Sök

Så länge den bortre gränsen i sjukförsäkringen finns kvar bör alla som behöver det få rehabilitering för att komma tillbaka i arbete i god tid innan de når den bortre gränsen. Det anser riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör i 2013 års ekonomiska vårproposition meddela att den har för avsikt att återkomma till riksdagen i höstens budgetproposition med ett förslag som kan börja gälla den 1 januari 2014.

En så kallad rehabiliteringskedja med dess fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan infördes 2008. Samtidigt infördes en bortre gräns för hur länge man kan få sjukpenning. Riksdagen konstaterar att det är svårt att få uppgift om de personer som har nått den bortre gränsen har fått rehabiliteringsinsatser innan de nått gränsen, när rehabiliteringen i så fall har skett och vilken omfattning den har haft. Om Försäkringskassan konstaterar att en person inte har fått den rehabilitering som behövs ska personen enligt riksdagen inte hänvisas till deltagande i arbetslivsintroduktion, ALI, hos Arbetsförmedlingen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 153 minuter

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Det behövs ingen ytterligare lagändring för att lösa den intressekonflikt som kan uppstå när ett verk som är skyddat av upphovsrätten blir en allmän handling. Det anser regeringen i en skrivelse som har lämnat tills riksdagen.

Riksdagen beslutade år 2000 om en sekretessbestämmelse som skulle skydda uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en myndighet. Bakgrunden var att ett outgivet verk, den så kallade scientologibibeln, hade lämnades in till ett antal svenska myndigheter. Lösningen sågs då som provisorisk och riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag till permanent lösning. Regeringen anser nu att ingen ytterligare lagändring behövs, eftersom sekretessbestämmelsen inte har orsakat sådana tillämpningsproblem som man befarade. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-02-19

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om förenkling av reglerna för företag. Riksrevisionens har granskat regeringens arbete med regelförenkling under perioden 2006 - 2010, och i skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av granskningen. Syftet med Riksrevisionens rapport var att granska i vilken utsträckning regeringen har nått målen med förenklingsarbetet. I skrivelsen redovisar regeringen också det fortsatta arbetet med regelförenkling för företag.

Utskottet påpekar att arbetet med att förenkla reglerna och minska den tid företagen lägger på administration är en viktig del i ett gott företagsklimat. Utskottet håller med regeringen om att regelförenkling är ett arbete som tar tid om det ska ge bestående resultat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner som på olika sätt rör regelförenkling för företag.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-07

Näringsutskottet har behandlat regeringens årliga skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen under 2011 och till och med den 1 maj 2012. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till ett antal motionsförslag om bland annat försäljning av statliga företag, mål för bolagen, jämställdhet och bolagen Vattenfall och Sveaskog.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

32, 119 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-07

Riksdagen godkände den nya nordiska konventionen om social trygghet. Den nya konventionen ska ersätta den gamla från 2003. Konventionen, som kompletterar EU-förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen, har dels anpassats till nya EU-bestämmelser, dels ändrats för att hantera problem som kan uppstå när personer rör sig mellan de nordiska länderna.

Konventionen innebär bland annat följande:

• EU-reglerna ska i de flesta fall också gälla icke-EU-medborgare som rör sig mellan de nordiska länderna.
• I fall där det är oklart vilket nordiskt land en person är bosatt i ska folkbokföringen vara avgörande.
• De nordiska länderna ska låta bli att kräva återbetalning av varandra när det gäller vissa kostnader för sjukvård, a-kassa och sjuktransport till hemlandet.
• Reglerna för gränsarbetare i samband med sjukskrivning och återgång till arbetet har blivit tydligare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

Regeringen har lämnat förslag till mål för forskning och innovation på energiområdet. Det innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppnå de uppställda energi- och klimatmålen, de energirelaterade miljöpolitiska målen och syftet med den långsiktiga energi- och klimatpolitiken.

Näringsutskottet anser att det är viktigt att energiforskningens mål knyts an till de mål för klimat- och energipolitiken som enligt riksdagsbeslut ska uppnås till 2020 och till regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Dessa visar vad som krävs för att Sverige ska kunna öka den ekologiska hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som energipriserna hålls nere till nytta för företagens konkurrenskraft och hushållens energikostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-20

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har granskat hanteringen av hemliga handlingar inom Regeringskansliet. Utrikesdepartementet är ett av tre departement som har ingått i granskningen. KU konstaterar att rätten att ta del av allmänna handlingar utgör en hörnsten i den svenska rättsordningen. Denna rätt är av central betydelse för opinionsbildning, för debatt och för insyn i och kontroll av myndigheternas verksamhet. För att det ska fungera måste allmänheten kunna få veta vilka handlingar som finns hos en myndighet. KU konstaterar att Utrikesdepartementets huvuddiarium inte motsvarar de krav som finns i offentlighets- och sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar. Regeringskansliet har börjat arbeta för att departementet enklare och lättare ska kunna göra uppgifter i diariet tillgängliga för allmänheten. KU utgår från att Regeringskansliet skyndar på arbetet.

KU har vidare följt upp förra årets granskning om delegation och subdelegation. Årets granskning har omfattat författningar som hör under Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Syftet med granskningen har varit att få en bild av hur rutiner och kontrollfunktioner i regeringens arbete med normgivningsfrågor fungerar i praktiken. Enligt utskottet verkar detta arbete i stort fungera tillfredsställande. KU gör härutöver vissa uttalanden. När det gäller myndigheternas föreskrifter slår KU fast att uppsikten över myndigheternas normgivning i första hand får anses ankomma på regeringen. Utskottet framhåller bland annat vikten av att regeringen fortlöpande följer myndigheternas normgivning. KU konstaterar vidare att myndigheternas förteckningar över gällande föreskrifter och uppgiften i ingressen till myndighetsföreskriften om vilket eller vilka bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på borde underlätta regeringens möjligheter till kontroll och överblick på området. Utskottet anser att det finns anledning att överväga interna riktlinjer eller rutiner för kontroll av att de nämnda förteckningarna ges in till Regeringskansliet och för hur de där ska tas om hand.

KU har också granskat när regeringen lämnat propositioner till riksdagen i förhållande till när lagförslagen börjar gälla. Utskottet noterar att det genomsnittliga antalet dagar har sjunkit för varje valperiod sedan slutet av 1990-talet. I en del ärenden får riksdagen därmed inte, enligt utskottet, fullt ut den tid som den bör ha för behandling av förslagen.

Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheter är en annan fråga som KU granskat. Regeringskansliet anser att kontakter mellan myndigheterna och Regeringskansliet är viktiga inslag i en effektiv förvaltning och att de bör syfta till utbyte av information och kunskap och till förtydligande av regeringens styrning. KU har ingen annan uppfattning. Men utskottet menar att det är väsentligt att informella kontakter inte går utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet och att de är mer inriktade på information än styrning. Utskottet pekar även på att dokumentation av kontakter är en nödvändig förutsättning för en efterföljande kontroll.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 013 nya ärenden under verksamhetsåret 2011/2012, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-12-06

Justering

2013-01-15

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen tycker att det är viktigt att omval i framtiden kan genomföras på kortare tid än efter valet 2010. Samma förutsättningar för omval som för ordinarie val, och en lagstadgad tidsfrist för genomförande som är så kort som möjligt. Det är frågor som riksdagen vill att regeringen utreder. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2012-12-18

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16

Konstitutionsutskottet, KU, anmälde till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2011. Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån principen, som innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen eller någon annan förslagsställare. KU konstaterar att det inte har uppnåtts i något av de förslag som har prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen prövar alla förslag och är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera av riksdagens utskott tycker att riksdagen borde göra ett urval av vilka förslag som prövas. KU menar att övervägande skäl talar för att fortsätta som tidigare. KU anser också att riksdagen bör införa rutiner för att följa upp hur EU har tillgodosett riksdagens invändningar i de lagar som slutligen blev beslutade.

Nya EU-lagar kan påverka kompetensfördelningen mellan EU och EU-länderna. KU konstaterar att det samlade utfallet inom vissa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Det gäller förslag inom finansutskottets, skatteutskottets och justitieutskottets områden.

KU anser att EU-ländernas parlament måste utöka sitt samarbete för att kunna samla så många länder som möjligt om det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-12-18

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Energi. Totalt anslås ca 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet. Pengar går bland annat till energiforskning, energieffektivisering och till olika satsningar på förnybar energi. Riksdagen godkände även Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2013-2015.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

67, 226 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Regional tillväxt. Totalt anslås cirka 3,4 miljarder kronor till utgiftsområdet för 2013. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

47, 127 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).

Beslutet innebär bland annat följande:

• Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
• Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
• Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
• Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

37

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

134, 275 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

SAS får tillgång till en låneram i Riksgäldskontoret på högst 749 miljoner kronor för 2012-2015 och till marknadsmässiga villkor. Låneramen ska utgöra en del av en ny kreditfacilitet som innebär att bolaget får en likviditetsreserv för sin fortsatta verksamhet. SAS har utarbetat en ny affärsplan för att säkra ett långsiktigt konkurrenskraftigt bolag. En förutsättning för att SAS ska kunna genomföra affärsplanen är att bolaget har tillgång till en likviditetsreserv.

Den totala kreditfaciliteten är på maximalt 3,5 miljarder kronor. Svenska, norska och danska staten svarar tillsammans för 50 procent av faciliteten och deltar på samma villkor som övriga, privata, aktörer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att låneramen ska gälla för SAS-koncernen, i stället för SAS AB.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-12-06

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013 om 5,2 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Näringsliv. Utgiftsområdet omfattar näringspolitiska insatser, utrikeshandel samt främjande av handel och investeringar. Riksdagen konstaterar att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på det sättet bryta utanförskapet.

Riksdagen ger regeringen rätt att helt eller delvis avyttra aktier i företagen Vectura Consulting AB, Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

51, 179 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 9,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (4,6 miljarder kronor), Migrationsverket (3,0 miljarder kronor) och kostnader för prövningar i migrationsdomstolarna (548 miljoner kronor).

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

42, 139 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-07

Beslut

2012-12-11

Den 31 december 2012 införs ett system för certifiering av installatörer av vissa värmesystem som drivs med förnybara energislag. Värmesystemen är små pannor och ugnar som drivs med biomassa, solcells- och solvärmesystem, system för ytnära jordvärme samt värmepumpar. Certifieringen ska vara frivillig för installatörerna och får bara utföras av certifieringsorgan som är ackrediterade för uppgiften. Regeringen tänker ge Boverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om de krav som måste vara uppfyllda för att de sökande ska bli ackrediterade som certifieringsorgan eller certifierade som installatörer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Vissa regler som gäller socialavgifter ändras. En person som är anställd av en utländsk arbetsgivare som inte har kontor i Sverige kan ingå ett så kallat socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. I stället för att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter i Sverige betalar den anställde själv sina socialavgifter i form av egenavgifter, samma typ av socialavgifter som egenföretagare betalar. Det här ändras nu så att den anställde i stället ska betala arbetsgivaravgifter.

I dag betalas egenavgifter enbart på sådana inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. Det betyder att egenföretagare och anställda med socialavgiftsavtal som inte är skattskyldiga i Sverige inte betalar några socialavgifter, trots att de i vissa fall omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Det här ändras så att egenavgifter betalas på alla avgiftspliktiga inkomster, inte bara på sådana inkomster som man betalar skatt för i Sverige.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 42 minuter

Beredning

2012-11-22

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om cirka 12 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2013. Där ingår bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, presstödet och hovet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

14, 36 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

En förälder kan ha rätt att skjuta upp sina betalningar av underhållsstöd till Försäkringskassan. När föräldern sedan betalar så ska det ske enligt en avbetalningsplan. Om föräldern inte har betalat en avbetalningspost i rätt tid så måste han eller hon senast fem månader därefter ha kommit i kapp med avbetalningsplanen. Har föräldern inte betalat alla delposter inom den angivna tiden så ska hela skulden betalas omedelbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05