106 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Socialutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om vuxenutbildning. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om inriktningen på vuxenutbildningen, eftergymnasial yrkesutbildning, yrkeshögskolor, resurser till vuxenutbildningen, validering och svenska för invandrare (sfi).
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om översyn av begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen, samarbetet inom EU, anhöriginvandring, arbetskraftsinvandring och utnyttjande av papperslösa.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare. Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassan i många fall inte fullgör sitt uppdrag att utreda möjligheten till anpassning av den sjukskrivnes arbetsplats och alternativa nya arbetsuppgifter. Riksrevisionen har funnit flera brister i Försäkringskassans utredningar. Riksdagen utgår från att regeringen och Försäkringskassan beaktar slutsatserna av Riksrevisionens granskning.
Riksdagen sade nej till motioner om socialavgifter. Motionerna handlar bland annat om minskade socialavgifter, arbetsgivaravgifter för visstidsanställda och överskott i socialförsäkringssystemen. Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse 2007/08:33 Redovisning av kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om kvalitetssäkring av lokala kurser i gymnasieskolan av Skolverket, förbättrad kvalitet på gymnasieskolans individuella program, inrättande av en programrådsstruktur på nationell och regional nivå för de gymnasiala yrkesutbildningarna och att yrkesutbildningarna bör ge högskolebehörighet. Andra motioner handlar om återinförande av möjligheten för kommunerna att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolorna, att fristående gymnasieskolor inte ska ges möjlighet att anordna individuella program, körkortsutbildning i gymnasieskolan samt att skolmåltiderna i gymnasieskolan ska vara kostnadsfria.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om handelspolitiska frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om högskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler, att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen inte ansvarar för frågorna. Motionerna handlar om övergripande högskolefrågor, framtida förstärkningar av vissa lärosäten, tillträdesfrågor, rekrytering till högskolestudier, högskoleutbildningars innehåll, nya högskoleutbildningar, vidareutbildning, validering, studentfrågor och högskolans personal.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV. Riksdagen konstaterar att nämnden har fått kritik för sina arbetsmetoder och att resultatet av granskningar har ifrågasatts. Granskningsnämnden är en statlig myndighet som granskar innehållet i radio- och tv-program efter anmälningar från tittare och lyssnare eller på eget initiativ. Riksdagen sade också ja till en reservation från s, v, och mp som innebär att regeringen får i uppdrag att se över mediekoncentrationen, som under senare år har ökat. Vidare sade riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om tryck- och yttrandefrihet.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om vallagen. Skälet är att Grundlagsutredningen arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om valkretsar, elektroniska röstningsförfaranden, utformningen av valsedlar, distribution av valsedlar, registrering av kandidater, utdrag ur val- och folkbokföringsdatabasen, funktionshindrades möjligheter att delta i val samt förbud mot vissa opinionsundersökningar.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om minoritetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i grundlagen, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter, utbildning, stöd till organisationer, äldreomsorg, medier och den romska minoriteten.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om offentlighet och sekretess. Motionerna gäller översyn av sekretesslagen, åtgärder i syfte att motverka missbruk av offentlighetsprincipen, skyddade personuppgifter, sekretess i samverkansgrupper, för förundersökning och i domstol samt offentlighet för hovstaterna och uppgifter om svenska Stasikontakter.
Riksdagen säger nej till motioner om förskolan. Skälet är bland annat att det pågår arbete med en ny skollag. Motionerna handlar till exempel om barnomsorg på obekväm arbetstid och kvalitetsaspekter på förskolan.
Riksdagen säger nej till motioner om studiestöd. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om ett flexiblare studiestödssystem, förbättringar av studenternas ekonomiska villkor och avveckling av Centrala studiestödsnämnden, CSN.
En ny lag om ekodesign ska införas och lagarna om krav på kylskåp, frysar och lysrörsarmatur när det gäller energieffektivitet ska upphöra att gälla. Det har riksdagen sagt ja till. Ekodesign handlar om att elapparater ska ha en effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan. EU har antagit ett direktiv om ekodesign som ska införlivas i medlemsstaternas lagar. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2008 och lagarna som ska upphöra att gälla gör detta den siste april 2008.
Socialutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens vitbok om en ny hälsostrategi för EU. Bakgrunden till kommissionens initiativ är att det har kommit till nya utmaningar som kan utgöra allvarliga hot mot hälsan. Det handlar till exempel om den åldrande befolkningen, pandemier och andra allvarliga fysiska och biologiska händelser samt bioterrorism. Dessutom sker stora förändringar som påverkar hälso- och sjukvårdssystemen, delvis beroende av ny teknik. Utskottet anser att det är positivt med samarbete på EU-nivå i olika hälsofrågor. Detta under förutsättning att det sker med beaktande av subsidiaritetsprincipen och att det nationella ansvaret för att ge och organisera hälso- och sjukvårdstjänster respekteras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Kommuner och landsting blir skyldiga att rapportera när de har sagt ja till åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) men har låtit bli att genomföra åtgärderna inom tre månader. De ska rapportera till länsstyrelsen, kommunens eller landstingens revisorer och fullmäktige. I rapporten ska de ange skälen för dröjsmålet. Kommuner och landsting som låter bli att genomföra åtgärder som de beslutat kan också tvingas betala en sanktionsavgift. Syftet med förslaget är att stärka rättssäkerheten för personer som har fått ja till åtgärder enligt LSS. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008. Den första kvartalsrapporteringen ska omfatta de uppgifter som finns tillgängliga för en kommuns eller ett landstings nämnd den 30 september 2008.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Flera av motionerna tar upp samma, eller nästan samma, frågor som riksdagen behandlade våren 2007 (bet. 2006/07:KU11) och har därför fått en förenklad behandling. Övriga motionsförslag handlar om statsskicket, valsystemet, utnämningar och förtroendeuppdrag, den svenska förvaltningsmodellen, uppenbarhetsrekvisitet och författningsdomstol samt redovisning av partibidrag.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Förslagen handlar i huvudsak om negativ föreningsfrihet, grundläggande bestämmelser i regeringsformen, antisemitism, konventioner om mänskliga rättigheter, integritetsfrågor, retroaktivitetsfrågor, samvetsfrihet, en ny nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter, stärkande av äganderätten, HBT-frågor, livsåskådningsfrihet, föreningars ekonomiska förehavanden och möjligheten att utöva yttrandefrihet på offentliga platser.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Motionerna gäller avreglering, könsneutral lagstiftning, konsekvensanalyser, barns deltagande i utredningsarbete, geografisk spridning i utredningarnas sammansättning samt rättsinformationssystemet.
Den registerkontroll som i dag ska göras av alla som erbjuds arbete inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg utvidgas till att gälla även vissa andra personer som ska arbeta eller praktisera inom dessa verksamheter. Det kan gälla till exempel lärarstudenter, inhyrd personal eller personer anställda inom andra delar i kommunen. Syftet är att minska riskerna för övergrepp mot barn. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2008.