Sök
24 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2009/10, 2005/06, Svensson, Ingvar (KD), Jordbruksutskottet, Konstitutionsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En ny radio- och tv-lag
Betänkande 2009/10:KU25
Den nuvarande radio- och tv-lagen ersätts av en ny lag med samma namn den 1 augusti 2010. Därmed genomför Sverige ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster. Här är några av nyheterna med den nya lagen: Förenklade och tydligare reklamregler för tv. Större valfrihet för tv-företagen i placeringen av reklamavbrott och sponsringsmeddelanden. Nya regler för beställ-tv för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för nya tjänsteleverantörer. Nytt regelsystem för kommersiell radio. Regler för digitala kommersiella radiosändningar införs. Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, och tillståndsperioderna ska vara åtta år. Nuvarande krav på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort. Möjligheterna till sponsring utökas. Närradioorganisationerna får ökade möjligheter att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten. De får också möjlighet att sända över större områden än en kommun.- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 18, 52 minuter
- Beredning
- 2010-05-18
- Justering
- 2010-06-03
- Debatt
- 2010-06-14
- Beslut
- 2010-06-15
- Dokument & lagar
Granskningsbetänkande
Betänkande 2009/10:KU20
- Anföranden och repliker
- 97, 405 minuter
- Beredning
- 2009-10-15
- Justering
- 2010-06-01
- Debatt
- 2010-06-14
- Beslut
- 2010-06-15
- Dokument & lagar
Regionalt utvecklingsansvar i vissa län
Betänkande 2009/10:KU37
I över tio års tid har Skåne och Västra Götalands län haft ett annan regionalt ansvar än andra län. De har bland annat haft ansvaret för uppgifter inom ramen för tregional tillväxtpolitik och transportinfrastrukturplanering. Riksdagen har nu beslutat att verksamhet ska bli permanent. Samtidigt ska Hallands läns landsting och Gotlands kommun få samma ansvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen föreslår dessutom att regeringen ska återkomma med ett förslag om att Gotland ska få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 34, 80 minuter
- Beredning
- 2010-04-29
- Justering
- 2010-05-25
- Debatt
- 2010-06-03
- Beslut
- 2010-06-03
- Dokument & lagar
Uppföljning av riksrevisionsreformen
Betänkande 2009/10:KU17
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen har i enlighet med konstitutionsutskottets förslag antagits som vilande. Lagar om ändring i vissa andra lagar skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Anföranden och repliker
- 10, 55 minuter
- Beredning
- 2010-04-22
- Justering
- 2010-05-18
- Debatt
- 2010-05-27
- Beslut
- 2010-05-27
- Dokument & lagar
Sekretess i vissa anställningsärenden
Betänkande 2009/10:KU15
Den 1 april 2010 införs sekretess i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Sekretessen ska gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Regeringen ska kunna besluta om att vissa anställningsärenden inte ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla i högst tio år. Även uppgifter från urvalstester i anställningsärenden ska omfattas av sekretess. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. Denna sekretess ska gälla i högst 50 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 61 minuter
- Beredning
- 2010-01-19
- Justering
- 2010-02-02
- Debatt
- 2010-02-10
- Beslut
- 2010-02-10
- Dokument & lagar
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2009/10:KU10
Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling. Utskottet noterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att öka och att ökningen överstiger antalet tjänstgörande vid bland annat de särskilda ordförandeskapsrelaterade sekretariaten. Enligt utskottet bör man kunna förvänta att antalet tjänstgörande minskar successivt under nästa år när arbetet med ordförandeskapet avvecklas. KU har vidare granskat regeringsprotokollen och anser bland annat att handläggningen av en begäran om att få ta del av en allmän handling tog för lång tid. Att beslutet om utlämnande förutsatte gemensam beredning förändrar inte detta. Utskottet har gått igenom vissa beslut som regeringen fattat under 2008, alla handlagda inom Jordbruksdepartementet. Ett antal förvaltningsärenden som handlagts inom Jordbruksdepartementet har också gåtts igenom. Utskottet anser att handläggningstiden i flera fall har varit för lång. KU har dessutom följt upp sin tidigare granskning av regeringens beslut om bidrag till föreningar, stiftelser med mera. Granskningen visar att det fortfarande förekommer vissa formella brister. Granskningen har även gällt beredningskravet vid några typer av regeringsbeslut beredningskravet vid propositioner avlämnade under kristid beredningskravet vid genomförande av EU-direktiv underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor utnämningsmakten dokumentationen i utnämningsärenden frågeinstituten.- Anföranden och repliker
- 12, 63 minuter
- Beredning
- 2009-09-17
- Justering
- 2009-12-15
- Debatt
- 2010-01-20
- Beslut
- 2010-01-20
- Dokument & lagar
Tryck- och yttrandefrihetsfrågor
Betänkande 2009/10:KU14
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlar om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 17, 1 minuter
- Beredning
- 2009-11-12
- Justering
- 2009-12-01
- Debatt
- 2009-12-16
- Beslut
- 2009-12-16
- Dokument & lagar
Utnämningspolitiken
Betänkande 2009/10:KU13
Regeringen har lämnat en redogörelse för utvecklingen av utnämningspolitiken när det gäller chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen redovisar myndighetschefers anställningsvillkor och de ändringar i anställningsprocessen som genomförts. I skrivelsen aviseras även en översyn av anställningsvillkoren för myndighetscheferna och frågor som hänger ihop med dessa villkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 17, 64 minuter
- Justering
- 2009-11-24
- Debatt
- 2009-12-16
- Beslut
- 2009-12-16
- Dokument & lagar
Nya villkor för driftsstödet till dagstidningar
Betänkande 2005/06:KU40
Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 9, 1 minuter
- Justering
- 2006-06-01
- Debatt
- 2006-06-13
- Beslut
- 2006-06-14
- Dokument & lagar
Sekretessfrågor
Betänkande 2005/06:KU35
Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 22 minuter
- Beredning
- 2006-04-20
- Justering
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-06-01
- Beslut
- 2006-06-01
- Dokument & lagar
Riksdagen i en ny tid
Betänkande 2005/06:KU21
Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.- Behandlade dokument
- 60
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 60, 189 minuter
- Beredning
- 2006-03-21
- Justering
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-06-01
- Beslut
- 2006-06-01
- Dokument & lagar
Översyn av personuppgiftslagen
Betänkande 2005/06:KU37
Personuppgiftslagen (PUL) ändras så att behandling av personuppgifter som inte innefattar några större integritetsrisker underlättas. Det betyder att den som skriver personuppgifter i till exempel löpande text i ordbehandlingsdokument, i e-post eller på Internet, inte ska behöva tillämpa PUL:s alla hanteringsregler. Behandling i sådant material ska vara tillåten utan andra restriktioner än att någons personliga integritet inte får kränkas. Överträdelser av PUL ska bara vara straffbara om de begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Oaktsamhet av normalgraden avkriminaliseras alltså. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 14, 38 minuter
- Beredning
- 2006-04-20
- Justering
- 2006-05-02
- Debatt
- 2006-05-11
- Beslut
- 2006-05-11
- Dokument & lagar
Ett ökat samiskt inflytande
Betänkande 2005/06:KU32
Sametinget blir den 1 juli 2006 central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Ett antal myndighetsuppgifter förs över från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Syftet är att öka samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen handlar om rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som handlar om markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare kommer även i fortsättningen att handläggas av länsstyrelserna.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 19, 119 minuter
- Beredning
- 2006-04-20
- Justering
- 2006-05-02
- Debatt
- 2006-05-11
- Beslut
- 2006-05-11
- Dokument & lagar
Minoritetsfrågor
Betänkande 2005/06:KU19
Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 15, 57 minuter
- Beredning
- 2006-03-30
- Justering
- 2006-05-02
- Debatt
- 2006-05-11
- Beslut
- 2006-05-11
- Dokument & lagar
Regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen 2004
Betänkande 2005/06:KU8
Konstitutionsutskottet (KU) har granskat regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen. Katastrofen ställde på ett allvarligt sätt den svenska statsorganisationens handlingsförmåga på prov. Granskningen handlar i första hand om att kontrollera om regeringen har levt upp till de krav som är berättigade att ställa på regeringsmakten enligt grundlagen. KU konstaterar att flera brister har förekommit och att statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och finansminister Pär Nuder är ansvariga för dessa brister.
- Anföranden och repliker
- 11, 101 minuter
- Beredning
- 2005-09-08
- Justering
- 2006-03-30
- Debatt
- 2006-04-07
- Beslut
- 2006-04-07
- Dokument & lagar
EU-frågor
Betänkande 2005/06:KU23
Riksdagen sade nej till motioner om olika EU-frågor som har lämnats in under de allmänna motionstiderna 2003, 2004 och 2005. Motionsförslagen rör behandlingen av det konstitutionella fördraget, EU-medlemskapet, skydd mot diskriminering, hanteringen av vissa beslut på tredje pelarens område inom EU-samarbetet, formerna för att utse svensk kommissionär, subsidiaritetsprincipen, Europaparlamentets säte, folkomröstning om nytt fördrag, kvinnor i institutionerna, rösträtt vid val till Europaparlamentet, EU-medlemskapet och grundlagen och subsidiaritetsprincipen.- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 47, 121 minuter
- Beredning
- 2006-03-07
- Justering
- 2006-03-21
- Debatt
- 2006-04-05
- Beslut
- 2006-04-05
- Dokument & lagar
Tryck- och yttrandefrihetsfrågor, m.m.
Betänkande 2005/06:KU14
Riksdagen avslog motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om meddelarskydd för anställda utanför den statliga sektorn, frågor om pornografi och frågor om presstöd.- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 35, 77 minuter
- Beredning
- 2006-01-17
- Justering
- 2006-02-08
- Debatt
- 2006-02-23
- Beslut
- 2006-02-23
- Dokument & lagar
Författningsfrågor
Betänkande 2005/06:KU15
Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 27, 86 minuter
- Beredning
- 2006-01-17
- Justering
- 2006-02-02
- Debatt
- 2006-02-16
- Beslut
- 2006-02-16
- Dokument & lagar
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2005/06:KU10
Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.- Anföranden och repliker
- 37, 93 minuter
- Beredning
- 2005-09-15
- Justering
- 2005-12-01
- Debatt
- 2006-01-19
- Beslut
- 2006-01-19
- Dokument & lagar
Förändrad länsindelning m.m.
Betänkande 2005/06:KU12
Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 23, 71 minuter
- Beredning
- 2005-11-08
- Justering
- 2005-11-24
- Debatt
- 2005-11-30
- Beslut
- 2005-11-30