Sök

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till energi. Förslaget innebär ändringar i fyra av de tio anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag för stöd till investeringar i laddinfrastruktur för elfordon. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag i övrigt.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 2,5 miljarder kronor. Mest pengar går till energiforskning (knappt 1,2 miljarder) och till Statens energimyndighet (drygt 274 miljoner).

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 101 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till regional tillväxt för 2015. Den sammanlagda summan i statens budget för regional tillväxt är drygt 2,7 miljarder kronor. Pengarna går till olika regionala tillväxtåtgärder (knappt 1,5 miljarder) och till transportbidrag (knappt 401 miljoner). I summan ingår även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om drygt 5,3 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2015. I utgiftsområdet ingår näringspolitiska insatser, utrikeshandel och främjande av handel och investeringar. Allianspartiernas förslag innebär ändringar i förhållande till regeringens förslag i tre av anslagen. Mest pengar går till Verket för innovationssystem - Forskning och utveckling, som får knappt 2,5 miljarder kronor.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ett nytt mål för näringspolitiken. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ett ändrat uppdrag för Fouriertransform AB. Avslutningsvis lade riksdagen regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

42, 131 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa nej till olika motioner från allmänna motionstiden 2014 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden, utskottens utrikesresor, ledamöternas placering i kammaren, register över lobbyister som kontaktar riksdagens ledamöter, motioner, utskotten och EU-nämnden samt riksdagens krigsdelegation.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2015-01-22

Bordläggning

2015-01-27

Debatt

2015-01-28

Beslut

2015-01-28

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2015-01-20

Debatt

2015-01-21

Beslut

2015-01-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om energipolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande energifrågor, förnybar energi, energieffektivisering och om kärnkraftens roll i det framtida energisystemet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

38, 103 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

Regeringen redogör i en skrivelse till riksdagen för förvaltningen av statens ägande i företag under 2013 och de fyra första månaderna 2014. Det finns skillnader i åsikter mellan olika partier i riksdagens näringsutskott när det gäller statliga företag. Men näringsutskottet vill betona hur viktigt det är att regeringen varje år redogör för det statliga ägandet av företag så att riksdagen kan följa och granska regeringens skötsel och styrning av företagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om statliga företag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

46, 109 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2015-01-13

Debatt

2015-01-14

Beslut

2015-01-14

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för 2015. Det innebär att riksdagen samtidigt sa nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om bland annat höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen som handlar om tidsgränserna i sjukförsäkringen.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 100 miljarder kronor. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till Försäkringskassan (knappt 8 miljarder).

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

42, 96 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 17,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet för 2015. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (knappt 11 miljarder kronor) och Migrationsverket (drygt 4,5 miljarder).

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som ska ge förslag till ett hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända som gör att de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden. Ett enigt socialförsäkringsutskott, som har förberett riksdagens beslut, betonar också att det är viktigt att Migrationsverket får möjlighet att driva så kallade anläggningsboenden i egen regi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 133 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-15

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om höjd föräldrapenningnivå och höjt underhållsstöd. Riksdagen sa också nej till förslaget till nytt mål för familjepolitiken.

Riksdagen riktade vidare uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• utökad jämställdhetsbonus
• anmälan om vård av sjukt barn, föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan och rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården
• anmälan om flerbarnstillägg
• möjlighet för kommunerna att behålla vårdnadsbidraget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 83 miljarder kronor. Mest pengar går till föräldraförsäkringen (drygt 39 miljarder) och barnbidrag (knappt 26 miljarder).

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

30, 91 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
• att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
• att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa delvis ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om cirka 12 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse för 2015. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, hovet, presstödet och sametinget.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att några av Presstödskommitténs förslag bör genomföras tidigare än 2017. Regeringen bör redan nu överväga om inte Presstödsnämnden kan infogas i Myndigheten för radio och tv.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 68 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en granskning av regeringens och ministrarnas arbete gällande vissa administrativa delar. Här följer ett urval av den granskningen.

I KU:s granskning inom området förvaltningsärenden har det bland annat gjorts en genomgång av listan på ärenden som har väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte har avgjorts. Här har utskottet granskat de ärenden som gäller överklagande från enskild part eller begäran om att få ta del av enskild handling. Det gäller ärenden som Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet handlagt.

Utskottet konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa och att det i flera fall har varit förseningar utan att det finns någon dokumentation kring hur ärendet har hanterats. Utskottet menar att det inte är godtagbart att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda försenas för att personalsituationen på departementet inte är tillfredsställande. KU noterar att JO i sin granskning av Utrikesdepartementet ger kritik för att otillräckliga personalresurser har orsakat långa handläggningstider när det gäller utlämning av handlingar enligt offentlighetsprincipen. Utskottet understryker hur viktigt det är att Regeringskansliet har välfungerande rutiner och dokumentation när det gäller detta. Det är en förutsättning för öppenhet och möjlighet till kontroll.

En del av KU:s granskning gäller beredningstiden för ett lagförslag efter att Lagrådet har lämnat synpunkter. KU anser att det är viktigt att det, efter att Lagrådet gett sina synpunkter på ett lagförslag, ska finnas tillräcklig tid för bearbetning av lagförslaget. Detta speciellt om Lagrådets synpunkter skulle vara av principiellt eller kvalificerat slag, samt i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. Utskottet nämner också skäl som kan vara godtagbara för att en beredningstid ska kunna vara kortare.

KU har också granskat vissa regeringsprotokoll från 2013. Tiden mellan att en författning, det vill säga lagar och bestämmelser, trycks upp till att den börjar gälla bör vara minst fyra veckor. Endast i undantagsfall får det gå mindre än två veckor. Granskningen visar att det kan finnas vissa fall där kortare tid än två veckor kan accepteras, men att det krävs mycket goda skäl för att det ska godtas. Utskottet kommer att fortsätta att följa hur utgivningen av författningar går till.

En granskning har även skett gällande försenade interpellationssvar. En interpellationsfråga ska besvaras inom två veckor. KU är kritiskt till att utvecklingen går mot att andelen försenade interpellationssvar ökar. Utskottet välkomnar därför att Statsrådsberedningen är positiv till att en schemaläggning av interpellationssvar prövas.

Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2015-01-20

Debatt

2015-01-21

Beslut

2015-01-21

De svenska bestämmelserna om när statslösa personer och personer från länder utanför EU ska få status som flykting eller annan skyddsbehövande ändras. Även vad skyddet innebär ändras. Det blir tydligare att endast staten, parter eller vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda skydd mot förföljelse eller annan behandling som kan göra att en person behöver skydd. Det blir också tydligare att skyddet måste vara effektivt och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövande fortsätta att vara skyddsbehövande även om omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel vara minst två år.

De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd och skyddets innehåll. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Valsystemet ändras så att mandatfördelningen mellan partierna bättre speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Ändringarna i regeringsformen gäller val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

Vallagen ändras också:

• En person som nomineras som kandidat för ett parti ska skriftligt ha sagt ja till detta för att kunna bli vald.
• Partierna ska få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna så att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna.
• Så kallade utjämningsmandat införs i kommuner som är indelade i valkretsar.
• Det införs en spärr som innebär att ett parti måste få minst 3 procent av rösterna för att få mandat i en kommun som är indelad i valkretsar, och minst 2 procent av rösterna i kommuner som inte är det.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om ändringar i regeringsformen som vilande. Riksdagen sa nu på nytt ja till förslaget. Riksdagen sa också ja till förslaget om ändringar i vallagen.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015 och tillämpas för första gången vid ordinarie val 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen sa ja till att beskrivningen av brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift ska vara samma i tryckfrihetsförordningen som i brottsbalken. Tryckfrihetsförordningen ändras därmed så att beskrivningen av dessa brott blir likadan som i brottsbalken.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagsändringen som vilande.

Ändringarna i grundlagen gäller från den 1 januari 2015.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2014-11-04

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksdagen har beslutat att göra några förändringar i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen för att förbättra möjligheten till internationellt rättsligt samarbete. Sverige har i dag svårt att delta i samarbetet kring vissa ärenden som omfattas av dessa grundlagar, trots att de har svag koppling till Sverige. Ändringen i grundlagarna innebär bland annat att skrifter och tekniska upptagningar inte ska anses vara utgivna i Sverige bara för att de har skickats härifrån till utlandet. Därmed ska de inte omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagsändringarna som vilande. Nu säger riksdagen på nytt ja till förslaget.

Ändringarna gäller från den 1 januari 2015.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2014-11-04

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om effektivare kontroll av företagskoncentrationer inom EU. I vitboken lämnar EU-kommissionen sin syn på olika förslag. På längre sikt anser kommissionen att regelverket för kontroll av företagskoncentrationer bör vidareutvecklas till ett enhetligt europeiskt system. Det skulle skapa lika villkor och minska risken för inkonsekventa resultat. På kort sikt anser EU-kommissionen att det finns två sätt att förbättra reglerna. Dels bör kontrollen även gälla förvärv av så kallade icke-kontrollerande minoritetsinnehav av aktier i företag, dels ska reglerna för överföring av ärenden till och från EU-kommissionen bli effektivare.

Utskottet anser att EU:s kontroll av företagskoncentrationer är en viktig del i arbetet med att skapa en väl fungerande inre marknad. Därför tycker utskottet generellt att det är bra med åtgärder som förbättrar, förenklar och effektiviserar EU:s kontroll av företagskoncentrationer. Utskottet tycker också att en god konkurrens är viktig och att konsumenterna inte ska skadas av en ekonomisk koncentration på marknaden. Utskottet tycker det är viktigt att de lagförslag som EU-kommissionen tar fram inte ska öka företagens administrativa kostnader. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Efter det skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-16