165 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 1895, 1892, 1889, Finansutskottet, Justitieutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2008. Totalt 1 883 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2008. Det innebär bland annat följande: 584 miljoner kronor avsätts för ökade utbetalningar av bidrag för läkemedelsförmånerna. 300 miljoner kronor anvisas för rättsliga biträden till följd av ett ökat antal förordnanden av offentliga försvarare samt omfattningen av dessa. 100 miljoner kronor reserveras för Säkerhetspolisens utgifter för terrorismbekämpning. 240 miljoner kronor tillförs för utbetalning av bidrag till miljöbilar. Resurserna ökas också för att fullfölja regeringens satsning på drift och underhåll av vägar samt för investeringar i det nationella vägnätet.
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Riksdagen har behandlat årsredovisningen för staten 2007 och Riksrevisionens granskning av årsredovisningen. Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Riksdagen välkomnar att skrivelsen har utvecklats och att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har förbättrats. Men det finns också delar som kan utvecklas vidare. Riksdagen anser att regeringen bör överväga att också redogöra för statens nettoförmögenhet i nationalräkenskapstermer. Balanstalet från pensionssystemets årsredovisning borde också framgå. Balanstalet utgör kvoten mellan ålderspensionssystemets tillgångar och skulder och är en indikator på pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sade ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och skattepolitiken som regeringen föreslår i 2008 års ekonomiska vårproposition. Riksdagen delar regeringens bedömning av ekonomins utveckling de närmaste åren. Huvudscenariot bygger på att den finansiella turbulensen ebbar ut under slutet av året och att spridningseffekterna till den reala ekonomin blir relativt begränsade. Riksdagen instämmer också i regeringens bedömning att det finns ett visst utrymme för ofinansierade reformer på både inkomst- och utgiftssidan under åren 2009-2010.
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2005-2007. Utskottets grundläggande bedömning är att Riksbanken under perioden har fört en väl avvägd penningpolitik. Utskottet konstaterar dock att inflationen började stiga snabbt i slutet av 2007 på ett sätt som inte fångats upp i Riksbankens prognoser. Med facit i hand innebär detta att Riksbanken möjligtvis borde ha höjt reporäntan lite snabbare under kanske framför allt 2006 för att motverka den snabbt stigande inflationstakten under 2007. Finansutskottet har beslutat att vart fjärde år ge externa experter i uppdrag att utvärdera den svenska penningpolitiken. Den första utvärderingen beräknas vara klar hösten 2011.
Nittio procent av kommunerna och landstingen uppvisar positiva resultat. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. För första gången sedan 2002 ökade dock antalet kommuner med negativt resultat. Antalet landsting med positivt resultat har ökat kraftigt de senaste tre åren. År 2007 var det bara två landsting som redovisade negativt resultat. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte medräknade.
Det ska i fortsättningen krävas prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagande i ett familjemål till prövning. Prövningstillstånd ska beviljas till exempel om hovrätten vid sin inledande bedömning kommer fram till att tingsrättens dom bör ändras eller om det inte annars går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt. Riksdagen beslutar samtidigt att försöksverksamheten med att använda videokonferens ska bli permanent i förvaltningsdomstolarna, det vill säga länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2008, då även tidigare beslutade lagändringar för modernare rättegångar träder i kraft.
Riksdagen godkände ett utkast till rådsbeslut som upprättats inom EU om att brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till uppgifter ur registret för viseringar (VIS). Där finns information om vilka personer som fått visum av ett EU-land. Reglerna för hur myndigheterna får använda registret är restriktiva och uppgifter får endast lämnas ut under vissa förutsättningar. Regeringen redovisar sin bedömning av vilken lagstiftning som kan bli nödvändig med anledning av rådsbeslutet, men lägger inte fram några lagförslag nu.
Riksdagen godkände ett utkast till rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Utkastet till rambeslut är upprättat inom EU och innehåller bestämmelser om vad som ska vara kriminaliserat i fråga om brott som rör deltagande i en kriminell organisation. Regeringen redovisar sin bedömning av vilken lagstiftning som behövs för att genomföra rambeslutet, men lägger inte fram några lagförslag nu.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Regeringen har för riksdagen lagt fram en skrivelse om statens upplåning och förvaltning av den svenska statsskulden. Finansutskottet bedömer att regeringens beslut om riktlinjer 2003-2007 fattats i enlighet med målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risken i förvaltningen. Utskottets helhetsintryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är mycket gott. De delar av förvaltningen som går att mäta kvantitativt har under utvärderingsperioden visat på genomgående positiva resultat. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Riksdagen har godkänt ett utkast till rambeslut inom EU som innebär att medlemsländerna ska erkänna och verkställa varandras domar om frihetsberövande påföljder, exempelvis fängelsestraff, under vissa förutsättningar. Syftet är att medlemsländerna ska samarbeta bättre i de fall en person fått en frihetsberövande dom i ett EU-land men bor och lever i ett annat EU-land. Det land som verkställer domen ska göra det på samma sätt som om det vore en inhemsk dom. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen bör få i uppdrag att säkra en förbättrad krisberedskap för det centrala betalningssystemet. Skälet är att regeringen och berörda myndigheter redan har inlett ett sådant arbete. Riksdagen vill inte föregripa resultaten av arbetet och regeringens återrapportering av vad som gjorts.
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen godkände utkastet till rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. Rambeslutet syftar till att förbättra EU-ländernas samarbete när det gäller att hämta in bevis i form av handlingar, föremål eller uppgifter som finns i ett annat medlemsland och som behövs vid exempelvis brottsutredningar. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.