305 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2018/19, 2010/11, 2007/08, 2005/06, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Näringsutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen. Meddelandet omfattar 50 åtgärdsförslag för att fördjupa och förbättra EU:s inre marknad. Utskottet välkomnar initiativet men framhåller att det är viktigt att även vara öppen till länder utanför EU. Vikten av ett gemensamt EU-patent och värdet av förenklade regler för företag är andra saker som utskottet väljer att lyfta fram. Utskotten tar även upp behovet av regelförenklingar för offentlig upphandling och standardiseringsarbetets betydelse för ekonomisk utveckling och ökad konkurrenskraft. Med utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.
En kommun eller ett landsting får verkställa ett beslut som har överklagats även om den rättsliga prövningen inte är ännu klar och beslutet inte har trätt i kraft. Enligt kommunallagen kan beslutet verkställas om det inte finns särskilda skäl att vänta. När ett beslut verkställs kan det innebära att kommunen binds civilrättsligt. Även om en domstol häver ett beslut kan det vara svårt att häva ett avtal som ingåtts när beslutet verkställdes. Risken att sådana situationer uppstår bör minimeras, anser riksdagen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att se över regelverket kring verkställandet av beslut. Syftet är att utforma reglerna så att de så långt som möjligt förhindrar att besluten verkställs innan de har trätt i kraft, när det gäller beslut som resulterar i civilrättsliga avtal och när det finns risk för att besluten kommer att upphävas. I uppdraget till regeringen ingår också att se över möjligheten att införa sanktioner mot kommuner och landsting som bryter mot reglerna. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala och regionala frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om riksdagens arbetsformer. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. I vissa frågor har utskotten redan tidigare tagit ställning. Motionerna handlar bland annat om begränsningar av det antal motioner som en riksdagsledamot får väcka, avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöternas tjänsteresor, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksdagsledamöternas placering i kammaren, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden och införande av ett framtidsutskott i riksdagen.
Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.
Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.
Det ska bli enklare för radio- och tv-företag att återanvända det upphovsrättsskyddade material som finns i företagens arkiv. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för radio- och tv-bolagen att träffa avtal med organisationer som företräder svenska rättighetshavare om återanvändning av egenproducerat material. Avtalen ska även gälla rättighetshavare som står utanför den avtalsslutande organisationen. Samtidigt skyddas upphovsmännen genom en möjlighet att anmäla individuella förbud mot användning. Den nya avtalslicensbestämmelsen som ska gälla för alla typer av verk, även film, kommer ha ett vidare tillämpningsområde än de bestämmelser som redan finns i upphovsrättslagen. Lagen om medling i vissa upphovsrättstvister ska också anpassas för den nya avtalslicensbestämmelsen. Förändringarna ger radio- och tv-företagen nya möjligheter att sända repriser och göra material tillgängligt för användare på Internet. Men programmet måste ingå i radio- eller tv-företagets produktioner. Programmet måste också ursprungligen ha sänts före den 1 juli 2005. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2011.
När Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten omorganiserades var syftet att göra handläggningen av ärenden mer rättssäker och likformig. Riksrevisionens granskning tyder på att myndigheternas rättstillämpning inte har blivit mer enhetlig efter sammanslagningarna. Riksrevisionens styrelse tycker det är viktigt att få klarhet i om det här stämmer, och konstitutionsutskottet håller med. Riksdagen ber regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig.
Justitieombudsmännen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas, väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och förordningar. Alla som tycker att de blivit felbehandlade av en myndighet kan vända sig till JO. Ombudsmännen har ett personligt förtroendeuppdrag och skilda ansvarsområden. Det stora antalet inkommande anmälningar har resulterat i långa handläggningstider. Ombudsmännen har också fått mindre tid över till sina andra arbetsuppgifter, som inspektioner hos myndigheter och undersökningar på eget initiativ. För att allmänhetens bild av JO inte ska skadas är det viktigt att förstärka JO:s beslutsförmåga. Riksdagen har därför beslutat att handläggare hos JO i begränsad omfattning ska få rätt att avgöra klagoärenden, förutsatt att ärendena delegerats från en ombudsman. Möjligheten till delegering kommer vara tydligt avgränsad. Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 3,5 miljarder till regional tillväxt. Mest pengar inom utgiftsområdet går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2007-2013 (cirka 1,55 miljarder) och regionala tillväxtåtgärder (cirka 1,52 miljarder).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att bryta utanförskapet. Mest pengar går till Verket för innovationssystem och den forskning och utveckling som verket finansierar, drygt 1,9 miljarder.
Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 444 nya ärenden under verksamhetsåret 2009/2010 , vilket är fler än någonsin tidigare. Konstitutionsutskottet har granskat rapporten och noterar att det inom områden som kriminalvård och socialförsäkring saknas tillsynsorgan på lägre nivå. Det här gör att många ärenden som kunde behandlas bättre i ett annat sammanhang hamnar hos JO. JO, som är avsett att vara ett tillsynsorgan på högsta nivå, kan på grund av det här inte sköta sin uppgift på det sätt som är meningen. JO har tagit upp problemet under flera år, och utskottet håller med om att det är mycket olyckligt att tillsynsorgan saknas. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2011. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 73 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet: att sjukpenning ska kunna lämnas till en arbetslös under de första 14 dagarna i en sjukperiod, om det skulle framstå som oskäligt att den försäkrade ska anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och vara beredd att ta ett arbete som svarar mot den sjukpenninggrundande inkomsten. att föräldrar från och med den 1 januari 2011 får rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning under tio dagar när deras barn under 18 år har avlidit. att regeringen får i uppdrag att ta fram en möjlighet till kortare karenstid för egenföretagare. att regeringen också får i uppdrag att göra en översyn av regelverket och tillämpningen av olika socialförsäkringsförmåner som kan komma ifråga vid graviditet.
Riksdagsledamöter har en inkomstgaranti. Inkomstgarantin ger ledamöter som lämnat sitt riksdagsuppdrag rätt till en inkomst tills de etablerat sig på arbetsmarknaden eller skaffat sig andra inkomstkällor. Riksdagsstyrelsens vill ha en utvidgad jämkning av inkomstgarantin. En jämkning ska bland annat kunna ske när de som mottar inkomstgarantin redovisar inkomst från aktiv näringsverksamhet och den pensionsgrundande inkomsten minskat genom avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto och expansionsfond. Jämkning ska även kunna ske om den pensionsgrundande inkomsten minskat genom pensionssparavdrag eller som en konsekvens av underskott i en annan verksamhetsgren. Dessutom ska jämkning kunna ske om garantitagaren redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet och det ingår arbetsinkomster i den. I samtliga fall ska det krävas att jämkningen är skälig. Om avsättningar som minskat den pensionsgrundande inkomsten återförs till beskattning, påverkas den pensionsgrundande inkomsten. Då ska frågan om inkomstgaranti kunna prövas på nytt. Förslaget innebär att det införs en uppgiftsskyldighet för garantitagare till Riksdagens arvodesnämnd. Skatteverket ska också lämna uppgifter till nämnden. De nya reglerna om jämkning och uppgiftsskyldighet ska även gälla de garantitagare som tidigare varit Sveriges ledamöter i Europaparlamentet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,9 miljarder kronor i anslag till energiområdet för 2011. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag till investeringsplan för perioden 2011-2013 och till finansiella befogenheter för 2011.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om cirka 7,16 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Migration för 2011. De största anslagen inom utgiftsområdet går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket.
Riksdagen har beslutat om att lägga 300 miljoner kronor mindre på Regeringskansliet än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Detta innebär att Regeringskansliet får kosta drygt 6,2 miljarder kronor under 2011 i stället för drygt 6,5 miljarder (som regeringen föreslagit). Utgiftsområde 1 Rikets styrelse får med den beslutade ändringen totalt cirka 11,3 miljarder kronor i anslag för 2011. I utgiftsområdet ingår utöver Regeringskansliet bland annat länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, presstödet och hovet.
Riksdagens myndigheter ska så långt möjligt följa samma bestämmelser som regeringens myndigheter. Därför har riksdagen nu beslutat om ett antal lagändringar för att samma krav på intern styrning och kontroll ska kunna ställas på riksdagens myndigheter som på myndigheterna under regeringen. Beslutet innebär bland annat att ledningens övergripande verksamhetsansvar ska framgå i myndigheternas instruktioner och att bestämmelser som rör Riksbanken samlas i riksbankslagen. Myndigheter som lyder under riksdagen är Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksbanken och Riksdagsförvaltningen. De två förstnämnda utgör en del av riksdagens kontrollmakt. Riksbanken är Sveriges centralbank och Riksdagsförvaltningen har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen fattade ett första beslut våren 2010. Riksdagen sa nu slutligt ja till riksdagsstyrelsens förslag.
