182 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 2004/05, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Socialutskottet, sorterat efter relevans
Den 1 mars 2008 slopas Apotekets ensamrätt på försäljning av receptfria nikotinläkemedel. Syftet är att göra nikotinläkemedlen mer tillgängliga och på så sätt få fler rökare att använda dem som ett sätt att sluta röka. Receptfria nikotinläkemedel ska inte få säljas till personer under 18 år. En företagare som vill sälja receptfria nikotinläkemedel måste anmäla detta till kommunen. Kommunerna ska ansvara för att kontrollera att företagarna följer gällande regler, men det är Läkemedelsverket som ska ansvara för den övergripande tillsynen. Den företagare som säljer nikotinläkemedel är skyldig att utöva så kallad egenkontroll på samma sätt som företag som säljer tobak. Det innebär till exempel att ha bestämmelser och rutiner för hur personalen ska kontrollera köparens ålder och motverka langning.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om blodsäkerhet. Personuppgifter om blodmottagarens identitet ska till exempel få registreras i de register som förs på blodcentralerna. Förslaget gäller också ändringar i sekretesslagen, läkemedelslagen och lagen om medicintekniska produkter. Ändringarna beror på att Sverige måste anpassa sig till de regler som gäller inom EU när det gäller spårbarhet och rapportering av allvarliga biverkningar och avvikande händelser. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2008.
Reglerna om skydd och stöd för unga inom den sociala barn- och ungdomsvården ska ändras. Det har riksdagen sagt ja till. Syftet är att stärka barns och ungas ställning och att skapa förutsättningar för en säker och sammanhållen vård av barn och unga. Beslutade ändringar: lagen om vård av unga (LVU) ska innehålla uppgift om hur och vilket slags information som lämnats till den unge och den unges inställning det ska göras en genomförandeplan för barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende eller familjehem ett barn får inte placeras i ett jourhem eller familjehem om inte förhållandena i hemmet är utredda av en socialnämnd Statens institutionsstyrelse ska få större möjligheter att ta prov för att kontrollera alkohol- eller drogpåverkan hos dem som vårdas i ungdomshem Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2008.
Abortlagen ändras så att det blir tillåtet för utländska kvinnor att göra abort i Sverige. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. I dag får en abort endast utföras om kvinnan är svensk medborgare eller bosatt i Sverige, eller om Socialstyrelsen av särskilda skäl lämnar tillstånd till det. I likhet med vad som gäller för övrig hälso- och sjukvård som ges till utländska personer kommer landstingens kostnader för vården att ersättas antingen av kvinnans sjukvårdsförsäkring i hemlandet eller av kvinnan själv, beroende på vilka regler som gäller i det enskilda fallet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2008.
Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under år 2006. Socialutskottet förutsätter att regeringen i framtiden kompletterar redogörelserna med en jämställdhetsredovisning av de olika verksamheterna som får medel ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag om hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2008. Totalt fördelas cirka 50,8 miljarder kronor. De största anslagen går till bidrag för läkemedelsförmåner, 21 miljarder kronor, och till kostnader för statlig assistansersättning, 16,2 miljarder kronor. Anslaget till tandvårdsförmåner utökas med 2,1 miljarder kronor till 5,3 miljarder. Ökningen ska bekosta en tandvårdsreform för vuxna. Reformen består av dels ett högkostnadsskydd och dels en tandvårdscheck som är tänkt att uppmuntra till regelbundna kontroller. Riksdagen beslutade också om en lagändring som innebär att ungdomar i familjer som får socialbidrag ska kunna arbeta och tjäna upp till en viss gräns utan att det påverkar bidraget.
Arbetsgivare ska kunna begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen i en sjuklöneperiod. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. De nya reglerna om läkarintyg ska gälla i de fall inte annat gäller enligt kollektivavtal. Riksdagen sade också ja till följande regeringsförslag: Försäkringskassan ska inte längre behöva hämta in försäkringsläkarens bedömning för att besluta om medicinsk utredning vid förlängning av sjuk- eller aktivitetsersättning. Försäkringskassans socialförsäkringsnämnder läggs ned. Beslut ska i fortsättningen tas av en tjänsteman hos Försäkringskassan. Den frivilliga sjukpenningförsäkringen och semesterlöneförsäkringen upphör att gälla. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2008.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området migration. Anslagen uppgår till drygt 6 miljarder kronor för 2008. Det största anslaget är det för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innebär att anslagen inom utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp kommer att uppgå till ca 117 999 miljoner kronor 2008. Anslagen inom utgiftsområdena Ekonomisk trygghet vid ålderdom och Ekonomisk trygghet för familjer och barn kommer att uppgå till 42 948 miljoner kronor respektive cirka 66 697 miljoner kronor. Riksdagen sade också ja till förslaget att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med 0,97 vid beräkning av dagersättningar från den 1 januari 2008. Det kommer även att påverka föräldraförsäkringsförmånerna. När det gäller ålderspensionssystemet ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag om att vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst ska avdrag få göras för kostnader som den försäkrade haft i sitt arbete om de efter avdrag för kostnadsersättning överstiger 5 000 kr. Vidare flyttade riksdagen fram ikraftträdandet för reglerna för premiepensionssystemets efterlevandeskydd före pensionstid till den 1 januari 2010.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen avslutade ärendet och sade nej till motioner om synen på statligt ägande av företag och försäljningar av statliga bolag.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,8 miljarder i anslag till energiområdet. Riksdagen ställer sig också bakom regeringens förslag till investeringsplan och finansiella befogenheter för Svenska kraftnät samt till att Svenska kraftnäts ansvar för effektbalansen ska gälla i ytterligare tre år.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,4 miljarder kronor i anslag till regional utveckling. Riksdagen tycker att regeringens förslag till ett nytt och mer tillväxtinriktat mål för regionalpolitiken är bra. Det nya målet är att det ska finnas utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till ny konkurrenslag. Syftet är att undanröja hinder för en effektiv konkurrens och öka effektiviteten i handläggningen av överträdelser av lagens förbud. Den nya lagen är också en anpassning av den svenska konkurrenslagstiftningen till de regler som gäller inom EU. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2008.
Riksdagen gav klartecken till samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S. Syftet är att stärka den affärsmässiga utvecklingen av Posten och säkra samhällsservicen. Regeringen får rätt att minska statens ägarandel till som lägst 34 procent av rösterna i det sammanslagna bolaget. Därmed behåller staten kontrollerande makt över bolagsordningen och ett dominerande inflytande. I avsiktsförklaringen anger regeringen att det sammanslagna bolaget även i fortsättningen ska bedriva en verksamhet som gör det möjligt att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst i Sverige.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,8 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet. Riksdagen stödjer också regeringens förslag om nytt mål för näringspolitiken. Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på så sätt bryta utanförskapet. Regeringen ska under nästa år få fortsätta att använda sig av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret, till vilket extra utdelningar från statligt ägda bolag har kunnat föras. Dessa medel kan sedan användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen är dock emot den ordning som gäller och talar därför om för regeringen att denna ordning inte kan accepteras efter år 2008.
Riksdagen sade ja till en ändring i sekretesslagen som innebär att också uppgifter som behandlas inom riksdagsförvaltningen ska omfattas av reglerna om statistiksekretess. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2008.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat vissa frågor i anslutning till flodvågskatastrofen 2004 och KU:s granskning efter katastrofen. KU har behandlat fyra anmälningar från riksdagens ledamöter. Två anmälningar handlar om den förra regeringens agerande i samband med KU:s tidigare granskning. KU konstaterar att felaktiga uppgifter då lämnades från Regeringskansliet till utskottet. KU framhåller starkt att uppgifter som lämnas till utskottet ska vara korrekta. Medvetet vilseledande uppgifter kan självfallet aldrig accepteras och står i strid med saklighetskravet i regeringsformen. Ytterst har den minister som är berörd ansvaret för att det går rätt till när Regeringskansliet lämnar uppgifter till KU. Som chef för hela Regeringskansliet har statsministern ett särskilt ansvar. En annan av anmälningarna tar upp behovet av förnyad granskning av hur regeringen hanterade flodvågskatastrofen. KU tycker inte att det finns anledning att omvärdera resultatet av den förra granskningen. Den fjärde anmälningen handlar om den nuvarande regeringens hantering av de så kallade tsunamibanden. KU gör inget uttalande med anledning av denna anmälning.
Sekretessen för de så kallade tsunamibanden ska i fortsättningen kunna prövas. Från den 31 december 2007 kan uppgifter på banden lämnas ut om det står klart att det inte innebär fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas. Dessutom gäller inte sekretessen i förhållande till riksdagen. De nya reglerna gäller till och med juni 2011. Med tsunamibanden menas de säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004.
Alla tillstånd för digital marksänd tv, utom för public service-företagen, ska meddelas av Radio- och TV-verket. I samband med att verket beslutar om sändningstillstånd ska programföretagen ha kommit överens om sådana former för teknisk samverkan att tillgänglighet och konkurrens främjas. Alla betal-tv-kanaler ska normalt kunna tas emot med ett programkort och programföretagen ska ha rätt att låta vem eller vilka de vill sälja abonnemang på deras tv-kanaler. De sändningar som Radio- och TV-verket ger tillstånd för ska innehålla tv-kanaler av olika slag så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Det ska finnas utrymme för såväl nationella som lokala och regionala tv-kanaler och för flera av varandra oberoende programföretag. Tillstånd som meddelas av Radio- och TV-verket ska gälla i sex år. Sändningstillstånd enligt den nya modellen ska gälla från den 1 april 2008.
