Sök

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om hur rättsliga problem i gränsöverskridande sammanhang, som i EU:s gränsregioner, ska kunna lösas.

Riksdagen konstaterar att EU-kommissionens förslag är komplext och otydligt. Det är även oklart i vilken utsträckning det är frivilligt för medlemsstaterna att använda de åtgärder som föreslås. Förslaget saknar också en tydlig avgränsning när det gäller vilka problem och rättsområden som ska omfattas. Riksdagen påminner om att arbetsmarknadspolitik och skattepolitik är områden som medlemsländerna beslutar om själva. Eftersom det inte går att bedöma om förslaget inkräktar på medlemsländernas egen beslutsrätt går det inte heller att säga att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga EU:s princip om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

EU-kommissionen har lagt fram förslag som gäller systemet för EU:s egna medel och bestämmelser om genomförandet av systemet för egna medel.

Riksdagen har prövat förslagen och anser att de strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag innehåller bestämmelser som går längre än vad som behövs för att nå målen med förslagen. Det gäller framför allt de tre nya egna medel som kommissionen föreslår. Riksdagen anser särskilt att det går för långt att besluta om ett nytt eget medel som bygger på intäkter från ett förslag som inte är antaget, vilket är fallet med förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.

Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2017.

Statens budget visade ett överskott för 2017 på 62 miljarder kronor, det är 54 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2017 visar ett överskott på 124 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor mer än 2016. Vid 2017 år slut var statens nettoförmögenhet -271 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 134 miljarder kronor jämfört med 2016 då nettoförmögenheten var -405 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

71, 255 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om försäkringsdistribution. Syftet med det nya regelverket är att skapa rättsliga förutsättningar för att uppnå en välfungerande försäkringsmarknad som präglas av ett starkt konsumentskydd. Lagen innebär att svenska regler om distribution av försäkringar anpassas till EU-regler.

Den nya lagen innehåller huvudsakligen bestämmelser som ska gälla för försäkringsförmedlare och försäkringsföretag när de distribuerar försäkringar. I vissa fall är de svenska reglerna strängare än EU-reglernas minimikrav. Det handlar bland annat om skärpta regler för marknadsföring, ansökan om tillstånd och användning av vissa typer av tredjepartsersättningar, till exempel provision.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2018. Samma datum upphävs lagen om försäkringsförmedling.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Regeringen har lagt fram ett förslag till övergripande mål för energipolitiken. Målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett annat mål är att elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Ett tredje att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bygger på den överenskommelse om energipolitiken som slöts 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett 80-tal förslag i motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2017. Motionerna handlar bland annat om energipolitikens inriktning, förnybar energi, energieffektivisering, kärnkraft, energiforskning, gasfrågor, värmefrågor samt nät- och elmarknadsfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

10

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

37, 127 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/2019. Det gäller propositionen 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning och skrivelsen 2017/18:256 Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialförsäkringsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Konsumenterna ska få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor från elleverantörerna. För att öka flexibiliteten när det gäller efterfrågan på el kommer företagen att kunna utveckla avgifterna för elnäten genom pilotprojekt och att stegvis införa nya nättariffer.

Reglerna för hur höga intäkter elnätsverksamheter får ha är också något som förenklas och görs tydligare. När Energimarknadsinspektionen bedömer nätföretagens kvalitet är avbrott som inneburit skadestånd eller ersättning till konsumenten något de har möjlighet att ta med i bedömningen. Förutsättningarna för att få sluta leverera el till en konsument som inte har betalat förtydligas också.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men nej till motionsförslag i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Svensk lagstiftning anpassas till nya EU-regler om naturgasförsörjning. Syftet med EU-reglerna är att säkerställa att medlemsstaterna har en trygg försörjning av gas.

Det som är nytt jämfört med de tidigare reglerna är att det införts ett solidaritetskrav mellan medlemsstaterna. Det innebär att om det inträffar en kris där vissa inte får tillgång till gas så ska de kunna få hjälp från andra stater. Det här nya kravet innebär att det behövs kompletterande bestämmelser i den svenska lagstiftningen.

Förslaget innebär att regeringen får ta fram regler för hur ansvarsfördelningen för olika åtgärder ser ut om det uppstår en sådan typ av kris. Dessutom kommer det behövs göras ändringar i lagen om trygg naturgasförsörjning. Ändringarna innebär att hänvisningar till de gamla EU-reglerna ändras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller:

• proposition 2017/18:263 Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument
• skrivelse 2017/18:255 Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet
• skrivelse 2017/18:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017
• redogörelse 2017/18:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2018.

Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till finansutskottet under resten av riksmötet 2017/18 får skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

En emittent är exempelvis ett företag som ger ut en aktie. Emittenter har en skyldighet att regelbundet ge en finansiell rapportering. Börserna har så kallad redovisningstillsyn över detta, det vill säga övervakar att det verkligen görs på ett korrekt sätt.

Regeringen föreslår nya regler för redovisningstillsyn som innebär att kontrollen av rapporteringen i stället kan göras av ett organ med representativa företrädare på redovisningsområdet. Organet ska tillämpa vissa regler i förvaltningslagen och får även ta ut avgifter av de övervakade emittenterna för att bekosta övervakningen. Finansinspektionen har kvar det yttersta ansvaret för tillsynen och har fortsatt rätt att besluta om åtgärder om reglerna inte följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riskdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om statens upplåning och skuldförvaltning under åren 2013-2017.

Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att de långsiktiga kostnaderna för skulden ska minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen styrs av regeringens årliga riktlinjer och utförs av Riksgäldskontoret.

Riksdagen anser att regeringens riktlinjer legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret har bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2015-2017. Sett till den internationella ekonomiska utvecklingen så stabiliserades denna under 2017 jämfört med utvecklingen under 2015 och 2016. Uppgången i världsekonomin blev tydligare och inflationen ökade, även om det internationella inflationstrycket fortfarande var lågt.

Finansutskottet konstaterar att Riksbanken under 2017 fortsatte att föra den historiskt extremt expansiva penningpolitik som banken beslutade om under 2015 och 2016 för att få upp den svenska inflationen mot målet.

Utskottet konstaterar att priserna mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, steg med i genomsnitt 2 procent under 2017. Det innebär att Riksbanken för första gången på sju år klarade av att nå inflationsmålet på 2 procent. Hösten 2017 ändrade Riksbanken den så kallade målvariabeln i inflationsmålet från konsumentprisindex, KPI, till KPIF. Mätt enligt KPI steg priserna med 1,8 procent, vilket är under men ändå väldigt nära inflationsmålet. Det är den högsta KPI-inflationen som noterats sedan 2011. Sett över hela utvärderingsperioden låg dock inflationen en bra bit under inflationsmålet, oavsett inflationsmått.

Tillväxten i den svenska ekonomin fortsatte att vara hög under 2017 till följd av den expansiva penningpolitiken och den stigande internationella efterfrågan. Antalet sysselsatta fortsatte att stiga starkt samtidigt som arbetslösheten sjönk ytterligare.

Riksdagen godkände vad finansutskottet sagt om penningpolitiken för perioden 2015-2017.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Det införs två nya förmåner i socialförsäkringen, det är omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning samt merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ersätter kostnader som beror på funktionsnedsättningen. När det gäller barn som har funktionsnedsättning betalas ersättningen ut till föräldrarna. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Riksdagen beslutade samtidigt om en ändring i regeringens förslag på så sätt att blinda och gravt hörselskadade alltid ska ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om samhällsomvandlingen av Kiruna och Malmberget. Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringen inte har gett riksdagen en fullständig bild av investeringen och dess konsekvenser. Regeringen borde därför tydligt redovisa ansvarsförhållanden och risker i omvandlingen för riksdagen.

Regeringen instämmer i merparten av revisionens iakttagelser och kommer bland annat att förbättra återrapporteringen till riksdagen under den fortsatta omvandlingen av Kiruna och Malmberget.

Riksdagen välkomnar att regeringen kommer att förbättra återrapporteringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Regeringen har i en skrivelse svarat på Riksrevisionens synpunkter i rapporten om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Med samhällsuppdrag menas att bolaget har ett uppdrag som inte handlar om ekonomisk avkastning, utan istället ska uppdraget ge andra effekter. Bolagets samhällsuppdrag är något som är beslutat av riksdagen.

Regeringen menar att den delvis instämmer när det gäller rekommendationen att skynda på genomförandet av processen med uppdragsmål. Detta för att så många bolag med samhällsuppdrag som möjligt kan ges uppdragsmål inom överskådlig tid. Regeringen håller också i huvudsak med Riksrevisionen när det gäller att regeringen bör utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen.

Riksdagen konstaterar att det pågår arbete med uppdragsmål för de statliga bolag som har samhällsuppdrag och noterar att regeringen avser att förbättra återrapporteringen till riksdagen när det gäller dessa uppdrag. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i följdmotion som lagts med anledning av ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Det blir obligatoriskt för myndigheter och enheter att acceptera elektroniska fakturor som utfärdas till följd av offentlig upphandling. De upphandlade leverantörerna blir skyldiga att utforma de elektroniska fakturorna enligt en ny europeisk gemensam standard om inte någon annan standard för elektronisk fakturering har avtalats.

Kravet på elektroniska fakturor ska inte tillämpas i de fall det skulle innebära risk för att sekretessbelagda eller säkerhetskänsliga uppgifter röjs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på tvingande EU-regler.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

54, 204 minuter

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Regeringen har lagt fram förslag till övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik. Målet är att nå en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till övergripande mål.

Riksdagen riktade samtidigt två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör se över hur alternativ till kopparnätet ska kunna erbjudas innan det kopplas bort.
• Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag om ett förändrat strandskydd.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om bland annat näringsliv, digital kommunikation, kompetensförsörjning och samhällsplanering. Detta bland annat eftersom arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

24

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

42, 179 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-06-04

Debatt

2018-06-05

Beslut

2018-06-07