Dokument & lagar (145 träffar)

Betänkande 2014/15:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2014-12-16 Debatt: 2015-01-21 Beslut: 2015-01-21

Betänkande 2014/15:KU5 (pdf, 6299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2014/15:SfU1

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för 2015. Det innebär att riksdagen samtidigt sa nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om bland annat höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen som handlar om tidsgränserna i sjukförsäkringen.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 100 miljarder kronor. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till Försäkringskassan (knappt 8 miljarder).

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU1 (pdf, 585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2014/15:SkU9

Regeringen redogör i sin årliga skrivelse för hur reglerna om kontroll av postförsändelser följdes under 2013. Redogörelsen visar enligt regeringen att reglerna följs och att postförsändelser inte öppnas i onödan. Den personliga integriteten kränks inte i onödan. Regeringen föreslår därför att den årliga redovisningen till riksdagen i en särskild skrivelse kan upphöra. Skatteutskottet håller med om att den årliga redovisningen kan upphöra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-12-02 Debatt: 2014-12-17 Beslut: 2014-12-17

Betänkande 2014/15:SkU9 (pdf, 859 kB)

Betänkande 2014/15:SfU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 17,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet för 2015. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (knappt 11 miljarder kronor) och Migrationsverket (drygt 4,5 miljarder).

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som ska ge förslag till ett hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända som gör att de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden. Ett enigt socialförsäkringsutskott, som har förberett riksdagens beslut, betonar också att det är viktigt att Migrationsverket får möjlighet att driva så kallade anläggningsboenden i egen regi.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-15

Betänkande 2014/15:SfU4 (pdf, 426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2014/15:SfU3

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om höjd föräldrapenningnivå och höjt underhållsstöd. Riksdagen sa också nej till förslaget till nytt mål för familjepolitiken.

Riksdagen riktade vidare uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

  • utökad jämställdhetsbonus
  • anmälan om vård av sjukt barn, föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan och rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården
  • anmälan om flerbarnstillägg
  • möjlighet för kommunerna att behålla vårdnadsbidraget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 83 miljarder kronor. Mest pengar går till föräldraförsäkringen (drygt 39 miljarder) och barnbidrag (knappt 26 miljarder).

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 11
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU3 (pdf, 824 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2014/15:SfU2

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
  • att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
  • att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU2 (pdf, 628 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2014/15:SkU2

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Macao SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-10-23 Debatt: 2014-11-05 Beslut: 2014-11-05

Betänkande 2014/15:SkU2 (pdf, 2733 kB)

Betänkande 2014/15:SkU10

Skatteverket blir ansvarig myndighet för ärenden som gäller att inrätta exportbutiker på flygplatser. Förändringen syftar till att minska antalet förvaltningsärenden som regeringen hanterar. Det innebär inga förändringar i sak.

Definitionen av så kallade tredje territorier i mervärdesskattelagen ändras i enlighet med ett EU-direktiv. Huvudmannen för en mervärdesskattegrupp som använder en särskild ordning för moms för tv- och radiosändningar samt telekommunikationstjänster ska redovisa och betala skatten till Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-11-27 Debatt: 2014-12-04 Beslut: 2014-12-04

Betänkande 2014/15:SkU10 (pdf, 1863 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny instansordning för inrättande av exportbutik på flygplats

Betänkande 2014/15:KU1

Riksdagen sa delvis ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om cirka 12 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse för 2015. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, hovet, presstödet och sametinget.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att några av Presstödskommitténs förslag bör genomföras tidigare än 2017. Regeringen bör redan nu överväga om inte Presstödsnämnden kan infogas i Myndigheten för radio och tv.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2014-12-11 Debatt: 2014-12-15 Beslut: 2014-12-15

Betänkande 2014/15:KU1 (pdf, 1504 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2014/15:SkU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att genomföra det så kallade Fatca-avtalet. Det är ett avtal mellan Sveriges regering och USA:s regering om ömsesidigt utbyte av information inom skatteområdet.

För Sveriges del innebär avtalet bland annat att svenska banker och andra finansiella institut måste lämna information till Skatteverket om konton som tillhör amerikanska medborgare. Skatteverket ska sedan lämna informationen till den amerikanska skattemyndigheten, IRS. Vidare innebär avtalet att IRS lämnar motsvarande information om svenska medborgares kontouppgifter i USA till Skatteverket.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2015.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:SkU13 (pdf, 8889 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra Fatca

Betänkande 2014/15:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en granskning av regeringens och ministrarnas arbete gällande vissa administrativa delar. Här följer ett urval av den granskningen.

I KU:s granskning inom området förvaltningsärenden har det bland annat gjorts en genomgång av listan på ärenden som har väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte har avgjorts. Här har utskottet granskat de ärenden som gäller överklagande från enskild part eller begäran om att få ta del av enskild handling. Det gäller ärenden som Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet handlagt.

Utskottet konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa och att det i flera fall har varit förseningar utan att det finns någon dokumentation kring hur ärendet har hanterats. Utskottet menar att det inte är godtagbart att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda försenas för att personalsituationen på departementet inte är tillfredsställande. KU noterar att JO i sin granskning av Utrikesdepartementet ger kritik för att otillräckliga personalresurser har orsakat långa handläggningstider när det gäller utlämning av handlingar enligt offentlighetsprincipen. Utskottet understryker hur viktigt det är att Regeringskansliet har välfungerande rutiner och dokumentation när det gäller detta. Det är en förutsättning för öppenhet och möjlighet till kontroll.

En del av KU:s granskning gäller beredningstiden för ett lagförslag efter att Lagrådet har lämnat synpunkter. KU anser att det är viktigt att det, efter att Lagrådet gett sina synpunkter på ett lagförslag, ska finnas tillräcklig tid för bearbetning av lagförslaget. Detta speciellt om Lagrådets synpunkter skulle vara av principiellt eller kvalificerat slag, samt i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. Utskottet nämner också skäl som kan vara godtagbara för att en beredningstid ska kunna vara kortare.

KU har också granskat vissa regeringsprotokoll från 2013. Tiden mellan att en författning, det vill säga lagar och bestämmelser, trycks upp till att den börjar gälla bör vara minst fyra veckor. Endast i undantagsfall får det gå mindre än två veckor. Granskningen visar att det kan finnas vissa fall där kortare tid än två veckor kan accepteras, men att det krävs mycket goda skäl för att det ska godtas. Utskottet kommer att fortsätta att följa hur utgivningen av författningar går till.

En granskning har även skett gällande försenade interpellationssvar. En interpellationsfråga ska besvaras inom två veckor. KU är kritiskt till att utvecklingen går mot att andelen försenade interpellationssvar ökar. Utskottet välkomnar därför att Statsrådsberedningen är positiv till att en schemaläggning av interpellationssvar prövas.

Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2014-12-16 Debatt: 2015-01-21 Beslut: 2015-01-21

Betänkande 2014/15:KU10 (pdf, 17933 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2014/15:SkU4

Riksdagen antog hösten 2013 regler som handlar om att bensinbolagen ska se till att det finns en viss andel biodrivmedel i den bensin och diesel som de levererar. Samtidigt ändrades vissa energi- och koldioxidskatteregler. Reglerna skulle ha börjat gälla den 1 maj 2014.

Sommaren 2013 kontaktade svenska regeringen EU-kommissionen för att få godkänt att de föreslagna svenska lagändringarna inte stred mot EU:s regler om statsstöd. Men diskussionerna med kommissionen har inte lett fram till ett beslut. Därför föreslår regeringen nu att reglerna om biodrivmedel och ändrade energiskatter tas bort och aldrig börjar gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-10-23 Debatt: 2014-11-05 Beslut: 2014-11-05

Betänkande 2014/15:SkU4 (pdf, 157 kB)

Betänkande 2014/15:SkU3

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Grenada om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-10-23 Debatt: 2014-11-05 Beslut: 2014-11-05

Betänkande 2014/15:SkU3 (pdf, 2655 kB)

Betänkande 2014/15:SfU5

De svenska bestämmelserna om när statslösa personer och personer från länder utanför EU ska få status som flykting eller annan skyddsbehövande ändras. Även vad skyddet innebär ändras. Det blir tydligare att endast staten, parter eller vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda skydd mot förföljelse eller annan behandling som kan göra att en person behöver skydd. Det blir också tydligare att skyddet måste vara effektivt och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövande fortsätta att vara skyddsbehövande även om omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel vara minst två år.

De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd och skyddets innehåll. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:SfU5 (pdf, 1519 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet

Betänkande 2014/15:KU2

Valsystemet ändras så att mandatfördelningen mellan partierna bättre speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Ändringarna i regeringsformen gäller val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

Vallagen ändras också:

  • En person som nomineras som kandidat för ett parti ska skriftligt ha sagt ja till detta för att kunna bli vald.
  • Partierna ska få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna så att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna.
  • Så kallade utjämningsmandat införs i kommuner som är indelade i valkretsar.
  • Det införs en spärr som innebär att ett parti måste få minst 3 procent av rösterna för att få mandat i en kommun som är indelad i valkretsar, och minst 2 procent av rösterna i kommuner som inte är det.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om ändringar i regeringsformen som vilande. Riksdagen sa nu på nytt ja till förslaget. Riksdagen sa också ja till förslaget om ändringar i vallagen.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015 och tillämpas för första gången vid ordinarie val 2018.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:KU2 (pdf, 1321 kB) Webb-tv debatt om förslag: Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Betänkande 2014/15:SkU8

Riksdagen har godkänt ett avtal mellan Sverige och Hongkong SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-11 Debatt: 2014-11-19 Beslut: 2014-11-19

Betänkande 2014/15:SkU8 (pdf, 1315 kB)

Betänkande 2014/15:SkU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Eric-konsortier ska omfattas av samma regler för inkomstskatt som ekonomiska föreningar. Ett Eric-konsortium är en sammanslutning av företag och institutioner inom europeisk forskningsinfrastruktur.

Ändringarna innebär även bland annat att ett Eric-konsortium varje räkenskapsår ska avsluta bokföringen med en årsredovisning och göra den offentlig. Dessutom ska ett Eric-konsortium ha minst en revisor.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-11 Debatt: 2014-11-19 Beslut: 2014-11-19

Betänkande 2014/15:SkU5 (pdf, 1193 kB)

Betänkande 2014/15:KU4

Riksdagen sa ja till att beskrivningen av brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift ska vara samma i tryckfrihetsförordningen som i brottsbalken. Tryckfrihetsförordningen ändras därmed så att beskrivningen av dessa brott blir likadan som i brottsbalken.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagsändringen som vilande.

Ändringarna i grundlagen gäller från den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-04 Debatt: 2014-11-19 Beslut: 2014-11-19

Betänkande 2014/15:KU4 (pdf, 1016 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet (vilande grundlagsbeslut)