Sök

Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak att: -Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. -Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. -Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. -Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 % av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt till omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar från Sveaskog AB.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 74 minuter

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

124, 472 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-17

Beslut

2010-06-17

Riksdagen har beslutat att ägardirektiven för Vattenfall AB ska förtydligas. Syftet är att tydliggöra Vattenfalls strategiska inriktning. I dag kan direktiven till exempel tolkas som att Vattenfalls ansvar för miljövänlig energiförsörjning är begränsat till Sverige. Vattenfall ska i fortsättningen vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion, oberoende av på vilken marknad det gäller. Vattenfalls uppdrag ska vara att generera en marknadsmässig avkastning. Det ska ske genom att bedriva affärsmässigt energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfalls roll i energiomställningen kommer också att knytas till EU:s 2020-mål. Målet innebär minskade utsläpp av klimatgaser och ökad andel förnybar energi samt effektivare energianvändning. Genom EU:s 2020-mål som mätpunkt kommer det att bli möjligt att se om Vattenfall är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en allt mer miljövänlig energiproduktionen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

52, 153 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2009 som tar upp olika mineralpolitiska frågor. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande regler och restriktioner är tillräckliga och att regeringen nära följer tillämpningen av minerallagen. Motionerna handlar bland annat om minerallagen, uranprospektering och uranbrytning i Sverige, tillgång till geodata, stadsomvandlingen i Kiruna och i Malmberget samt den så kallade mineraljakten.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

101, 247 minuter

Beredning

2010-02-18

Justering

2010-03-11

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen. Skrivelsen innehåller också regeringens syn på statligt ägande. Vidare har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse om försäljningen av V&S Vin & Sprit AB. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till ett antal motionsförslag om bland annat statliga företag, Vattenfall AB:s ställning och roll, LKAB:s avkastningskrav och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. När det gäller Vattenfall hänvisar riksdagen till de nya ägardirektiv för bolaget som regeringen planerar att lägga fram och vikten av att dessa klargör bolagets roll och ställning.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

47, 142 minuter

Justering

2010-02-11

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Reglerna för förnybar elproduktion blir enklare och tydligare den 1 april 2010. Det innebär bland annat att vissa små elproducenter slipper betala nätavgift för sin inmatning av el och att de kan slippa att upprätta risk- och sårbarhetsanalys och en så kallad övervakningsplan.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

22, 71 minuter

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-02-17

Beslut

2010-02-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,2 miljarder kronor i anslag på energiområdet för 2010. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag dels till investeringsplan för perioden 2010-2012, dels till finansiella befogenheter för 2010.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

33, 123 minuter

Justering

2009-11-26

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2010. Riksdagen gjorde dock ett tillkännagivande till regeringen om Tillväxtverket. I det framhåller riksdagen att Tillväxtverket i väntan på regeringens förslag om nya riktlinjer för finansierings- och rådgivningsinsatser måste fördela anslaget till näringslivsutveckling i linje med den skisserade inriktningen, och inte i motsatt riktning. Väl fungerande och effektiva verksamheter måste ges bra förutsättningar. Nya, parallella verksamheter bör inte byggas ut. Det är också angeläget att Tillväxtverket, i enlighet med sin instruktion, utnyttjar berörda myndigheters och andra relevanta aktörers kompetens och inte bryter upp fungerande arbete. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att se till att en långsiktig lösning när det gäller huvudmannaskap och basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) kommer till stånd. Vidare har regeringen informerat riksdagen om de åtgärder som regeringen hösten 2008 föreslog i en proposition med förslag om stärkta insatser för fordonsindustrin (proposition 2008/09:95). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också ja till förslagen i budgetpropositionen om att regeringen ska ha fortsatt möjlighet att ge kreditgarantier och undsättningslån till företag inom fordonsindustrin.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

59, 208 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-16

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse för arbetet med att förenkla de statliga reglerna för företag. Regeringens skrivelse innehåller även en uppföljning av tidigare förenklingsarbete. Regeringens redovisar vidare sin handlingsplan med avslutade, pågående och planerade åtgärder. I skrivelsen görs en uppföljning av regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 % till 2010 och att åstadkomma en märkbar förändring i företagens vardag. Regelförenklingsarbetet inom EU behandlas särskilt, liksom vissa andra länders regelförenklingsarbete. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 75 minuter

Justering

2009-10-13

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

16

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

62, 219 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa nej till motioner om mineralpolitik från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Utskottet hänvisar i flera fall till gällande rätt. Motionerna handlar om minerallagen, uranbrytning i Sverige, Euratomfördraget, finansieringsansvaret för stadsomvandlingen i Kiruna i samband med utökad gruvverksamhet och vissa övriga frågor, bland annat geoinformationens tillgänglighet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

30, 96 minuter

Beredning

2009-01-29

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som tar upp olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, turism, forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Riksdagen hänvisade bland annat till av regeringen vidtagna åtgärder, pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet och olika faktauppgifter.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 144 minuter

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät. Syftet med grönboken är att försöka ta reda på hur EU bättre ska kunna främja de energinät Europa behöver. Näringsutskottet betonar bland annat att den grundläggande svenska hållningen måste vara att en bättre infrastruktur för distribution av el och gas fungerar som ett medel för att på ett effektivt sätt nå de klimatrelaterade målen för EU:s energipolitik. Utskottet framhåller att en utvidgad och väl fungerande inre marknad för el och gas är eftersträvansvärd av konkurrens-, försörjningstrygghets- och miljöskäl. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 54 minuter

Justering

2009-02-10

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-18

Ett system med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Nu beslutade riksdagen om ändringar i reglerna som innebär att investeringar i ökad produktionskapacitet ska ge möjlighet till elcertifikat i ytterligare 15 år, dock längst till och med utgången av 2030. De nya reglerna innebär också att aktörer i vissa fall kommer att kunna begära förhandsbesked om möjligheterna till godkännande för tilldelning av elcertifikat. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2009.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

29, 75 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-18

Den som har rätten till musik, film, litteratur och dataspel får bättre möjligheter att ingripa mot olaglig fildelning via Internet. Svensk domstol ska kunna besluta att en Internetleverantör ska ge rättighetshavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Det krävs att rättighetshavaren visar sannolika skäl för att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella adressen. Domstolen ska väga rättighetshavarens behov av information mot den enskildes integritet. Det ska krävas att det är fråga om intrång av en viss omfattning för att uppgiften ska få lämnas ut. De nya reglerna började gälla den 1 april 2009 och är en anpassning till EU:s regler på området, EG-direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (Ipred). Regeringen tänker följa utvecklingen noggrant och omedelbart inleda en utvärdering av hur den nya lagstiftningen påverkar rättighetshavare, Internetleverantörer och konsumenter. Riksdagen poängterar vissa frågor som utvärderingen bör omfatta. Riksdagen vill också att regeringen redovisar resultatet av utvärderingen för riksdagen.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

93, 302 minuter

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,2 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2009. När det gäller näringspolitikens inriktning påpekar riksdagen att sedan budgetpropositionen lades fram har läget på finansmarknaden allvarligt försämrats, vilket får kraftiga återverkningar på den allmänna konjunkturnedgången. Riksdagen utgår från att regeringen följer utvecklingen och återkommer till riksdagen med förslag på fler näringspolitiska åtgärder om det skulle behövas.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

85, 231 minuter

Justering

2008-11-18

Debatt

2008-12-03

Beslut

2008-12-03

Regeringen har lämnat en redogörelse för arbetet med att förenkla de statliga reglerna för företag. Genom att samråda med näringslivet, mäta företagens administrativa kostnader, kartlägga konsekvenser av nya regler, tillsätta ett Regelråd och ta fram en handlingsplan ska förenklingar för företagen åstadkommas. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

33, 97 minuter

Justering

2008-10-02

Debatt

2008-10-22

Beslut

2008-10-22

Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

49, 124 minuter

Justering

2008-06-03

Debatt

2008-06-17

Beslut

2008-06-18

Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar om biobränsle och alternativa drivmedel, naturgas, vindkraft, vattenkraft, solenergi, torv, Euratom, kärnenergiforskning inom EU, statsstöd till kol och samordnad teknikupphandling.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2008-03-13

Debatt

2008-04-02

Beslut

2008-04-03

Riksdagen ger regeringen i uppdrag att utvärdera rådgivningen till företag. Regeringen har nyligen beslutat om att utreda statens insatser för finansiering av nya, små och medelstora företag. Riksdagen är positiv till detta men tycker alltså att även rådgivningen bör ses över. Det finns olika aktörer som arbetar med rådgivning och finansiering till företag och det har visat sig att aktörernas verksamhetsområden i vissa fall överlappar. Vissa aktörer arbetar enbart med rådgivning, medan andra arbetar med både rådgivning och finansiering. Riksdagen vill att regeringen utreder bland annat om aktörernas roller behöver renodlas mer och om eventuella överlappningar är effektiva eller inte. Riksdagen avslutade Riksrevisionens styrelses redogörelse om statens företagsfrämjande insatser utan att göra några tillägg. Riksdagen sade också nej till Riksrevisionens styrelses framställning angående Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

39, 115 minuter

Justering

2008-03-11

Debatt

2008-04-02

Beslut

2008-04-03