Sök

Inlämnad

2016-02-25

Inlämnad

2016-02-24

Inlämnad

2016-02-23

Inlämnad

2016-02-23

Inlämnad

2016-02-22

Inlämnad

2016-02-16

Inlämnad

2016-02-12

Inlämnad

2016-02-12

Inlämnad

2016-02-11

Regeringen har redogjort för ett antal åtgärder som ska stärka samhällets arbete mot våldsbejakande extremism. Riksdagen tycker att de är bra men vill se fler åtgärder. Riksdagen tillkännager därför följande till regeringen:

• Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som förespråkar våldsbejakande ideologi, eller som har begått grova brott utomlands.
• Kommuner behöver metoder för att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
• I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap för att rekrytera till extremistiska organisationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap.
• Skolhuvudmännens ansvar för att motverka radikalisering kan behöva förtydligas. Det gäller även för andra som arbetar med barn och unga.
• Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Forum för levande historia skulle förslagsvis kunna genomföra detta.
• Organisationer och samfund som vill motverka radikalisering bör stärkas och stödjas.
• Den nationella samordnarens arbete behöver tas till vara och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver utvecklas kontinuerligt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2016-01-26

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen anser att ett förslag från Europaparlamentet om regler för medlemsländernas EU-val strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt utifrån att beslutet också ska vara effektivt och ändamålsenligt. Europaparlamentet har flera förslag om hur valet av ledamöter till parlamentet ska gå till. Riksdagens konstitutionsutskott, KU, anser att vissa av dessa inte är beslut som ska tas på EU-nivå. Bland annat ska man inte på EU-nivå reglera partiernas "inre liv", till exempel genom krav på insyn och jämställdhet när det gäller nomineringen av kandidater. KU menar också att vissa förslag är svåra att förena med den svenska tryck- och yttrandefriheten.

EU-parlamentet har inte heller, enligt KU, följt rutinerna för den information som ska ges till de nationella parlamenten. Det saknas även en motivering till varför de föreslagna reglerna ska fattas på EU-nivå, trots att en sådan motivering ska finnas. Riksdagen har därför beslutat lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från EU inte följer subsidiaritetsprincipen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2016-02-02

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Landstingen ska bli skyldiga att lämna bidrag för glasögon eller kontaktlinser till vissa barn och unga mellan 8 och 19 år.

Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. I dag ger alla landsting bidrag för standardglasögon till barn i åldern 0-7 år.

Regeringen ska få bestämma bland annat hur stort bidraget ska få vara och vad som gäller för återbetalning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 mars 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde barn och unga. Förslagen i motionerna handlade bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, ungdomars rätt att välja partner, trakasserier på internet, skolresor till Auschwitz, barns rätt till kultur och stöd till ungdomsorganisationer. Utskottet sa nej till förslagen i motionerna bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar pågår i flera av de frågor som togs upp i dem.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 121 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde radio och tv. Förslagen i motionerna handlade bland annat om finansieringen av public service-företagen, formuleringen av uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst samt simultantolkning av nyhetssändningar. Riksdagen sa nej till förslagen om finansiering eftersom riksdagen redan tidigare uppmanat regeringen att tillsätta en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften inför nästa tillståndsperiod 2020.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att godkänna ändringar i Europakonventionen. Ändringarna ska göra Europadomstolens hantering av klagomål mer effektiv och innebär bland annat att

• det blir tydligare att det är de länder som har antagit Europakonventionen som har ansvaret för att rättigheterna i konventionen upprätthålls
• tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader
• domstolen får större möjligheter att säga nej till ett mål när en person som klagar inte har lidit avsevärd skada av att konventionen har kränkts
• parterna i ett mål inte längre ska kunna förhindra att domstolens kammare lämnar över målet till att avgöras i så kallad stor sammansättning.

Förslaget om ändringar i Europakonventionen innebär att en svensk lag också ändras. Regeringen får bestämma när den lagändringen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2016-01-26

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om digitalradio. Riksrevisionen bedömer i sin rapport att övergången till marksänd digitalradio är förknippad med stora risker och att de underlag som finns inte är tillräckligt allsidiga och grundliga.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 redovisat att den inte tänker gå vidare med Digitalradiosamordningens förslag om en övergång till digital marksänd radio. Regeringen kommer dock att fortsätta att följa utvecklingen internationellt. Riksrevisionens rapport innehåller inte några rekommendationer och regeringen anser att den är slutbehandlad.

Riksdagen anser, som regeringen, att det är möjligt att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan bli aktuell igen i framtiden och att det är bra om regeringen följer utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2016-01-26

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 48 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

53, 46 minuter

Justering

2016-06-07

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2014. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014, och fann att 2 EU-förslag stred mot principen. Det kan jämföras med att 123 prövningar gjordes under år 2013 och att tio förslag då ansågs strida mot principen. Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare. Enligt EU-kommissionen ska detta ses mot bakgrund av att det totala antalet förslag från kommissionen också är lägre än tidigare.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2014 utfärdades inga gula kort. Konstitutionsutskottet konstaterar vidare att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.

Riksdagen lade uppföljningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat den årliga redogörelsen för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2014 till 30 juni 2015. JO registrerade 7358 nya ärenden under året, vilket är något fler än året före. Antalet avgjorda ärenden var 7242. Det är en liten minskning från föregående år. Prövningen av ärenden som rör klagomål tar den största delen av resurserna i anspråk.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2016-01-14

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20