243 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2009/10, 2007/08, 1892, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, Lagutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletteringar i sjukförsäkringen. Förslaget innebär följande: Utöver de 914 dagar som i dag kan betalas ut i form av sjukpenning och förlängd sjukpenning ska ytterligare sjukpenningdagar kunna betalas ut i vissa fall. Det gäller bland annat när den sjukförsäkrade får sjukhusvård eller annan omfattande vård. En person vars sjuk- eller aktivitetsersättning upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska då kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen upphörde. Försäkringskassans bedömning av nedsättningen av arbetsförmågan hos en person som går ett arbetsmarknadspolitiskt program ska gälla förmågan att delta i det aktuella programmet. Om en person har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program på grund av sjukdom ska Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmågan, utöver vad som redan gäller, även ta hänsyn till förmågan att delta i programmet. Detta under förutsättning att personen har en formell möjlighet att påbörja programmet igen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010.
Under nästa år ska drygt 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2010. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag och till EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen beslutade att Premiesparfonden läggs ner och ersätts med ett förvalsalternativ där pensionsspararnas medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder. Det ska också bli möjligt att själv aktivt välja detta förvalsalternativ. De fonder som ingår i förvalsalternativet ska även kunna väljas öppet på PPM:s fondtorg. De sparare som vill ha statlig förvaltning ska också kunna välja andra riskprofiler än de som erbjuds i förvalsalternativet. Det handlar om färdiga portföljssammansättningar för olika risknivåer som sätts samman av Sjunde AP-fonden. Pensionsmyndigheten ska få ta ut en avgift vid fondbyte. De nya reglerna gäller från maj 2010.
Regeringen har lämnat en redogörelse för utvecklingen av utnämningspolitiken när det gäller chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen redovisar myndighetschefers anställningsvillkor och de ändringar i anställningsprocessen som genomförts. I skrivelsen aviseras även en översyn av anställningsvillkoren för myndighetscheferna och frågor som hänger ihop med dessa villkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagsledamöternas pensionssystem ändras den 1 januari 2010. Bakgrunden är bland annat att yngre ledamöter missgynnas i dagens system. I det nya systemet är all uppdragstid lika mycket värd när det gäller pensionen, oberoende av ledamotens ålder. Beslutet innebär i korthet följande: Pensionsförmånerna beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder. Även reglerna för omräkning av förmåner blir desamma oavsett ledamotens ålder. Möjligheten att tjäna in en hel ålderspension på 12 år försvinner. Ålderspensionen tjänas in utan nedre och övre åldersgräns. Tiden som det är möjligt att tjäna in pensionen begränsas dock till högst 30 år. Ledamöternas pensionsförmåner ska, åtminstone tills vidare, vara förmånsbestämda, men reglerna görs mer lika ett avgiftsbestämt system genom att pensionsnivån bestäms av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden. Pensionsbeloppet följsamhetsindexeras på samma sätt som i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med vissa språkliga och redaktionella ändringar.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om integritetsfrågor. Motionerna handlar om elektronisk kartläggning vid resor och kortköp, kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål.
Det ska bli obligatoriskt för regeringen att föreslå utgiftstak för det tredje kommande budgetåret, enligt ett beslut i riksdagen. Taket ska ange en maximal nivå för de statliga utgifterna. Tanken är att ytterligare ska stärka långsiktigheten i regeringens budgetarbete. Systemet har använts sedan 1997 men inte tidigare gjorts obligatoriskt i lag. Ändringarna i budgetlagen börjar gälla den 1 januari 2010.
Regeringen och riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen ett anslag på drygt 12,1 miljarder för Rikets styrelse under 2010. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagsförvaltningen, riksdagens ledamöter och partier, hovet och presstödet. Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsen förslag.
Offentlig sektor ska förbjudas att bedriva verksamhet av kommersiell karaktär som snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Utskottet menar att det är ett grundläggande problem att offentliga aktörer i dag bedriver säljverksamhet som konkurrerar med näringslivet. Den 1 januari 2010 kan därför Konkurrensverket ta initiativ till att pröva fall i Stockholms tingsrätt. Om rätten anser att konkurrenssituationen är snedvriden kan stat, kommun eller landsting förbjudas att fortsätta med den aktuella verksamheten.
Regeringen bör ta initiativ till en översyn av Försäkringskassans beslutsunderlag gällande sjukpenning. Det anser riksdagen och ställer sig därmed bakom ett förslag från Riksrevisionens styrelse. Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans har tillräckligt bra underlag för att fatta korrekta beslut om sjukpenning. Slutsatsen är att bristerna är många och av särskilt allvarlig art. Det leder till sämre förutsättningar för korrekta och rättsäkra beslut om sjukpenning. Det ökar risken att den som har rätt till sjukpenning inte får det. Det ökar risken att den som inte har rätt till sjukpenning får det ändå.
Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts och vilka resultat som har uppnåtts under perioden 2000-2009. Regeringen gör bedömningen att ersättningen har fördelats i enlighet med de principer som slogs fast i samband med den ändrade relationen mellan staten och kyrkan och att ersättningen har haft stor betydelse för bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Regeringen anser att staten även fortsättningsvis bör ta ansvar för att tillsammans med Svenska kyrkan stödja och stärka det kyrkliga kulturarvet. Storleken på ersättningen behandlar kulturutskottet i sitt budgetbetänkande. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.
Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna tar upp frågor om Svenska kyrkans ekonomiska villkor, begravningsverksamheten, statlig hjälp med avgifter till trossamfunden, samförstånd och dialog mellan kulturella och religiösa grupper, fri församlingstillhörighet, lagen om Svenska kyrkan, Svenska kyrkans begravningsmonopol och stimulans av debatten om värden.
Riksdagen beslutade om vissa ändringar i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Att även tillfälliga ersättare i EU-nämnden ska omfattas av reglerna. Att arvoden bara ska betalas ut när sammanträden äger rum då riksdagens ledamöter normalt inte befinner sig i Stockholm. Att arvoden bara ska betalas ut till dem som deltar i beslut under sammanträdet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annt kommunal demokrati. Motionerna handlar till exempel om kommunernas storlek och uppgifter, förtroendevaldas villkor, möjlighet för kommunfullmäktige att återkalla uppdrag m.fl. Några av motionerna avstyrktes för att de berör samma sak som behandlats tidigare under valperioden. Andra med hänvisning till att arbete pågår på olika nivåer. Ett sådant exempel är invånarnas delaktighet i kommunala verksamheter.
Villkoren kommer i huvudsak att vara oförändrade för radio och tv i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod. Tillståndsperioden förlängs till fyra år och gäller från och med. 2010 till och med 2013. Reglerna för direkt sponsring skärps. Tv-avgiften ska i fortsättningen benämnas radio- och tv-avgift. Avgiftsskyldigheten ändras för myndigheter, företag med flera som i fortsättningen ska betala endast en radio- och tv-avgift oavsett hur många tv-mottagare de har.
Registret över trossamfund förenklas så att enbart en kontaktperson för varje trossamfund registreras. I dag registreras alla som ingår i styrelsen eller motsvarande organ. För andra trossamfund än Svenska kyrkan ska också, enligt beslutet, uppgifter om en kontaktperson för varje registrerad organisatorisk del föras in i registret. Svenska kyrkan får lämna uppgifter om en kontaktperson för enskilda församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift. Registreringsmyndigheten får vidare möjlighet att avregistrera ett trossamfund som låter bli att betala registerhållningsavgiften. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Med det nya Lissabonfördraget kommer EU-medlemsländernas parlament få åtta veckor på sig att pröva den så kallade subsidiaritetsprincipen, närhetsprincipen, i förslag till EU-lagstiftning. I riksdagen ska sakkunnigt utskott pröva principen. Utskottet ska kunna begära att regeringen inom två veckor informerar om hur den bedömer subsidiaritetsfrågan. Om utskottet anser att ett utkast till lagförslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska det avge ett utlåtande till kammaren med förslag om motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Vid ändringar av ett EU-fördrag ska kammaren välja företrädare till ett konvent. Dessa företrädare ska rapportera till riksdagen om diskussionerna i konventet. När fördragsändringar görs genom ett så kallat förenklat förfarande kan riksdagen liksom andra nationella parlament lägga in sitt veto. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag men med två mindre ändringar. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 december 2009.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att EU-direktivet om tjänster på den inre marknaden genomförs i svensk lag. Direktivet innehåller bestämmelser om administrativ förenkling, etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänsteleverantörer, tjänstemottagarnas rättigheter och tjänsternas kvalitet. Direktivet innehåller också bestämmelser om administrativt samarbete mellan EU-länderna. Syftet med direktivet är att stimulera tjänstesektorn genom att förenkla etablering och fri rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stärka tjänstemottagarnas intressen. För att genomföra direktivet föreslår regeringen dels en ny horisontell lag om tjänster på den inre marknaden, dels lagändringar eller nya bestämmelser inom de tjänsteområden som berörs av direktivets tillämpningsområde. Lagändringarna börjar gälla den 27 december 2009.
Regeringen har lämnat en redogörelse för en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelse upprättades under hösten 2008. Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och göra det möjligt för dem att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer. Riksdagen sa nej till en motion och avslutade ärendet utan att besluta något mer.
