1 628 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2005/06, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen har godkänt att utskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens förslag om dels straffrättsliga regler mot förorening från fartyg, dels hamnskydd.
Riksdagen godkände att näringsutskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redogörelse av statliga bolags årsredovisningar och Riksrevisionens förslag om dels statliga bolags årsredovisningar, dels kvaliteten i elöverföringen.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om miljövänlig el med vindkraft. Beslutet innebär bland annat att fastighetsskatten för vindkraftverk sänks från 0,5% till 0,2% och att den pågående satsningen på pilotprojekt ska fortsätta, där ökat fokus ska läggas på landsdelar med goda vindförutsättningar. Regeringen har sagt att ett nationellt centrum för vindkraft ska inrättas, vilket riksdagen anser är positivt. Lagändringen av fastighetsskatten börjar gälla den 1 januari 2007 och ska tillämpas första gången vid taxeringen 2008.
Systemet med elcertifikat ska förlängas till 2030 och ett mål införs om att öka produktionen av förnybar el med 17 TWh till 2016 jämfört med 2002. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om förnybar el med gröna certifikat. Systemet med elcertifikat, som infördes 2003, syftar till att gynna el från förnybara energikällor. Den som producerar förnybar el tilldelas kostnadsfritt elcertifikat av staten. Elanvändarna är enligt gällande system skyldiga att köpa elcertifikat i förhållande till sin förbrukning (kvotplikt). Inkomsterna från försäljningen ska täcka merkostnaden för att producera förnybar el. Riksdagens beslut innebär bland annat följande. Nya elproduktionsanläggningar ska garanteras tilldelning av elcertifikat under 15 sammanhängande år. Kvotplikten ska flyttas från elanvändarna till elleverantörerna. El som används i tillverkningsprocessen i elintensiva företag undantas kvotplikten. Definitionen av elintensiva företag ska i fortsättningen grunda sig på den mängd el som används i tillverkningsprocessen i förhållande till företagets försäljningsvärde. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att undersöka om det finns skäl att utvidga undantaget från kvotplikten så att det blir möjligt för företag att välja alternativa sätt att mäta elintensiteten i företaget. En alternativ mätmetod skulle till exempel kunna vara att mäta elförbrukningen i relation till företagets förädlingsvärde.
Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.
Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.
1 Inledning
Kristdemokraterna har under den gångna mandatperioden arbetat målmedvetet för att genomlysa och föreslå förbättringar av regeringens ägarförvaltning. Även om Socialdemokraterna tillsammans med sina kamrater i vänsterkartellen röstat nej till våra förslag i riksdagens kammare, kan vi konstatera att flera av
Riksdagen beslutade om riktlinjerna för de långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet. Verksamheten ska få långsiktiga förutsättningar och hanteras som övriga forskningsanslag i statsbudgeten. Uppföljning och oberoende utvärdering ska genomföras vart fjärde år som underlag för successiva revideringar av inriktning och mål. Energimyndigheten ska utifrån övergripande mål ha ansvaret för att utforma insatserna.
Samhället får en större möjlighet att tvinga operatörer att tillhandhahålla en samlokalisering i mobilmaster så att flera operatöter kan dela på samma mast. Syftet ska vara att skydda miljön, uppnå mål för fysisk planering eller skydda folkhälsan eller allmän säkerhet. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2006.
Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skälen för presstödets avvecklande. Riksdagen avslår regeringens proposition 2005/06:201 i sin helhet. Riksdagen beslutar att avskaffa driftsstödet och utvecklingsstödet fr.o.m. den 1 januari 2007. Riksdagen begär
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om analys av neddragning av stödet till storstadstidningarna jämfört med landsortstidningarna. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av sammanslagna och uppköpta tidningar.
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det sammanlagda årliga allmänna driftsstöd en storstadstidning högst kan berättigas till sänks med 4,5 miljoner kronor och att sänkningen skall ske stegvis med 1,5 miljoner kronor per år. Riksdagen tillkännager
Regeringen har redovisat sina mål, principer och strategier för transportpolitiken. Medborgar- och kundperspektivet lyfts fram liksom behovet av hållbara transportlösningar för regional utveckling och vidgade arbetsmarknadsregioner. Riksdagen godkände inriktningen på transportpolitiken och sade ja till regeringens förslag på åtgärder. Det innebär bland annat följande: Trafikhuvudmännen får på försök ta ansvar för interregional järnvägstrafik i del av Norrland. Charter- och nattågstrafik öppnas för konkurrens. Ett utvecklingsprogram för kollektivtrafik med fokus på tillgänglighet för funktionshindrade, stationsfrågor och samordning av information tas fram. Resenärernas rättigheter stärks med en ny lag och förändringar i lagarna om färdtjänst och riksfärdtjänst. Det ska ställas krav på förarbevis och registreringsplikt för vissa fritidsbåtar. Utformningen av förarbeviset ska först utredas. Driftbidragen till icke-statliga flygplatser ska endast ges när goda kollektiva transportalternativ saknas. En nationell flygplatsöversyn ska göras. En effektiv samverkan mellan transportslag ska främjas genom att ett strategiskt nät av godsterminaler och hamnar pekas ut.
Elkunderna får en starkare ställning på energimarknaden från den 1 januari 2007. Det ska bland annat bli lättare att byta elleverantör. Elkunderna ska dessutom få bättre information om när deras elavtal går ut, och det ska bli lättare att hitta information om priser och villkor på elmarknaden. Riksdagen sade ja till dessa delar av regeringens förslag. Riksdagen sade däremot nej till regeringens förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig. Om regeringens förslag genomfördes i sin nuvarande form skulle det kunna innebära att en elleverantör förlorar sina kunder till en annan elleverantör om det balansansvariga företaget inte fullgör sina skyldigheter. Riksdagen anser inte att det är rimligt och vill därför att regeringen kommer tillbaka med ett förslag som tar hänsyn till problemet. Riksdagen sade vidare ja till regeringens förslag om ändringar i naturgaslagen med anledning av ett EU-direktiv.
En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter börjar gälla den 1 januari 2007. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Det innebär att samma regler som i dag gäller för myndigheter under regeringen i huvudsak även kommer att gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
