Sök

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras. Kommissionen konstaterar att betydande resultat har uppnåtts på den inre marknaden, men att den kräver och kommer att fortsätta kräva ansträngningar för att kunna upprätthållas och förbättras. Den behöver också anpassas till ny utveckling och nya utmaningar.

Riksdagens näringsutskott har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet framhåller bland annat att målsättningen för en väl fungerande inre marknad måste vara att olika typer av hinder avvecklas, att nya hinder inte skapas och att den inre marknadens potential utnyttjas fullt ut. Andra frågor som utskottet lyfter fram är betydelsen av att effektivisera marknaden för tjänster och att man fortsätter anpassningen av den inre marknaden till den digitala ekonomin. Näringsutskottet anser även att det är viktigt att en omställning till en klimatneutral ekonomi inte sker för sent eller görs i otillräcklig omfattning. Det skulle riskera att påverka konkurrenskraften negativt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat rapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet, proportionalitet och förbindelserna med de nationella parlamenten samt Europaparlamentets rapport om förbindelserna med de nationella parlamenten.

KU betonar vikten av att de nationella parlamenten använder sin rätt att pröva förslag från EU-kommissionen utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Sammanlagt har riksdagen prövat 876 förslag och lämnat 74 invändningar i så kallade motiverade yttranden. Det betyder att riksdagen haft invändningar mot 8 procent av alla förslag. KU anser att det skulle vara en förbättring om perioden över jul och nyår inte räknades in i åttaveckorsfristen för att lämna invändningar mot förslag. En förlängning av tidsfristen från åtta till tolv veckor bör övervägas.

KU anser också att det är viktigt med samarbete mellan de nationella parlamenten. Det finns enligt KU skäl att fundera på hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för ett så kallat gult kort förbättras. Om ett förslag får gult kort måste EU-kommissionen ompröva det.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Enligt Riksrevisionen är ansvarsfördelningen ibland otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det saknas också tillräckliga krav på intern styrning.

Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser och UD (Utrikesdepartementet) har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. UD har även vidtagit flera åtgärder före granskningen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om socialavgifter. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för unga och för små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om Riksrevisionens granskning om varför det finns kvalitetsbrister i läkarintygen och vilka hinder läkare upplever i sin bedömning av arbetsförmågan vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Den andra handlar om Riksrevisionens granskning av om det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar hur läkare anger diagnoser och hur Försäkringskassan handlägger sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa.

Riksrevisionen konstaterar att många läkare upplever en osäkerhet om vilka krav Försäkringskassan ställer på sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser. Otydligheten kan vara ett hinder i läkarnas arbete. Enligt Riksrevisionen används det försäkringsmedicinska beslutsstödet inte på ett likformigt sätt. Vidare brister Försäkringskassan i handläggningen av sjukpenningärenden för personer med psykisk ohälsa och när personer har flera sjukdomstillstånd, så kallad samsjuklighet.

Regeringen håller med om att det finns behov av åtgärder för att förbättra bedömningen i sjukskrivningsprocessen, men menar att arbete redan pågår.

Riksdagen är positiv till regeringens redan pågående arbete inom området, men tycker inte att åtgärderna är tillräckliga. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över Socialstyrelsens vägledande material om försäkringsmedicinskt beslutsstöd och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen gäller handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 53 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Endast signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, får inhämta signaler elektroniskt. Med andra ord har FRA möjlighet att utforska och övervaka viss data- och teletrafik. Inhämtningen får dock inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens, Siun, uppgift är att kontrollera att verksamheten följer gällande lagar och att alla spaningar som görs skyddar den enskildas personliga integritet. Siun har i sin granskning ingenting att anmärka på.

Regeringen konstaterar att integritetsskyddet vid signalspaning i underrättelseverksamheten har skötts enligt lagar och förordningar. Vidare välkomnar regeringen den dialog om förbättringsåtgärder som löpande förs mellan Siun och FRA.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Justering

2019-02-28

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2018. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen.

Riksdagen har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år och blivit mer utförlig. Det ser riksdagen positivt på.

Riksdagen tycker också att det är bra att regeringen tar alla delmoment i ett tillkännagivande i beaktande, i de fall det finns flera. Riksdagen förutsätter att regeringen även i fortsättningen redovisar behandlingen av samtliga delar som ingår i ett tillkännagivande. Vidare vill riksdagen framhålla att riksdagsskrivelser som handlar om riksdagens budgetbeslut inte per automatik kan avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2018.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 7 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i de statliga företagen under 2017 och fram till maj 2018. Bland annat redogör regeringen för hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2017.

Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen och understryker vikten av att det arbetet fortsätter. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner om statliga företag från allmänna motionstiden 2018/19. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

40, 86 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner om trossamfund och frågor som rör begravningar. Riksdagen har tidigare år sagt nej liknande förslag och tycker inte heller nu att det finns ett behov av att ändra i befintliga lagar och regler. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, kyrkoavgiften och begravningsavgiften.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslogs i motionerna var bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om det militära försvaret. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, nordiskt samarbete och materielförsörjning.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

24

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

29, 99 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om förutsättningarna för Försvarsmaktens regionala staber att uppfylla sina huvuduppgifter på ett lämpligt sätt.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls. De regionala stabernas arbete bidrar till att uppfylla Försvarsmaktens nationella uppgifter, till exempel genom att leda hemvärnsförbanden och att ge stöd till samhället. Revisionen tycker också att regeringens styrning av Försvarsmaktens regionala staber är tydlig och sker tillräckligt ofta. I rapporten listas även rekommendationer till Försvarsmakten. Till exempel uppmanas Försvarsmakten att samordna de regionala stabernas arbete i högre grad.

Regeringen välkomnar Revisionens granskningsrapport och följer Försvarsmaktens fortsatta arbete med rekommendationerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 21 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.

En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.

Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.

Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2019-01-24

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.

Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Beslut

2019-01-23

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 - 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Beslut

2019-01-23

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2017. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om ett förslag till åtgärd bör vidtas på EU-nivå eller av medlemsländerna själva.

Riksdagen gjorde 90 subsidiaritetsprövningar under 2017. Det var en minskning jämfört med 2016 då 101 förslag granskades. Riksdagen lämnade 3 motiverade yttranden till EU:s institutioner 2017. Det var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Under 2017 fick inte något förslag tillräckligt många invändningar från EU-ländernas nationella parlament för att få ett så kallat gult kort. Att ett förslag får gult kort innebär att EU-kommissionen måste ompröva det. KU anser att det finns anledning att fundera på hur de nationella parlamenten i EU-länderna ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för gult förbättras.

De nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle enligt KU underlättas om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen av ärenden.

Justering

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23