Sök

Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

16

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

62, 219 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa nej till motioner om mineralpolitik från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Utskottet hänvisar i flera fall till gällande rätt. Motionerna handlar om minerallagen, uranbrytning i Sverige, Euratomfördraget, finansieringsansvaret för stadsomvandlingen i Kiruna i samband med utökad gruvverksamhet och vissa övriga frågor, bland annat geoinformationens tillgänglighet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

30, 96 minuter

Beredning

2009-01-29

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som tar upp olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, turism, forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Riksdagen hänvisade bland annat till av regeringen vidtagna åtgärder, pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet och olika faktauppgifter.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 144 minuter

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät. Syftet med grönboken är att försöka ta reda på hur EU bättre ska kunna främja de energinät Europa behöver. Näringsutskottet betonar bland annat att den grundläggande svenska hållningen måste vara att en bättre infrastruktur för distribution av el och gas fungerar som ett medel för att på ett effektivt sätt nå de klimatrelaterade målen för EU:s energipolitik. Utskottet framhåller att en utvidgad och väl fungerande inre marknad för el och gas är eftersträvansvärd av konkurrens-, försörjningstrygghets- och miljöskäl. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 54 minuter

Justering

2009-02-10

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-18

Ett system med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Nu beslutade riksdagen om ändringar i reglerna som innebär att investeringar i ökad produktionskapacitet ska ge möjlighet till elcertifikat i ytterligare 15 år, dock längst till och med utgången av 2030. De nya reglerna innebär också att aktörer i vissa fall kommer att kunna begära förhandsbesked om möjligheterna till godkännande för tilldelning av elcertifikat. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2009.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

29, 75 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-18

Den som har rätten till musik, film, litteratur och dataspel får bättre möjligheter att ingripa mot olaglig fildelning via Internet. Svensk domstol ska kunna besluta att en Internetleverantör ska ge rättighetshavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Det krävs att rättighetshavaren visar sannolika skäl för att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella adressen. Domstolen ska väga rättighetshavarens behov av information mot den enskildes integritet. Det ska krävas att det är fråga om intrång av en viss omfattning för att uppgiften ska få lämnas ut. De nya reglerna började gälla den 1 april 2009 och är en anpassning till EU:s regler på området, EG-direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (Ipred). Regeringen tänker följa utvecklingen noggrant och omedelbart inleda en utvärdering av hur den nya lagstiftningen påverkar rättighetshavare, Internetleverantörer och konsumenter. Riksdagen poängterar vissa frågor som utvärderingen bör omfatta. Riksdagen vill också att regeringen redovisar resultatet av utvärderingen för riksdagen.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

93, 302 minuter

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,2 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2009. När det gäller näringspolitikens inriktning påpekar riksdagen att sedan budgetpropositionen lades fram har läget på finansmarknaden allvarligt försämrats, vilket får kraftiga återverkningar på den allmänna konjunkturnedgången. Riksdagen utgår från att regeringen följer utvecklingen och återkommer till riksdagen med förslag på fler näringspolitiska åtgärder om det skulle behövas.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

85, 231 minuter

Justering

2008-11-18

Debatt

2008-12-03

Beslut

2008-12-03

Regeringen har lämnat en redogörelse för arbetet med att förenkla de statliga reglerna för företag. Genom att samråda med näringslivet, mäta företagens administrativa kostnader, kartlägga konsekvenser av nya regler, tillsätta ett Regelråd och ta fram en handlingsplan ska förenklingar för företagen åstadkommas. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

33, 97 minuter

Justering

2008-10-02

Debatt

2008-10-22

Beslut

2008-10-22

Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

49, 124 minuter

Justering

2008-06-03

Debatt

2008-06-17

Beslut

2008-06-18

Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar om biobränsle och alternativa drivmedel, naturgas, vindkraft, vattenkraft, solenergi, torv, Euratom, kärnenergiforskning inom EU, statsstöd till kol och samordnad teknikupphandling.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2008-03-13

Debatt

2008-04-02

Beslut

2008-04-03

Riksdagen ger regeringen i uppdrag att utvärdera rådgivningen till företag. Regeringen har nyligen beslutat om att utreda statens insatser för finansiering av nya, små och medelstora företag. Riksdagen är positiv till detta men tycker alltså att även rådgivningen bör ses över. Det finns olika aktörer som arbetar med rådgivning och finansiering till företag och det har visat sig att aktörernas verksamhetsområden i vissa fall överlappar. Vissa aktörer arbetar enbart med rådgivning, medan andra arbetar med både rådgivning och finansiering. Riksdagen vill att regeringen utreder bland annat om aktörernas roller behöver renodlas mer och om eventuella överlappningar är effektiva eller inte. Riksdagen avslutade Riksrevisionens styrelses redogörelse om statens företagsfrämjande insatser utan att göra några tillägg. Riksdagen sade också nej till Riksrevisionens styrelses framställning angående Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

39, 115 minuter

Justering

2008-03-11

Debatt

2008-04-02

Beslut

2008-04-03

Riksdagen gav klartecken till samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S. Syftet är att stärka den affärsmässiga utvecklingen av Posten och säkra samhällsservicen. Regeringen får rätt att minska statens ägarandel till som lägst 34 procent av rösterna i det sammanslagna bolaget. Därmed behåller staten kontrollerande makt över bolagsordningen och ett dominerande inflytande. I avsiktsförklaringen anger regeringen att det sammanslagna bolaget även i fortsättningen ska bedriva en verksamhet som gör det möjligt att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst i Sverige.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 132 minuter

Justering

2008-06-05

Debatt

2008-06-17

Beslut

2008-06-18

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen avslutade ärendet och sade nej till motioner om synen på statligt ägande av företag och försäljningar av statliga bolag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

72, 194 minuter

Justering

2007-11-13

Debatt

2007-11-28

Beslut

2007-11-28