Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion m.m.

Betänkande 2009/10:NU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 februari 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion (NU11)

Reglerna för förnybar elproduktion blir enklare och tydligare den 1 april 2010. Det innebär bland annat att vissa små elproducenter slipper betala nätavgift för sin inmatning av el och att de kan slippa att upprätta risk- och sårbarhetsanalys och en så kallad övervakningsplan.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 16
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-01-19
Justering: 2010-02-09
Trycklov till Gotab och webb: 2010-02-10
Trycklov: 2010-02-10
Trycklov: 2010-02-11
Reservationer: 4
Betänkande 2009/10:NU11

Alla beredningar i utskottet

2010-01-19

Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion (NU11)

Reglerna för förnybar elproduktion blir enklare och tydligare den 1 april 2010. Förslaget innebär bland annat att vissa små elproducenter slipper betala nätavgift för sin inmatning av el och att de kan slippa att upprätta risk- och sårbarhetsanalys och en så kallad övervakningsplan.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-02-17
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:NU11, Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion m.m.

Debatt om förslag 2009/10:NU11

Webb-tv: Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 75 Renée Jeryd (s)
Herr talman! Ibland blir politik teknik, och ibland blir teknik politik. I fråga om det vi i dag ska debattera är det på ytan mer teknik än politik. Men skrapar man på ytan hittar man politik. Det är politik var gränsen ska gå eller om det över huvud taget ska vara någon gräns när man köper och säljer egenproducerad förnybar el på nätet. Politik blir det också när vi ska komma fram till hur vi ska uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle genom att byta elsystem och gå över till förnybar elproduktion. Jag är övertygad om att vi är överens om att vi på något sätt måste hjälpa den lilla elproducenten eftersom just små elproducenter kan hjälpa oss med att ställa om till ett hållbart samhälle. Just i dag kan vi konstatera att en av våra stora elproducenter fullständigt har abdikerat från investeringar i det förnybara och satsar ännu mer på fossila alternativ - detta enbart för att vinstmaximera. Det som gör mig mest arg är att bolaget i fråga ägs av svenska staten. En fundering som jag har är om de partier som väljer att inte delta i dagens debatt inte är så mycket för ett hållbart samhälle och för förnybar elproduktion. Är det så? En annan fundering handlar om att regeringens energipolitik i dagens Sverige har svårt att få stöd hos regeringens partier. Att med en borgerlig regering tro på en långsiktig energipolitisk lösning över blockgränsen är en utopi. Genom att inte komma med långsiktiga lösningar för energipolitiken hotar den borgerliga politiken svensk sysselsättning, svensk konkurrenskraft och svensk välfärd. Kan regeringen dessutom inte styra sitt eget bolag till att ställa om till förnybar energiproduktion är det en fullständig katastrof för det hållbara Sverige. Sverige behöver en långsiktig energipolitik som tryggar energitillgången och ger ett elöverskott. Vi behöver investera i energisystemet redan i dag, inte om 20 år. Vi behöver genomföra en lugn och trygg omställning av energisystemet. För att kunna fasa ut den icke fossilfria elproduktionen är det viktigt att uppmuntra småskalig elproduktion. Dessa producenter måste tillåtas att på ett enkelt sätt ansluta sig till elnätet. Vi socialdemokrater vill att den svenska tillgången till el tryggas, något som denna vinter är en högaktuell fråga. De energisystem som finns i Sverige måste ställas om och bli långsiktigt hållbara. En förstärkning av överföringskapaciteten är nödvändig för att det ska gå att fortsätta med utbyggnaden av förnybar elenergi. Med den snabba utbyggnaden av förnybar energi och med satsningar på en effektivare elanvändning kommer Sverige att inom en överskådlig framtid ha ett betydande elöverskott. Detta ger oss en försörjningstrygghet. Herr talman! Elmarknaden fungerar inte som det var tänkt. Det krävs en mängd åtgärder för att förbättra denna. Det behövs nya aktörer på elmarknaden, vilket underlättas av en effektiv och tydlig tillståndsprocess, samt decentralisering och småskaligt ägande av produktionsanläggningar. Den svenska elmarknaden präglas i alltför stor utsträckning av oligopol med ett fåtal aktörer som dessutom i flera fall samäger viktiga produktionsanläggningar. Utvecklingen av den förnybara elproduktionen öppnar upp för fler aktörer, vilket kan leda till en ökad konkurrens och en bättre prisbildning. Genom en effektiv och tydlig tillståndsprocess vill vi underlätta för nya aktörer att komma in på elmarknaden. Vi tycker också att samägandet av kärnkraftverk bör begränsas och att konkurrensproblemen på vattenkraftsområdet måste åtgärdas. Vi vill skärpa övervakningen på elmarknaden. Vidare tycker vi att åtgärder som kan öka flexibiliteten i elförbrukningen och små elproducenters möjligheter att sälja sin el är positiva. Men innan vi binder oss vid någon form av beslut vill vi avvakta den nyligen tillsatta utredningen och se resultatet i dessa frågor. Detsamma gäller elcertifikatssystemet. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

Anf. 76 Kent Persson (v)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 3. Det betänkande som vi i dag ska diskutera handlar om enklare och tydligare regler för förnybar produktion. Detta låter intressant. Med spänning läste jag propositionen om det här. Tyvärr fullföljer man inte tankegångarna fullt ut, utan en rad frågor återstår att diskutera. I mitt anförande tänker jag ta upp hur elmarknaden fungerar. Det känns verkligen aktuellt med tanke på de elpriser som vi upplevt under vintern och hur vi mäter och debiterar elen - detta utifrån små elproducenters möjligheter att bidra till den svenska energiförsörjningen. Herr talman! Målet beträffande elmarknaden är trots allt att åstadkomma en effektiv sådan med en fungerande konkurrens mellan elleverantörerna. Tanken är att det ska leda till en god tillgång på el till internationellt gångbara priser konkurrensmässigt och till gagn för vår basindustri. För att åstadkomma detta avreglerades elmarknaden 1996. En elbörs skapades på den nordiska elmarknaden, Nord Pool. Det var nog många som chockades den 17 december förra året då elpriset sköt i höjden och under en viss timme nådde fantastiska 17:48 kronor. Motsvarande tid veckan innan kunde det handlas med el till ett pris av 43 öre per kilowattimme. Den fråga man kan ställa sig är: Vad var det som egentligen hände, och hur kunde det komma sig att det hände? Vi har ju en marknad som ska kunna hantera den typen av frågor. Debatten blev stor. Många krävde reglering igen. En del kallade börsen för Kalle Anka-börs. En del påstod att vi hade en elbörs som manipulerades av våra tre stora företag. Debatten var lång och delvis minst sagt bitsk, kan man säga. Men, herr talman, på något sätt måste man väl ändå säga att marknaden fungerar. Det är tillgång och efterfrågan som ska vara avgörande i prissättningen, och så sker normalt sett. El är dock inte vilken vara som helst, utan elpriset påverkas av en rad andra faktorer som inte har med marknadens funktionssätt att göra. Det är skatter och nätavgifter med mera, som beror dels på politiskt fattade beslut och dels på ägande av nätet. Det är klart att det då inte är så mycket mer än den sista producerade kilowatttimmen som blir helt avgörande för prissättningen. Själva misstanken att marknaden och Nord Pool är manipulerad borde få till följd att man undersöker hur det är. Möjligheten att kräva ut handlingar från Nord Pool måste vara en angelägenhet för svenska staten, som ändå är med och äger Nord Pool. Detta har krävts av olika aktörer för att man skulle få se och för att misstanken om huruvida det fungerar finns, men Nord Pool har sagt nej. De lämnar helt enkelt inte ut papper. Detta är ett av de krav som måste till för att man ska kunna få en effektiv studie av hur elmarknaden fungerar och få den att fungera på ett bättre sätt. För att den svenska elmarknaden ska fungera måste några saker förbättras. 90 procent av elproduktionen i Sverige ägs och kontrolleras av tre kraftproducenter. Det är inte bra. Vi har en oligopolliknande situation som behöver begränsas, och vi måste alltså arbeta här i Sveriges riksdag för att underlätta för små elproducenter att komma in. Så är inte fallet. Överföringskapaciteten mellan de nordiska länderna måste också byggas ut för att på det sättet få ett bättre flöde av energi när det behövs utbyte. De flaskhalsar som i dag finns leder till högre priser än vad som vore fallet om vi hade en fungerande elmarknad och fungerande elnät. Samägande av kärnkraften bör också begränsas. Detta är en fråga som jag har tagit upp tidigare och som Vänsterpartiet har drivit. Det är glädjande att också regeringen tittar på saken nu, men det tar tid. Det tar för lång tid, ska man väl säga. Det måste till en effektiv övervakning av elmarknaden. För att den ska bli effektiv måste man ha tillgång till viss information från Nord Pool. Annars är det inte möjligt. Vi måste också underlätta för förnybar el att komma in på marknaden. Hur hanterar då regeringen och för den delen utskottets majoritet frågan om reformering av regelverket kring förnybar elproduktion och de motioner som finns med anledning av propositionen? Utskottet skriver att en förutsättning för en väl fungerande elmarknad är att det finns välinformerade kunder som har möjlighet att reagera på marknadens prissignaler. Då undrar jag: Jaha, hur då? Ingenstans står det nämligen någonting om hur detta ska gå till. Skriver man att det är en av grundförutsättningarna för att få en väl fungerande marknad måste man ändå ge någon hint om hur detta ska ske. Utskottets majoritet skriver vidare att inriktningen på längre sikt bör vara att alla elkunder ska ha mätsystem som klarar timvis mätning, effektstyrning med mera. Jaha. Visst, förslagen finns. Men vad gör regeringen, och vad tycker utskottets majoritet? Man begraver hela frågan i en ny utredning, trots att det finns förslag. Inte ens frågan om att undanta små elproducenter från kravet på timvis mätning finner gehör hos regeringen eller majoriteten i utskottet. Motiveringen är att kostnader för hantering av timvis mätning inte utgör något hinder för investeringar i små anläggningar. Det är tvärtemot vad utredaren Lennart Söder säger i den statliga utredningen Bättre kontakt via nätet - om anslutning av förnybar elproduktion . Vad grundar sig regeringens uppfattning att det inte utgör något hinder på? Hur jag än läser detta får jag inget svar på den frågan, utan det bara konstateras. Regeringens förslag innebär att man likställer villaägaren som har en solpanel på taket eller en vindsnurra med de tre stora produktionsanläggningarna. Det är knappast rimligt. Ett sätt att öka intresset för egenproducerad el är att alla mindre elleverantörer har rätt till nettomätning. Frågan får inte gömmas i en ny utredning. Dagens system, som innebär att det är upp till nätbolagens välvilja att erbjuda en nettomätning, är knappast tillfredsställande. Herr talman! Det kanske i alla fall är så enkelt som när Näringsdepartementets sakkunnige Jan-Olof Lundgren i en intervju i tidningen Ny Teknik den 23 oktober förra året sade: "Om vi hade föreslagit en allmän nettodebitering, hade vi i praktiken tvingat elbolagen att köpa all el av de små producenterna." Min kommentar är: Det är väl detta det är frågan om.

Anf. 77 Per Bolund (mp)
Herr talman! Energi är makt. Den som har kontrollen över ett lands produktion och distribution av elektricitet får också ett väldigt stort inflytande över landet och dess invånare. Det ärende vi nu diskuterar, som handlar om hur man kan producera sin egen el, handlar därför också om hur man kan ge mer makt till de enskilda medborgarna och elkonsumenterna och minska makten för de stora elbolagen i Sverige. En sådan utveckling skulle vara bra för den enskilde, och det skulle också vara bra för samhället om friheten och konkurrensen på elmarknaden ökar. För Miljöpartiet är det därför av stort värde att vi kan göra det så enkelt och lönsamt som möjligt för enskilda att bidra till energiomställningen och producera sin egen el. Genom att göra det enklare och lönsammare för småskalig elproduktion kan vi frigöra både kapital och en stor kreativitet och handlingskraft hos ett stort antal hushåll runt om i landet för att snabbt bygga ut produktionen av förnybar el. Tyvärr ser vi nu hur regeringens förslag, som redovisas i den proposition vi nu diskuterar, inte räcker långt. Med regeringens politik kommer vi även i fortsättningen att sitta fast i en elmarknad med några få stora, dominerande aktörer. I stället för verkliga reformer presenterar regeringen halvmesyrer. Jag kommer i stället att redovisa hur Miljöpartiet vill bygga ett energisystem som utgår från den enskildes situation och möjligheter och som frigör alla människors kraft att bidra till energiproduktionen i Sverige. Herr talman! Småskalig produktion av el har en mycket stor potential i Sverige. Redan i dag ser vi hur fler och fler väljer att sätta upp solceller och små vindkraftverk för att täcka hela eller delar av sitt elbehov. Samtidigt ser man lätt att Sverige ligger långt efter andra länder som Tyskland, Danmark eller Spanien där utbyggnaden av småskalig elproduktion har kommit mycket längre. I till exempel Tyskland har man byggt ut solcellsanläggningar som producerar sex terawattimmar el varje år. Det motsvarar produktionen från en hyggligt stor svensk kärnkraftsreaktor, och utbyggnaden fortsätter även i dag. Om man dessutom lägger på vindkraften i Tyskland, som producerar ungefär 40 terawattimmar varje år, kan vi se att den tyska produktionen av förnybar el från små källor är ungefär lika stor som produktionen från hela den svenska kärnkraften på ett år. Det är på en yta som motsvarar ungefär Sveriges yta och med sämre vindlägen än vi har i Sverige. När man tittar på intresset för småskalig elproduktion i Sverige ser man att det är stort. Enligt en undersökning från i maj förra året sade nio av tio tillfrågade att de var positiva till att producera och sälja sin egen energi. 90 procent! Det är ett enormt stöd. Åtta av tio tillfrågade sade att de gärna ville köpa solceller och placera dem på taket ifall de var lätta att köpa och installera. Vi från Miljöpartiet vill göra det möjligt för alla dessa människor att förverkliga sina drömmar och planer, och vi är övertygade om att vi kan åstadkomma en energirevolution i Sverige. Det som krävs är en regering som vågar göra skillnad och som vågar lägga makten över energin i de enskildas händer. Då duger det inte att som regeringen gör införa hinder som motverkar möjligheterna att producera egen el. Med regeringens förslag kommer till exempel små elproducenter, om de skulle råka producera lite mer el än de själva gör av med, att få betala en mycket hög nätavgift i efterhand. Problemet är att man som småskalig elproducent ibland har svårt att veta exakt hur mycket som produceras och hur mycket som konsumeras i det egna hushållet. I slutändan leder den ganska dumma regeln från regeringen till att små elproducenter tvingas stänga av sin elproduktion, sin solcellsanläggning eller sitt vindkraftverk, för att inte komma upp i en nivå över den egna konsumtionen och därmed få en hög nätavgift. I annat fall är risken att man eldar för kråkorna, sätter på elelement, ökar sin konsumtion så att den hamnar över produktionen, detta för att slippa få en straffavgift i efterhand. Vi kan inte se några som helst rimliga skäl till att ha sådana krångliga och onödiga regler. Ett avgiftssystem som uppmuntrar ett sådant beteende är inte rimligt och bör inte införas. Det enda rimliga är att småskaliga elleverantörer ges laglig rätt att leverera el till nätet även om det skulle vara utöver den egna konsumtionen. Det ska kunna göras utan att man riskerar att få en nätavgift i efterhand. Det är så man uppmuntrar till egen elproduktion, inte genom att införa hinder. Herr talman! Miljöpartiet vill även införa en verklig nettodebitering av el. Det innebär att en småskalig elproducent får kvitta den el han eller hon levererar till nätet mot den el som man köper från nätet. Det är enligt många bedömare det absolut snabbaste och mest effektiva sättet att öka intresset för egenproducerad el. Det innebär att elproducenterna får sälja el till samma pris som de betalar för sin egen förbrukning. Eftersom elpriset på den vanliga marknaden med skatter och avgifter i dag ligger på ungefär 1:30 kronor per kilowattimme är det en god ersättning för den el man producerar i sin egen anläggning. Vårt förslag är alltså att ge småskaliga producenter laglig rätt att kräva nettodebitering av det lokala elnätsföretaget. Dessutom anser vi att debiteringen ska ske kvartalsvis. Med regeringens lagstiftning är man helt utlämnad till och beroende av de lokala elnätsbolagens goda vilja. Redan i dag erbjuder vissa elbolag i Sverige nettodebitering medan andra bolag valt att inte ge någon ersättning alls för den el som levereras till nätet från små anläggningar. De får alltså, eller tar, elen helt gratis. Vi tycker inte att det är rimligt att bostadsorten och det lokala nätbolagets inställning ska avgöra om man får betalt eller inte för den vara man producerar. I den statliga utredning som kom ganska nyligen, Bättre kontakt via nätet , föreslås att den småskaliga elproducentens produktion och konsumtion ska kvittas månadsvis. Anledningen till det är att det i de allra flesta anläggningar kommer att vid goda produktionsförhållanden bli ett överskott vid vissa tillfällen. Under andra tillfällen blir det ett underskott. Sett över en månad, eller ännu hellre över ett kvartal, blir resultatet en nettokonsumtion, och det blir även mer lönsamt för den lilla producenten. Vi anser, uppenbarligen i motsats till regeringen, att nettodebitering verkligen ska uppmuntras. Därför anser vi också att tiden för kvittning av konsumtion och produktion ska förlängas och gälla kvartalsvis. På det sättet ger man riktigt bra förutsättningar för enskilda producenter och kan få i gång en sådan utveckling som vi redan har sett i Tyskland. Vi hörde tidigare i debatten att regeringens utredare Lennart Söder gett regeringens förslag svidande kritik för att man inte förverkligar de planer han föreslog. I tidningen Ny Teknik säger han att "det kommer absolut inte att bli så mycket som vi hoppades på efter den utredning som jag la fram för drygt 1,5 år sen. Då trodde vi att det här nog skulle öka på ganska mycket, men så ser det inte ut nu för man har inte lagt något förslag på det här med nettodebitering som vi såg som en väldigt viktig fråga." Så säger alltså regeringens egen utredare. Som jag var inne på är de små konsumenterna mycket intresserade av att producera sin egen el om de bara ges förutsättningar för det. Där finns ett stort intresse. När det gäller Svensk Energi, branschorganisationen för alla elbolag i Sverige, skulle man kunna misstänka att de vill bevara sina marknadsandelar och är skeptiska till det här. Men så är det inte alls. Tvärtom är de mycket positiva. De vill ha nettodebitering och bra förutsättningar för småskaliga producenter. De är kritiska till att regeringen, som de säger, försvårar kvittning under månaden. Den fråga alla ställer sig är: Varför levererar inte regeringen när intresset finns över hela marknaden, både bland dem som ska ta emot elen och bland dem som ska producera den och när utredaren föreslagit ett system som skulle kunna fungera? Varför levererar inte regeringen? Vi tror att om man fick riktigt goda förhållanden för småskalig elproduktion skulle man kunna få i gång en helt ny sektor. Man skulle kunna få ett robustare elproduktionssystem med många små aktörer i stället för ett fåtal stora. Man skulle också kunna få i gång en hemmamarknad som gjorde att vi fick en utveckling av industrin för små solanläggningar och små vindanläggningar, alltså en egen produktion av vindkraft och solenergi i Sverige. Vi har genom historien kunnat se hur goda idéer som utvecklats i Sverige i stället blivit kommersialiserade i andra länder. Det senaste exemplet är Solibro, ett solcellsföretag som utvecklades på teknik framtagen i Uppsala. Nu sker produktionen i Tyskland. Det är alltså där arbetstillfällena hamnat. I Tyskland har man ett stödsystem som bland annat ger goda förutsättningar för små producenter att leverera el. De har också ett fastprissystem, vilket Miljöpartiet föreslår även för Sverige. Man ger alltså en fast ersättning till de små elproducenterna. Därigenom har man fått i gång en mycket framgångsrik industri för produktion av vind- och solcellsanläggningar. Det har hittills skapat över 130 000 arbetstillfällen i dessa branscher. För de konsumenter som får denna småskaliga produktion har det inneburit en kostnad på ungefär 10 kronor per hushåll och månad. Det är en oerhört liten skillnad som fått mycket stor effekt. När vi ser goda exempel på hur man runt om i Europa lyckats få i gång marknaden för småskalig produktion är det obegripligt varför regeringen väljer att inte gå hela vägen, varför regeringen inte vill ge tillräckligt goda förutsättningar för småskaliga elproducenter. Jag vill med anledning av detta yrka bifall till våra reservationer 1, 2 och 3.

Anf. 78 Cecilie Tenfjord-Toftby (m)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna. All el behövs. En säker energiförsörjning är en förutsättning för ett modernt samhälle, för tillväxten och för jobben. Denna alliansregering har kommit överens om en energi- och miljöproposition som både tar ansvar för energiförsörjningen och stakar ut kursen mot en hållbar energiproduktion. Energi- och klimatöverenskommelsen har gett besked om att både jobben och klimatet är viktiga för vår framtid. Dagens debatt utgör en del av de åtgärder som måste vidtas för att nå våra mål om en klimatsmart elproduktion. Mikroproduktion av el, som denna proposition beskriver, är en viktig del av den mångfald av energikällor som vår regering eftersträvar. Mikroproduktion av el kan vara en vindsnurra på den egna marken, solcellsenergi eller kanske en ännu inte upptäckt energikälla. Det avgörande är att energin som produceras är tänkt att användas för eget bruk och omfattar därför inte kommersiell energiproduktion. I förslaget beskrivs en mikroproducent av el som en elanvändare som har säkringsabonnemang på högst 63 ampere och producerar el som matas in med en effekt om högst 43,5 kilowatt. Det låter rätt tekniskt, men en beskrivning behövs. För att underlätta nyinvesteringar och förenkla vardagen för den som redan har investerat i sådana anläggningar föreslår regeringen nu en rad administrativa förenklingar och också en möjlighet att utan fördyrande nätavgifter sälja eventuell överskottsel till sin nätleverantör. Att svenska folket är med på vår resa mot ett hållbart samhälle visar ett ständigt ökande intresse för egenproduktion av grön el. Därför välkomnar vi regeringens förslag om lättnader för dessa engagerade människor, och vi har från oppositionen precis fått höra samma besked. Vi är alla mycket nöjda med att produktionen av mikroanläggningar för el ökar. Herr talman! Enligt dagens lagstiftning lönar det sig inte för en elanvändare som producerar sin egen el att under de tider då han eller hon har överskott sälja sin el till den lokala nätleverantören. Nätavgiften är för hög. Detta vill vi nu ändra på. Om förslaget går igenom kommer igen nätavgift att tas ut för den överskottsel som matas in i systemet om elanvändaren under ett kalenderår är en nettoanvändare av energi. Det kommer därför att löna sig för ägaren av vindsnurran att skicka in sin el på nätet och också få betalt för den el han eller hon själv inte använder. Detta skapar många vinnare: den enskilda elanvändaren, klimatet och energiförsörjningen i Sverige, som får ännu ett ben att stå på. Herr talman! En annan viktig punkt som kan hindra utvecklingen av den småskaliga energiproduktionen är all byråkrati som den omgärdas av. Stora delar av det regelverk som är knutet till ledningsnätet är inte alls menat för el levererad från människor som har investerat i sin egen gröna elproduktion, utan för kommersiella producenter. Det är dags att rensa bort omotiverade administrativa hinder. Därför föreslår vi nu att ledningar som i huvudsak matar in grön el från små anläggningar ska undantas från vissa föreskrifter knutna till ellagen. Det är bestämmelser som inte står i proportion till samhällsnyttan och som därför blir en onödig administrativ börda för elnätsföretagen. Det som vi vill lyfta bort är bland annat kravet på att upprätta en risk- och sårbarhetsanalys och en åtgärdsplan avseende leveranssäkerhet. Det gäller dels skyldigheten att informera elanvändare om leveranssäkerheten, dels rätten till avbrottsersättning. Nätföretag som i huvudsak matar in el från anläggningar för förnybar el ska också kunna undantas från skyldigheten att upprätta en övervakningsplan. Den som ska se till att det här sker är nätmyndigheten, och den ska kunna ge bindande besked om en ledning eller ett nätföretag omfattas av dessa undantag. Det är viktigt att poängtera att samhällsnyttan av dessa föreskrifter hela tiden måste vägas mot den administrativa bördan. Herr talman! En väl fungerande elmarknad förutsätter välinformerade och aktiva kunder som har möjlighet att reagera på svängningar i marknaden. Det har vi också hört från oppositionen, som har poängterat precis samma sak. Ett sätt är att öka medvetenheten om hur mycket el som används och vad den kostar just nu. Själv har jag faktiskt funderat allvarligt på att sätta in en elmätare i mina pojkars rum för att de ska se hur mycket el deras datorer och lampor drar. Ett sätt skulle också kunna vara att knyta energimätningen till deras veckopeng, så att sparade kilowatttimmar genererar en ökning i veckopengen. Jag vet inte riktigt om det skulle göra mig speciellt populär hemma, men jag tror att en ökad medvetenhet kring energiförbrukningen kan leda till en ökad energieffektivisering. I dagens betänkande understryks just den positiva påverkan som timvis mätning kan ha på medvetandet om elförbrukningen. En annan fråga som lyfts fram, och som också har lyfts fram väldigt mycket av Miljöpartiet, är nettodebitering av mindre elproducenters produktion för att underlätta och stimulera nyinvesteringar. Vi är därför väldigt positiva till att Energimarknadsinspektionen nu har fått i uppdrag att analysera både konsekvenserna av övergången till timvis mätning och frågan om nettodebitering. Herr talman! Den informerade och aktiva kunden är som sagt en förutsättning för en fungerande elmarknad. I dag matar elleverantörerna in sina priser på nätmyndighetens webbplats, Elpriskollen, just för att kunderna ska kunna jämföra och välja det mest fördelaktiga. Det har tyvärr visat sig att de priser som matas in inte alltid stämmer överens med verkligheten. Felaktig information skadar kunden och en fungerande elmarknad. Energimarknadsinspektionen kan begära att informationen rättas till, men det är ett beslut som elleverantören kan överklaga. Ett överklagande kan ta tid. För att raskt rätta till missvisande information föreslår vi därför nu att ett föreläggande om rättelse ska gälla omedelbart, detta för att felaktig information inte ska bli liggande kvar under lång tid. Herr talman! All el behövs. En säker energiförsörjning är en förutsättning för ett modernt samhälle. Det jag har redovisat nu gör vi för klimatet, tillväxten och jobben. Elmarknaden består av en bred och mångfaldig uppsättning av aktörer. Lagstiftningen på elmarknadsområdet måste anpassas. Detta betänkande är som sagt en del av en ständigt pågående process. Vi i alliansen kommer även i fortsättningen att vara beredda att ompröva och vid behov ändra lagstiftningen för att uppnå målen om en säker, hållbar och konkurrensmässig elmarknad. I detta anförande instämde Staffan Anger och Björn Hamilton (båda m).

Anf. 79 Per Bolund (mp)
Herr talman! Jag får börja med att tacka Cecilie Tenfjord-Toftby för att hon åtminstone har bra ambitioner och en god vilja att gynna småskaliga elproducenter. Tyvärr räcker det inte med god vilja, utan det krävs också fungerande regelverk och ett bra system som uppmuntrar småskalig elproduktion. Där levererar inte regeringen, som jag sade tidigare. Cecilie Tenfjord-Toftby säger att man ska kunna producera el utan dyra nätavgifter. Det gäller så länge produktionen ligger under ens egen konsumtion. Om man däremot skulle producera en enda kilowattimme mer än sin egen konsumtion får man en hög nätavgift, som ofta kommer som en överraskning, eftersom man kanske inte sitter och följer minut för minut och timme för timme hur mycket ens egen anläggning producerar. Det här känns för oss som en helt onödig regel som verkligen skapar oro och försvårar för små elproducenter. Jag kan ta ett exempel. Mitt permanenthus som jag bor i har inte något särskilt bra läge för solceller; det finns höga träd som skuggar och så vidare. Däremot har jag en sommarstuga som skulle lämpa sig väldigt bra för solceller. Problemet är att eftersom jag bara är där ett par veckor eller ett par månader varje år är det ganska liten konsumtion, ett par hundra kilowattimmar. Om jag sätter upp en solcell där kommer produktionen att överstiga konsumtionen nästan direkt, vilket gör att jag kommer att få betala en ganska hög nätavgift. Varför ska regeringen styra var jag placerar min solcell? Varför ska inte jag ha ett eget val över vilket hus jag ska sätta den anläggningen på? Även när det gäller nettodebitering är problemet att regeringen inte levererar ens det som den egna utredaren faktiskt föreslog. Man levererar inte det som skulle ge verkligt goda förutsättningar för lokal småskalig elproduktion. Mina frågor till Cecilie Tenfjord-Toftby är: Vad är ni rädda för från regeringens sida? Vad är det som gör att man inte går hela vägen och skapar ett riktigt bra regelverk som kan ge så goda effekter som vi har sett i till exempel Tyskland?

Anf. 80 Cecilie Tenfjord-Toftby (m)
Herr talman! Per Bolund kritiserar förslaget för att vi säger att man ska vara nettokonsument för att kunna mata in el på nätet och säger att vi inte levererar. Om Miljöpartiet och Per Bolund menar allvar blir jag lite fundersam. I Miljöpartiets eget alternativ föreslår ni faktiskt en övre gräns för hur mycket el som får matas in på nätet. I princip skulle konsumenten hamna i exakt samma situation som den som Per Bolund nu säger att vi låter konsumenten drabbas av. Menar ni allvar, varför har ni då en övre gräns över huvud taget? När det gäller nettodebiteringen vill jag gärna påpeka för Per Bolund att ett av Miljöpartiets samarbetspartier, nämligen Socialdemokraterna, enligt Renée Jeryds inlägg har precis samma ställningstagande som regeringen, nämligen att man avvaktar utredningen som nu är på gång.

Anf. 81 Per Bolund (mp)
Herr talman! Man kan säga att det är bättre att göra en utredning till än att inte göra någonting alls, men det är ännu bättre att leverera efter den utredning som redan gjorts och som har kommit med förslag som man skulle ha kunnat förverkliga för länge sedan. Men som vanligt väljer regeringen att lägga alla bra förslag i långbänk och utreda dem om och om igen - kanske tills frågan har blåst över och folk glömt bort att den finns, vad vet jag? Jag vill bemöta det som Cecilie Tenfjord-Toftby säger om att vi skulle ha ett förslag om en övre gräns. Det har vi inte. Det vi har sagt är att utredningen och regeringens proposition föreslår att man ska ha en effektgräns. Anläggningen får inte ha mer än en viss effekt. Den gränsen ställer vi oss bakom. Anledningen till det är att vi inte anser att stora elproducenter, som Vattenfall, Fortum och de andra, ska kunna leverera el utan att betala nätavgift. De stora producenterna kan mycket väl betala nätavgift. Vi vill ha en gräns för hur mycket effekt anläggningen får ha. Däremot vill vi inte ha en gräns för den totala elmängden som kan levereras in. Här har det uppenbarligen blivit ett missförstånd. Faktum kvarstår. Vi är besvikna på att regeringen inte levererar tillräckligt bra förhållanden för småskaliga producenter. Därmed avsäger man sig möjligheterna att få en helt ny bransch, att få ett mer robust elsystem, att få flera och kunniga små producenter som vet hur elsystemet fungerar och är engagerade och att få en svensk produktion av till exempel solceller och små vindkraftverk. Det tycker vi är väldigt beklagligt. Det är egentligen ganska små förändringar som skulle krävas. Det handlar om väldigt små kostnader för staten. Därför har vi svårt att förstå varför regeringen som vanligt väljer att lägga fram en halvmesyr och inte gå hela vägen ut och föreslå de regelverk som skulle kunna ge en riktig effekt och få i gång branschen i Sverige.

Anf. 82 Cecilie Tenfjord-Toftby (m)
Herr talman! Jag ber om ursäkt om jag har missuppfattat Per Bolund. I ert förslag står det: En alternativ modell som vi förordar är att mindre elleverantörer ges rätt att leverera el till nätet utöver den egna konsumtionen upp till en viss nivå utan att riskera att betala nätavgift i efterhand. Jag kanske har tolkat det fel. Jag förstår att Miljöpartiet letar med ljus och lykta efter varje enskild kilowattimme när ni nu går till val på att stänga ned våra kärnkraftverk. Det kommer att få katastrofala följder för jobben, tillväxten och klimatet i Sverige om vi i dag riskerar att få köpa annan el som inte är så CO2-neutral som den från våra kärnkraftverk. Som Per Bolund säkert har märkt är vi i alliansen väldigt angelägna att främja och värna grön elproduktion. Den här propositionen är ett steg på vägen. Jag hoppas verkligen inte att din fruktan för utredningar som begraver frågan speglar din syn på utredningar generellt. Det skulle i så fall få rätt katastrofala följder för arbetet i riksdagen. Vi måste trots allt fatta beslut som är grundade på fakta. Vi i alliansen tar ansvar för Sverige. Vi tar inte bara ansvar för en grön elproduktion utan också ansvar för tillväxten och jobben.

Anf. 83 Kent Persson (v)
Herr talman! Det är frestande att ta en diskussion om kärnkraften. Den har stått still trots att den borde ha varit i gång för länge sedan, om man ska tro våra kraftproducenters planer. Men jag ska inte ta den diskussionen. Jag ska lite grann gå in på det utskottet skriver, och som Cecilie varit inne på här tidigare: En förutsättning för en väl fungerande marknad är att det finns välinformerade kunder som har möjlighet att reagera på marknadens prissignaler. Du tog upp lite grann vad du funderade på i ditt eget hem. Det kan vara intressant. Det är viktigt att var och en funderar över hur mycket energi man förbrukar. Men det är ändå inte det som är det centrala i detta. Ska vi kunna reagera på marknadens prissignaler, det vill säga det pris som sätts på marknaden, måste vi också ha information om hur den marknaden fungerar. Det är poängen. Nord Pool släpper inte ut relevanta data för att man ska kunna studera hur elmarknaden fungerar. Det är inte intresserat av det. Hur ska man då kunna få till stånd en diskussion och en information till kunder om huruvida vi har en elmarknad som är manipulerad eller som fungerar väl? I den allmänna debatten påstås att den nordiska elmarknaden fungerar jättebra i jämförelse. Men i praktiken får man dessa svängningar som tyder på någonting annat. Det finns information att hämta hos Nord Pool som kan vara relevant för forskare och kunder. Är ni beredda att verka för att den informationen offentliggörs och görs tillgänglig för forskning?

Anf. 84 Cecilie Tenfjord-Toftby (m)
Herr talman! Det var inte precis det vi skulle diskutera i dag. Men jag kan hålla med Kent Persson om att vi måste ha en tilltro till elmarknaden. Jag vill ändå gå tillbaka till detta med timvis mätning. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har i sina alternativ frångått inriktningen att vi ska gå mot en timvis mätning. Jag är övertygad om att en välinformerad och kunnig elkund måste kunna se hur den egna förbrukningen ser ut och hur priset är. Det förslag som vi har med i dag är att Elpriskollen ska kunna vara ett säkert ställe att gå till för en elkund att se och kunna jämföra för att välja rätt leverantör. De mikroproducenter som vi talar om här i dag är också ett sätt att bryta upp elmarknaden och göra den mer differentierad så att de olika elkunderna kan få fler valmöjligheter.

Anf. 85 Kent Persson (v)
Herr talman! Vi diskuterar i dag elmarknadens funktionssätt. De små elproducenternas möjlighet att få tillgång till den är en del. Men elmarknadens funktionssätt är något betydligt större. Det handlar om hur hela elmarknaden fungerar. Det gäller inte bara överföringskapaciteterna utan också handeln över elbörsen. Det är en del av funktionen för en väl fungerande elmarknad. Det är väsentligt att man förstår hur de prissignalerna fungerar. Det kan inte vara så att de som kallar detta för en Kalle Anka-börs har rätt. Jag vill inte tro det. Det viktiga är att om man ska ha en relevant forskning och konkurrensmyndigheterna ha en möjlighet att kontrollera att vi har en väl fungerande marknad måste man också ha tillgänglighet till de data som finns lagrade. Min fråga kvarstår. Är ni beredda att verka för att Nord Pool släpper relevant data så att man får studera om elmarknaden fungerar och om prissignaler fungerar på ett bra sätt så att vi får välinformerade kunder?

Anf. 86 Cecilie Tenfjord-Toftby (m)
Herr talman! Självklart vill vi ha en välinformerad marknad. Alliansens grundinställning att vi tror på marknadskrafterna. Vi tror också att kunderna måste ha en tilltro till marknaden för att den ska fungera. Vi har tagit upp årets elpriser och vad som hänt inom kärnkraftsanläggningarna. Jag är väldigt kritisk till att renoveringarna av de olika reaktorerna har dragit ut på tiden. Det har självklart fått en effekt på elpriserna. Vi ska ändå inte glömma bort att Sverige i dag har ett väldigt lågt elpris trots att våra kärnkraftverk har stått stilla. Det som Kent Persson tar upp är väldigt viktigt. Vi måste kunna lita på vår marknad. Vi är absolut med på att vi ska se till att marknaden fungerar. Vi kanske inte riktigt har ett förslag här i dag för hur det ska gå till. Men jag är övertygad om att vi kommer att återkomma till den här kammaren med ett förslag om hur vi ska få marknaden att bli så välfungerande som möjligt. Jag vill ändå ta denna möjlighet att poängtera hur viktig kärnkraften är för den svenska elmarknaden. Vad hände i vintras när det var kallt och driften av kärnkraftsreaktorerna låg nere? Jo, elpriset steg. Vad vill Vänsterpartiet och Miljöpartiet göra om de mot förmodan skulle komma till makten efter nästa val? De vill stänga ned kärnkraftsreaktorerna. Vad händer då med det svenska elpriset? Ni står här och säger att ni vill värna den svenska elkunden. Ni vill förhoppningsvis också värna om tillväxten och välfärden. Jag tycker att ni ska ta er en funderare på hur ni egentligen vill att den svenska elmarknadsproduktionen ska utvecklas.

Anf. 87 Renée Jeryd (s)
Herr talman! Jag har några frågor till Cecilie Tenfjord-Toftby. Hon inleder sitt anförande med att säga: All el behövs. Vad menar Cecilie Tenfjord-Toftby med det? Menar hon att all el från kärnkraft behövs? Uppenbarligen är det så. Menar hon att all el från kolkraft behövs och att all el från olja behövs? Är det så jag ska tolka det? All el behövs, men är det i verkligheten så att förnybar elproduktion endast är ett populistiskt komplement till den fossila elproduktionen för Moderaterna? Är det förnybara nummer ett för Moderaterna när det gäller att ställa om Sverige till ett hållbart Sverige? Vill ni verkligen ha ett hållbart Sverige?

Anf. 88 Cecilie Tenfjord-Toftby (m)
Herr talman! Det vi vill ha i Sverige är precis det som Renée Jeryd nämnde i inledningen. Vi vill ha ett Sverige där vi har tillväxt. Vi vill ha ett Sverige med en hållbar energiproduktion. Vi vill ha ett Sverige där vi ser att jobben stannar kvar och inte försvinner ut ur landet. För att uppnå de målen behövs all el. Självfallet jobbar vi för en CO2-neutral energiproduktion. Men just nu ser vi att vi är beroende av just kärnkraften för att uppnå målet. Jag har inte hört att Socialdemokraterna heller har avvikit från den ståndpunkten. Jag har hört att era samarbetspartier vill stänga kärnkraften. Men jag har inte hört ett sådant klart uttalande från Socialdemokraterna. Är det så att ni vill stänga kärnkraftverken om ni skulle vinna valet i höst? Då tycker jag att ni ska ge det beskedet till all svensk industri, som i dag är beroende av svensk el. Hur tror du att det skulle kunna se ut om vi i Sverige inte fortsatte att jobba på att utveckla nya energikällor? Propositionen visar att vi har ambitionerna att utveckla en energiproduktion i Sverige som är hållbar och grön och som gör att den enskilda människan känner engagemang i utvecklingen. Som en av dina kolleger, Per Bolund, tidigare nämnde här visar det sig i Sverige i dag att det finns ett stort engagemang bland människor för att producera egen el. Denna proposition är ett steg på vägen mot ett hållbart Sverige där vi ska ha en differentierad elproduktion och där människor ska känna engagemang.

Anf. 89 Renée Jeryd (s)
Herr talman! När man ställer en fråga till Moderaterna får man tio frågor tillbaka. Jag tycker att Moderaterna har läst på dåligt om vad vi i den rödgröna oppositionen har kommit överens om när det gäller kärnkraften. Det är bara att gå hem till kammaren och läsa på igen. Varje gång vi säger förnybart säger Moderaterna kärnkraft. För mig är inte kärnkraft förnybart. Så vad är det egentligen Moderaterna vill? Är det att vi ska fortsätta bränna kol och olja för att klara elproduktionen i Sverige? Kärnkraft är inte koldioxidneutralt.

Anf. 90 Cecilie Tenfjord-Toftby (m)
Herr talman! Jag upprepar mitt svar till Renée Jeryd: Vårt mål är ett hållbart Sverige där vi har tillväxt och där vi har jobb. Jag har inte sagt i mitt anförande att kärnkraften är förnybar; om jag sade det ber jag om ursäkt. Men det är ett CO2-neutralt energislag som i dag inte släpper ut CO2. Om vi ska klara klimatmålen är vi beroende av just kärnkraftsenergi. Vi moderater arbetar för en omställning tillsammans med den övriga alliansregeringen för att nå ett samhälle som har förnybara energikällor. Jag tror på forskning och utveckling. En annan sak som jag gärna vill poängtera här är att Sverige har förutsättningar att bli en av Europas största producenter av grön el. Vi har ett solidariskt ansvar gentemot våra grannar i EU att i framtiden kunna leverera ett CO2-neutralt energislag som gör att vi på sikt kan byta ut smutsiga, gamla kolkraftverk. Det måste vara ett mål, och det är en av de saker som jag menar när jag säger att all el behövs. All el behövs i dag i Sverige för att värna tillväxten och jobben. Vi vill ha förnybara energikällor. Men den här elen är också en av Sveriges viktigaste framtidsexporter. Vi måste ta ansvar, och vi tar ansvar. Denna regering tar ansvar för jobben, för tillväxten och för en omställning till en hållbar energiproduktion.

Anf. 91 Jan Andersson (c)
Herr talman! Vi som bor i delar av landet som ibland drabbas av strömavbrott blir ibland påminda om hur oerhört väsentlig elen är för det moderna samhället. Elen är i princip lika nödvändig eller naturlig för oss som vatten eller mat. Så är det kanske inte riktigt, men man kan å andra sidan säga att det är svårt att få fram såväl vatten som mat utan el. Vattenpumpen funkar inte när man lyfter på kranen och så vidare. Elproduktionen är alltså central i det moderna samhällets funktion. Elproduktionen är också central i en framtida energieffektivisering av vårt samhälle. Värmepumpar är ett utmärkt exempel på hur el kan bidra till att faktiskt spara energi och genomföra energieffektiviseringar. I framtiden hoppas jag att elen i ännu högre grad kommer att bidra både till att effektivisera och till att ersätta fossila bränslen i vår bil- och transportpark. Utifrån energieffektivitet är bilar bland det mest slösande man kan tänka sig. Det slöseriet överträffas nästan bara av att grilla korv över öppen eld. Jag hoppas att man någon gång i framtiden ska kunna ha en solpanel eller en vindsnurra på garagetaket. Då kan man ladda elbilen för att sedan tyst och säkert glida i väg till jobbet utan att behöva fundera på om man blir pungslagen på 12 eller 14 kronor för en liter bensin när man kör förbi macken. I det perspektivet har alliansregeringen en mycket tuff målsättning i den energi- och klimatproposition som lades fram för riksdagen förra våren. Där säger vi att fordonsflottan ska vara fossiloberoende till år 2030. Med detta sagt lite grann som bakgrund till dagens debatt om propositionen om förnybar el vill jag säga att det är en proposition som tar sikte på att det ska bli enklare för små producenter att leverera el ut på nätet. Jag ska dock börja med att peka på de förenklingar som vi gör för små nätägare bland annat när det gäller rapportering till myndigheter och upprättande av olika planer. Jag ska säga något om de riktigt, riktigt små elproducenterna, nämligen de som skruvar i en säkring där den lilla plupp som hoppar väck när det har blivit överbelastat är orange, det vill säga under 63 ampere. Det ska först som sist sägas att denna kategori av producenter i dagsläget inte bidrar med några stora energimängder ut på nätet. Men det är en grupp som visar på det mycket stora teknik- och miljöintresse som finns och som jag bedömer vara i växande. Det är också en grupp som har betydelse därför att den bidrar till att driva teknikutvecklingen framåt. Vad gör då regeringen för att underlätta den småskaliga förnybara energin? Först och främst vill jag påminna om att elcertifikaten är det stora och kraftiga instrumentet för att driva på produktionen av förnybar el. Vi vill dock göra det lättare för de små producenterna att leverera ut sin överskottsel på nätet. Vi inriktar oss som sagt på de producenter som har maximalt 63 ampere i säkringsstorlek. I dagsläget är det olönsamt att leverera ut överskottet på nätet, bland annat därför att man tvingas betala nätavgiften. Vi slopar nätavgiften för dem som levererar ut överskottsel på nätet. Sedan tidigare betalar de små producenterna inte heller någon kostnad för anslutning och elmätare när de ska leverera ut el. Ytterligare ett sätt att underlätta för små producenter är att införa nettomätning. Det är inte helt okomplicerat. Vi bejakar därför regeringens initiativ att uppdra till Energimarknadsinspektionen att se över möjligheterna till nettodebitering. Även om det i dagsläget inte är några stora energimängder tycker jag att regeringens förslag och alliansens politik på det här området är steg i rätt riktning. Med det vill jag yrka bifall till majoritetens förslag och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 92 Per Bolund (mp)
Herr talman! Jan Andersson säger att man har en vision om att man i framtiden ska ha en egen solcellsanläggning på taket för att ladda upp sin elbil. Det är kanske där som den stora skillnaden mellan oss i Miljöpartiet och regeringsalliansen finns. Vi vill ha det nu. Vi vill ha egen produktion av el nu medan regeringen drar ut på tiden, kommer med halvfärdiga förslag och lägger de verkliga reformerna i utredningar. Det är också det som vår stora besvikelse och vår kritik består av. Jan Andersson säger att nettomätning inte är okomplicerad och att man därför bejakar regeringens nya utredning som kom ett och ett halvt år efter den förra utredningen. Vi anser, precis som regeringens egen utredare, att det fanns ett förslag om nettomätning i utredningen som hade kunnat genomföras. Om man hade infört det på månadsdebitering hade det gett väldigt goda förhållanden för småskaliga elproducenter, men regeringen väljer att inte göra det. Uppenbarligen ställer sig regeringspartierna här i riksdagen bakom det beslutet. Det gör mig verkligen förundrad. Det är mycket tydligt att de små kunder som skulle kunna börja producera väldigt gärna vill ha möjligheter att göra det. 90 procent av dem säger att de vill göra det med rätt förutsättningar. Regeringens egen utredare vill ha ett sådant system och har varit mycket kritisk mot regeringen och i princip sågat regeringens proposition för att ni inte genomför det som föreslogs i utredningen. Svensk Energi, som är de stora energibolagen och alla energiproducenter, är också positiva till detta och kritiska mot att regeringen inte genomför tillräckligt stora reformer. Varför väljer man då att bara genomföra den här halvmesyren? Varför väljer man inte att ta steget fullt ut? Genom de reaktioner som har kommit kan vi vara säkra på att det förslag som regeringen nu lägger fram inte kommer att få de positiva effekter som vi har hört här från allianspartiernas företrädare. Varför väljer man att inte genomföra en verkligt effektiv reform?

Anf. 93 Jan Andersson (c)
Herr talman! Först kan jag konstatera att Per Bolund inte ens har med sig dem som han i framtiden tänker sig att regera med när det gäller införandet av nettodebitering. Även Socialdemokraterna anser ju att man behöver titta mer på det här. Det är kanske inte så konstigt. De har suttit i regeringsställning och vet vilka noggranna överväganden som behöver göras. Det är inte bara alliansen som konstaterar att man behöver utreda det här mer för att eventuellt kunna genomföra det. Man kan också fråga sig hur stort problemet med nettodebitering är. Jag sade tidigare i mitt anförande att detta är en viktig grupp därför att det pekar på det stora teknikintresset. Man vill göra miljönytta, och man driver tekniken framåt. Redan i dagsläget finns möjligheten för de producenter som kan sluta ett avtal med nätägaren om nettodebitering. En av de riktigt stora nätägarna i landet med ungefär en miljon abonnenter erbjuder den här möjligheten till sina kunder. Det handlar om en miljon abonnenter. Hur många har i dagsläget nappat på erbjudandet? Jo, det är 25 stycken. Låt oss inte göra det här problemet större än vad det är. Det är en viktig grupp, det är en viktig utveckling men det är inte ett gigantiskt problem för den framtida energiförsörjningen i Sverige. Jag har en kommentar till Per Bolund om nätavgiften i efterhand. Det står i reservationen i betänkandet att Per Bolund också vill ha ett tak för hur hög energimängd man kan leverera in utan att man ska betala nätavgift. I princip skiljer sig inte det från majoritetens förslag.

Anf. 94 Per Bolund (mp)
Herr talman! Låt mig börja med det sista. Det är uppenbarligen ett missförstånd. Vi har kanske inte uttryckt oss så tydligt som vi skulle ha gjort i vår reservation. Det vi menar med en viss nivå är en viss nivå på effekt på anläggningen. Vi ställer oss bakom den effektnivå som regeringen och utredaren har föreslagit, 63 ampere, precis som Jan Andersson. Däremot vill vi absolut inte ha någon maxnivå på hur mycket el som får levereras ut på nätet. Det är en missuppfattning. Jag skulle föreslå att Jan Andersson tar ett samtal med regeringens egen utredare Lennart Söder om huruvida nettodebitering är möjlig eller inte. Han anser uppenbarligen att det fanns grunder för att genomföra en sådan reform i hans förslag eftersom han har kritiserat regeringen väldigt hårt för att den inte använder sig av de slutsatser som utredningen kom fram till och genomför dem. Därför är det också lite konstigt att man hänvisar till att det inte skulle vara klart och till att man måste utreda detaljerna vidare. Er egen utredare säger tvärtom att det inte behövs. Jag tolkar Jan Andersson så att han tycker att det är helt okej att man ska vara beroende av vem som är nätägare när det gäller om man ska kunna producera sin egen el eller inte. För dem som har tur att tillhöra ett nät där nätägaren säger att man har nettodebitering går det bra. Men hur blir det för dem som tillhör ett nät där nätägaren inte vill införa nettodebitering? Ska de bara leva med det? Är det okej att det skiljer sig åt mellan var man bor i landet och vilket nätföretag man är anslutet till? För oss är det självklart att man ska ha samma rättigheter och samma möjligheter var man än bor i landet och vilket bolag man än är knuten till. Det borde vara självklart även för regeringen. Det är inte så konstigt att det bara är ett fåtal som har valt att sluta sådana avtal och bli små elproducenter. Det beror på att villkoren inte är så goda i dag att det är lönsamt att göra det. Det är de som verkligen har ett driv eller snarast är masochister som gör det i dagsläget. Det är högre kostnader än vad man får ut av det. Det är precis det som vi vill ändra på. Det är därför vi är så kritiska mot att regeringen inte inför tillräckligt lönsamma reformer.

Anf. 95 Jan Andersson (c)
Herr talman! Jag gick på det som står i reservationen när det gäller nivåerna. Det är möjligen så att det är något fel i texten i reservationen. Man kan återigen konstatera att det finns fyra reservationer. Ingen av de reservationerna har samma konstellation som undertecknare. Så överens har oppositionen i utskottet varit. Vad jag kan förstå har inte Per Bolund Socialdemokraterna med sig på att införa ett system med nettodebitering i nuläget. Det behövs mer faktaunderlag för att eventuellt genomföra ett sådant system. Det här är inte det enda sättet att stimulera förnybar elproduktion i landet. Regeringen gör mängder med saker för att stimulera både den storskaliga och den småskaliga elproduktionen. Det handlar om alltifrån elcertifikat till våra över 200 miljoner i investeringsstöd till solpaneler. Det görs väldigt mycket som tyvärr inte har varit uppe i debatten i dag. Vi fortsätter på den vägen, och jag är helt övertygad om att de förslag som vi har att ta ställning till i riksdagen i dag kommer att vara ett bra steg i rätt riktning för att ytterligare stimulera den förnybara elproduktionen i landet.

Anf. 96 Börje Vestlund (s)
Herr talman! Jag hade definitivt inte tänkt begära ordet i den här debatten, men ibland när argumenten inte finns där börjar man prata om någonting som debatten inte ens handlar om. Den här debatten handlar inte om avvecklingen av kärnkraften. Den här debatten handlar om hur vi ska få in fler småskaliga energiproducenter. Regeringen har, i det näringsdepartement som mest pratar och sällan uträttar särskilt mycket, kommit fram till en halvmesyr. Detta kritiserar vi från oppositionen. Men i stället för att ta den debatten, som ju detta ärende faktiskt handlar om, böjar man att prata om huruvida vi ska avveckla eller ha kvar kärnkraften. Jag förstår inte riktigt var det kom in någonstans. Det är bra att vi kan ha en debatt om de viktiga frågorna, om energipolitiken. Men om man ska fortsätta på det sätt som Moderaterna argumenterar kan man fråga sig: Vad finns det för enighet på den sidan? Man har stämmobeslut som går rakt motsatt den överenskommelse som finns. Är man verkligen så enig på er sida, då? Jag vet faktiskt inte vad ni har hållit på med under den här debatten, men kunde vi inte ha debatterat det som propositionen handlar om i stället för en helt annan fråga. Jag kan inte se att det skulle vara särskilt genomtänkt. Sanningen är att man har kommit med en proposition som grundar sig på en utredning. Man går inte så långt och gör det inte möjligt för de småskaliga elproducenterna att komma i gång med verksamheten, för man törs inte gå så långt. Stå för det, och ta debatten om det! Men ta inte debatt om en massa andra konstigheter som ni dessutom har väldigt lite underlag för. I detta anförande instämde Per Bolund (mp).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-02-18
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 1, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lättnader för vissa mindre elproducenter och nätföretag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:51 och avslår motionerna 2009/10:N9 yrkande 3, 2009/10:N261, 2009/10:N264 och 2009/10:N304.
    • Reservation 1 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s962032
    m790017
    c23006
    fp19009
    kd20004
    v00202
    mp01603
    -1000
    Totalt238182073
    Ledamöternas röster
  2. Elmarknadens funktion och utveckling

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2009/10:N213 av Hans Backman m.fl. (fp),
    2009/10:N305 av Staffan Appelros (m),
    2009/10:N448 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s) och
    2009/10:N473 av Tomas Eneroth m.fl. (s) yrkande 5.
    • Reservation 2 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s098032
    m800016
    c23006
    fp19009
    kd20004
    v02002
    mp01603
    -0010
    Totalt142134172
    Ledamöternas röster
  3. Mätning och debitering av el

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2009/10:N8 av Kent Persson m.fl. (v),
    2009/10:N9 av Per Bolund m.fl. (mp) yrkandena 1, 2 och 4,
    2009/10:N205 av Katarina Brännström (m),
    2009/10:N269 av Lars Tysklind m.fl. (fp),
    2009/10:N271 av Louise Malmström och Jan Emanuel Johansson (båda s),
    2009/10:N338 av Per Bolund m.fl. (mp) yrkandena 5 och 6 samt
    2009/10:N397 av Fredrik Olovsson (s).
    • Reservation 3 (v, mp)
    • Reservation 4 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s3815833
    m800016
    c22007
    fp19009
    kd20004
    v02002
    mp01603
    -1000
    Totalt180375874
    Ledamöternas röster
  4. Vissa övriga elmarknadsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2009/10:N396 av Christer Engelhardt (s) och
    2009/10:N464 av Gunnar Axén (m).