154 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens dokument (övrigt), Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2011/12, 2007/08, 1896, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade nej till motionsförslag om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Flera av motionerna tar upp samma, eller nästan samma, frågor som riksdagen behandlade våren 2007 (bet. 2006/07:KU11) och har därför fått en förenklad behandling. Övriga motionsförslag handlar om statsskicket, valsystemet, utnämningar och förtroendeuppdrag, den svenska förvaltningsmodellen, uppenbarhetsrekvisitet och författningsdomstol samt redovisning av partibidrag.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Förslagen handlar i huvudsak om negativ föreningsfrihet, grundläggande bestämmelser i regeringsformen, antisemitism, konventioner om mänskliga rättigheter, integritetsfrågor, retroaktivitetsfrågor, samvetsfrihet, en ny nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter, stärkande av äganderätten, HBT-frågor, livsåskådningsfrihet, föreningars ekonomiska förehavanden och möjligheten att utöva yttrandefrihet på offentliga platser.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Motionerna gäller avreglering, könsneutral lagstiftning, konsekvensanalyser, barns deltagande i utredningsarbete, geografisk spridning i utredningarnas sammansättning samt rättsinformationssystemet.
Regeringen har redovisat sin årliga uppföljning av Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för perioden 2006-2008 i linje med EU:s Lissabonstrategi. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ge vissa frågor större utrymme i det nya svenska handlingsprogram som kommer att arbetas fram under år 2008. Det gäller jämställdhetsfrågor och insatser för sociala företag med bäring på Lissabonstrategin. Handlingsprogrammet bör även kompletteras med en beskrivning av det som görs för att bekämpa sådant skattefusk som exempelvis användningen av svart arbetskraft.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till ny konkurrenslag. Syftet är att undanröja hinder för en effektiv konkurrens och öka effektiviteten i handläggningen av överträdelser av lagens förbud. Den nya lagen är också en anpassning av den svenska konkurrenslagstiftningen till de regler som gäller inom EU. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2008.
Riksdagen gav klartecken till samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S. Syftet är att stärka den affärsmässiga utvecklingen av Posten och säkra samhällsservicen. Regeringen får rätt att minska statens ägarandel till som lägst 34 procent av rösterna i det sammanslagna bolaget. Därmed behåller staten kontrollerande makt över bolagsordningen och ett dominerande inflytande. I avsiktsförklaringen anger regeringen att det sammanslagna bolaget även i fortsättningen ska bedriva en verksamhet som gör det möjligt att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst i Sverige.
Riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med vissa ändringar. Detta innebär att registreringen görs obligatorisk för alla ledamöter och att lagen om registrering anpassas till personuppgiftslagen. Bland annat ska registret innehålla uppgifter om aktieinnehav, avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär, inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot samt olika styrelseuppdrag och statliga eller kommunala uppdrag som inte är av endast tillfällig karaktär. Skulder ska inte registreras. Uppgifterna i registret ska vara offentliga. Lagändringarna börja gälla den 1 mars 2008.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,8 miljarder i anslag till energiområdet. Riksdagen ställer sig också bakom regeringens förslag till investeringsplan och finansiella befogenheter för Svenska kraftnät samt till att Svenska kraftnäts ansvar för effektbalansen ska gälla i ytterligare tre år.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,8 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet. Riksdagen stödjer också regeringens förslag om nytt mål för näringspolitiken. Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på så sätt bryta utanförskapet. Regeringen ska under nästa år få fortsätta att använda sig av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret, till vilket extra utdelningar från statligt ägda bolag har kunnat föras. Dessa medel kan sedan användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen är dock emot den ordning som gäller och talar därför om för regeringen att denna ordning inte kan accepteras efter år 2008.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,4 miljarder kronor i anslag till regional utveckling. Riksdagen tycker att regeringens förslag till ett nytt och mer tillväxtinriktat mål för regionalpolitiken är bra. Det nya målet är att det ska finnas utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.
Sekretessen för de så kallade tsunamibanden ska i fortsättningen kunna prövas. Från den 31 december 2007 kan uppgifter på banden lämnas ut om det står klart att det inte innebär fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas. Dessutom gäller inte sekretessen i förhållande till riksdagen. De nya reglerna gäller till och med juni 2011. Med tsunamibanden menas de säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området migration. Anslagen uppgår till drygt 6 miljarder kronor för 2008. Det största anslaget är det för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 10,9 miljarder kronor 2008.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innebär att anslagen inom utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp kommer att uppgå till ca 117 999 miljoner kronor 2008. Anslagen inom utgiftsområdena Ekonomisk trygghet vid ålderdom och Ekonomisk trygghet för familjer och barn kommer att uppgå till 42 948 miljoner kronor respektive cirka 66 697 miljoner kronor. Riksdagen sade också ja till förslaget att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med 0,97 vid beräkning av dagersättningar från den 1 januari 2008. Det kommer även att påverka föräldraförsäkringsförmånerna. När det gäller ålderspensionssystemet ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag om att vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst ska avdrag få göras för kostnader som den försäkrade haft i sitt arbete om de efter avdrag för kostnadsersättning överstiger 5 000 kr. Vidare flyttade riksdagen fram ikraftträdandet för reglerna för premiepensionssystemets efterlevandeskydd före pensionstid till den 1 januari 2010.
Riksdagen sade ja till en ändring i sekretesslagen som innebär att också uppgifter som behandlas inom riksdagsförvaltningen ska omfattas av reglerna om statistiksekretess. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2008.
Alla tillstånd för digital marksänd tv, utom för public service-företagen, ska meddelas av Radio- och TV-verket. I samband med att verket beslutar om sändningstillstånd ska programföretagen ha kommit överens om sådana former för teknisk samverkan att tillgänglighet och konkurrens främjas. Alla betal-tv-kanaler ska normalt kunna tas emot med ett programkort och programföretagen ska ha rätt att låta vem eller vilka de vill sälja abonnemang på deras tv-kanaler. De sändningar som Radio- och TV-verket ger tillstånd för ska innehålla tv-kanaler av olika slag så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Det ska finnas utrymme för såväl nationella som lokala och regionala tv-kanaler och för flera av varandra oberoende programföretag. Tillstånd som meddelas av Radio- och TV-verket ska gälla i sex år. Sändningstillstånd enligt den nya modellen ska gälla från den 1 april 2008.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen avslutade ärendet och sade nej till motioner om synen på statligt ägande av företag och försäljningar av statliga bolag.
Annonser i radio och tv ska från den 1 februari 2008 få sändas under högst 12 minuter under en timme mellan hela klockslag. Annonser i en tv-sändning ska få sändas under högst 15 % av sändningstiden per dygn. I dag finns en begränsning för sändningar av annonser i tv-sändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Denna begränsning avskaffas. I dag är det möjligt att i en tv-sändning under vissa förutsättningar överskrida den längsta tillåtna annonstiden per timme. Denna möjlighet tas bort. Det införs en ny regel för radiosändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Annonser ska få sändas under högst 15 % av den tiden.
