kassa för endast 75 dagar under en ersättningsperiod. Övriga ersättningsdagar får bara användas för veckor då personen är arbetslös på heltid. Riksdagen ansåg att reglerna försätter deltidsarbetslösa i en orimlig situation. De tvingas välja mellan att avstå från a-kassa eller att tacka nej till arbete. Riksdagen uppmanade regeringen att se över reglerna så att de inte diskriminerar deltidsarbetslösa. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2010.
Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Syftet är att ge ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skatteutskottet konstaterar i sin granskning att regeringen i och med årets redovisning har tagit ytterligare ett steg i arbetet med att utveckla skatteutgiftsredovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och vid beslut om skatteregler. Utskottet ser positivt på detta och förutsätter att tidigare synpunkter från utskottet och Riksrevisionen också i fortsättningen beaktas i utvecklingsarbetet kring skatteutgiftsredovisningen. Riksdagen avslutar med detta ärendet.
Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa brister. Övriga utskott har fått komma med synpunkter till KU. Slutbehandlingen av ett tillkännagivande kritiseras av näringsutskottet. Skatte-, socialförsäkrings- och trafikutskotten lämnar synpunkter på regeringens redovisning av ett antal tillkännagivanden. KU delar dessa utskotts bedömningar och förutsätter att regeringen vidtar lämpliga åtgärder. Det råder enligt KU även en del oklarheter gällande riksdagens tillkännagivande om bortförda barn. Ett av riksdagens tillkännagivanden till regeringen saknas också i regeringens redogörelse. KU konstaterar samtidigt bland annat att andelen icke slutbehandlade riksdagsskrivelser under de senaste tre riksmötena minskat påtaglig. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden under de senaste två riksmötena har också ökat väsentligt, vilket är bra. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
Riksdagsförvaltningens uppgifter blir tydligare och bestämmelserna anpassas till dagens förhållanden. Den nya instruktionen innehåller bland annat följande förtydliganden: Riksdagsförvaltningen är en myndighet som lyder under riksdagen. Förvaltningen ska tillhandahålla resurser och service inte bara till kammaren, utskotten och övriga riksdagsorgan utan även till talmannen, riksdagsledamöterna och partikanslierna i riksdagen. I förvaltningens uppgifter ingår att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar. En rad ändringar gör ansvarsfördelning tydligare mellan riksdagsstyrelsen och riksdagsdirektören, riksdagsförvaltningens chef. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med några mindre ändringar.
Skatteutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens, momsens, framtid. Moms introducerades i EU för mer än 40 år sedan då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. EU-kommissionen menar därför att det är dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet. Utskottet redovisar vissa övergripande synpunkter på mervärdesskattesystemet och de frågor som EU-kommissionen lyfter fram: Handel med varor och tjänster mellan näringsidkare bör även i fortsättningen beskattas i det land där de säljs, inte i det land de kommer ifrån. Företagens kostnader för att leverera in momsen till staten bör hållas så låga som möjligt. Samtidigt måste effektivare metoder för att bekämpa momsbedrägerier tas fram. Det finns goda skäl att sträva efter så få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt, men det måste finnas en möjlighet till flexibilitet för de olika EU-länderna. Det är viktigt med en fördelaktig behandling av ideell verksamhet inom bland annat idrott, kultur, socialt arbete och utbildning. Det är också viktigt att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn. Framtidens mervärdesskattessystem måste behandla gränsöverskridande transaktioner via till exempel mobiltelefoni och Internet på ett enkelt och effektivt sätt. För e-böcker och nedladdningsbara ljudböcker saknas i dag samma möjlighet till lågmoms som gäller för tryckta böcker samt ljudböcker och e-böcker på cd-skivor. Det är viktigt att samma moms kan gälla både i traditionella sammanhang och i en digital miljö. Det behövs en ökad internationell samordning för att undvika att flera länder beskattar samma tjänst. Det behövs också ett ökat samarbete för att undvika utebliven beskattning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Kraven på dispens från Arbetsmiljöverket för uttag av ytterligare övertid och ytterligare mertid tas bort. Ändringarna är ett led i regeringens regelförenklingsarbete. I stället ska det framgå direkt av arbetstidslagen under vilka förutsättningar extra övertid och extra mertid får tas ut. Extra övertid eller mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på något annat rimligt sätt. Det blir inte längre nödvändigt med tillstånd från Arbetsmiljöverket om nödfallsövertid ska tas ut för längre tid än två dygn. Skyddsombud får möjlighet att göra framställningar till en arbetsgivare om arbetstidslagens krav inte följs och att få det prövat av Arbetsmiljöverket. Ändringarna i arbetsmiljölagen innebär att ett organ som också behandlar andra frågor än arbetsmiljöfrågor får utses till skyddskommitté och ha en annan benämning än skyddskommitté. De nya reglerna börjar gälla 1 augusti 2011.
Bestämmelserna om tjänstgöring i Lagrådet ändras. Lagrådet är en myndighet som har i uppgift att yttra sig över vissa lagförslag. I Lagrådet ingår domare, i första hand från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet utses i dag för en period på två år. Den förkortas till ett år, bland annat för att öka de högsta domstolarnas flexibilitet. Man tar också bort den begränsning som finns i dag i möjligheten att förordna ett justitieråd att tjänstgöra i Lagrådet i mer än en period i följd. Samtidigt stryks den regel som i dag finns om att personer som har fyllt 60 år inte kan utses till tjänstgöring i Lagrådet om de inte själva samtycker. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
