184 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 2005/06, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.
Regeringen har redovisat sina mål, principer och strategier för transportpolitiken. Medborgar- och kundperspektivet lyfts fram liksom behovet av hållbara transportlösningar för regional utveckling och vidgade arbetsmarknadsregioner. Riksdagen godkände inriktningen på transportpolitiken och sade ja till regeringens förslag på åtgärder. Det innebär bland annat följande: Trafikhuvudmännen får på försök ta ansvar för interregional järnvägstrafik i del av Norrland. Charter- och nattågstrafik öppnas för konkurrens. Ett utvecklingsprogram för kollektivtrafik med fokus på tillgänglighet för funktionshindrade, stationsfrågor och samordning av information tas fram. Resenärernas rättigheter stärks med en ny lag och förändringar i lagarna om färdtjänst och riksfärdtjänst. Det ska ställas krav på förarbevis och registreringsplikt för vissa fritidsbåtar. Utformningen av förarbeviset ska först utredas. Driftbidragen till icke-statliga flygplatser ska endast ges när goda kollektiva transportalternativ saknas. En nationell flygplatsöversyn ska göras. En effektiv samverkan mellan transportslag ska främjas genom att ett strategiskt nät av godsterminaler och hamnar pekas ut.
Elkunderna får en starkare ställning på energimarknaden från den 1 januari 2007. Det ska bland annat bli lättare att byta elleverantör. Elkunderna ska dessutom få bättre information om när deras elavtal går ut, och det ska bli lättare att hitta information om priser och villkor på elmarknaden. Riksdagen sade ja till dessa delar av regeringens förslag. Riksdagen sade däremot nej till regeringens förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig. Om regeringens förslag genomfördes i sin nuvarande form skulle det kunna innebära att en elleverantör förlorar sina kunder till en annan elleverantör om det balansansvariga företaget inte fullgör sina skyldigheter. Riksdagen anser inte att det är rimligt och vill därför att regeringen kommer tillbaka med ett förslag som tar hänsyn till problemet. Riksdagen sade vidare ja till regeringens förslag om ändringar i naturgaslagen med anledning av ett EU-direktiv.
En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter börjar gälla den 1 januari 2007. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Det innebär att samma regler som i dag gäller för myndigheter under regeringen i huvudsak även kommer att gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.
Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.
Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.
Riksdagen sade nej till motioner om konkurrenspolitiska frågor från allmänna motionstiden 2005. När det gäller frågan om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor hänvisar riksdagen till att regeringen meddelat att den inom kort ska tillsätta en utredning där frågan behandlas. Riksdagen har tidigare genom ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor (se 2004/05:NU16 ).
Riksdagen uppmanar regeringen att skynda på arbetet mot den ekonomiska brottsligheten inom taxinäringen. Det skulle innebära att regeringen under denna mandatperiod lämnar en remiss till lagrådet med förslag på åtgärder. På så sätt skulle ett förslag till riksdagen kunna presenteras redan i höst. Regeringens utredning har bland annat föreslagit att det ska bli obligatoriskt att föra över informationen från taxametern till en redovisningscentral. Utredningen visar att taxinäringen årligen undanhåller intäkter på 4 miljarder kronor. Riksdagen beslutade även att den som utfört en enstaka körning med svarttaxi ska kunna dömas till böter. På så vis ska det bli lättare att bekämpa svarttaxikörningarna. Lagändringen börjar gälla den 1 juli. Den 1 april 2007 införs också ett nytt, praktiskt körprov för den som ansöker om taxiförarlegitimation.
Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag om att ändra vissa socialförsäkringsregler. Ändringarna innebär bland annat följande: En utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar vid vård av allvarligt sjukt barn. Personer som haft sjuk- eller aktivitetsersättning under minst ett år ska ha sin förmån vilande för studier under längst 24 kalendermånader utan att arbetsförmågan ska prövas. Personer som har arbetspraktik i form av interpraktik ska kunna ha sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad. Till följd av ett EU-direktiv ändras en socialförsäkringsbestämmelse som rör tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i annat EU-land men som har uppehållstillstånd i Sverige. Dessa personer ska likställas med svenska medborgare när försäkringstiden för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska beräknas. Reglerna om rätten till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier börjar gälla den 1 januari 2007. Övriga ändringar träder i kraft den 1 juli 2006.
Den 1 juli höjs inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer då att få 80 procent av lönen från försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga. Det höjda inkomsttaket kommer även att omfatta bland annat rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Inkomsttaket höjs bland annat för att allt fler tjänar över taket. Det höjda taket berör 1,4 miljoner arbetstagare. Det kan också vara ett sätt att främja en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, det vill säga att män att tar ut en större del än i dag. Även den lägsta nivån för hel föräldraförsäkring höjs, från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn som föds efter den 30 juni 2006. De så kallade lägstanivådagarna är 90 dagar utöver den vanliga föräldraförsäkringen på 390 dagar. Ersättningen är lika för alla oavsett inkomst.
Anställda och uppdragstagare i kommunala företag får ett starkare och tydligare meddelarskydd från den 1 juli 2006. Det innebär att anställda och uppdragstagare i kommunala bolag, stiftelser och föreningar, som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess, får meddelarfrihet i förhållande till arbetsgivaren respektive uppdragsgivaren på samma sätt som om de vore anställda i myndigheter. Meddelarskyddet innebär att företagen inte får efterforska eller ingripa mot en anställd eller uppdragstagare som har utnyttjat sin meddelarfrihet. Meddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att utan straff lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier.
Riksrevisionens styrelse har för riksdagen redogjort för statens stöd till regional projektverksamhet. Riksdagen sade nej till motionsförslag i samband med redogörelsen och avslutade ärendet.
Personuppgiftslagen (PUL) ändras så att behandling av personuppgifter som inte innefattar några större integritetsrisker underlättas. Det betyder att den som skriver personuppgifter i till exempel löpande text i ordbehandlingsdokument, i e-post eller på Internet, inte ska behöva tillämpa PUL:s alla hanteringsregler. Behandling i sådant material ska vara tillåten utan andra restriktioner än att någons personliga integritet inte får kränkas. Överträdelser av PUL ska bara vara straffbara om de begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Oaktsamhet av normalgraden avkriminaliseras alltså. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
Sametinget blir den 1 juli 2006 central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Ett antal myndighetsuppgifter förs över från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Syftet är att öka samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen handlar om rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som handlar om markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare kommer även i fortsättningen att handläggas av länsstyrelserna.
Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).
Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna under perioden 2006-2009 och en kartläggning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2005.
Från den 1 juli 2006 kommer det att ställas minimikrav för säkerheten i vägtunnlar som är längre än 500 meter. På tunnlar utanför det transeuropeiska vägnätet ska dock lagen gälla endast tunnlar som projekteras efter ikraftträdandet. Bakgrunden är ett EU-direktiv som arbetats fram efter bland annat ett antal allvarliga tunnelolyckor i Alperna. Vidare ska tunnelhållare vid trafikövervakning i tunnlar vara undantagna från tillståndsplikten för allmän kameraövervakning.
