Sök
127 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Oscarsson, Mikael (KD), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Personalförsörjning
Betänkande 2023/24:FöU3
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.
Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 10, 67 minuter
- Justering
- 2024-04-18
- Bordläggning
- 2024-04-24
- Debatt
- 2024-04-25
- Beslut
- 2024-05-02
- Dokument & lagar
Samhällets krisberedskap
Betänkande 2023/24:FöU7
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-10
- Debatt
- 2024-04-11
- Beslut
- 2024-04-11
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2023/24:FöU4
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om Försvarsmaktens organisation och förmåga och Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 8, 53 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-10
- Debatt
- 2024-04-11
- Beslut
- 2024-04-11
- Dokument & lagar
Förbättrade möjligheter att ändra kön
Betänkande 2023/24:SoU22
Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.
Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen.
En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten.
Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.
Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen.
Omröstning om återförvisning
Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning.
Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande.
Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning
Socialdemokraterna
Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9Sverigedemokraterna
Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Moderaterna
Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9Vänsterpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2Centerpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Kristdemokraterna
Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Miljöpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1Liberalerna
Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Ledamöter utan partibeteckning
Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 133, 365 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-16
- Debatt
- 2024-04-17
- Beslut
- 2024-04-17
- Dokument & lagar
Försvarspolitik och totalförsvar
Betänkande 2023/24:FöU6
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 32, 134 minuter
- Justering
- 2024-02-01
- Bordläggning
- 2024-02-06
- Debatt
- 2024-02-07
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet
Betänkande 2023/24:FöU2
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning.
Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 21, 83 minuter
- Justering
- 2023-12-14
- Bordläggning
- 2024-01-23
- Debatt
- 2024-01-24
- Beslut
- 2024-01-24
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2023/24:FöU1
Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om
- att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet
- att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg
- att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning.
Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 25, 91 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-05
- Debatt
- 2023-12-06
- Beslut
- 2023-12-06
- Dokument & lagar
Personalförsörjning
Betänkande 2022/23:FöU8
Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om personalförsörjning inom försvaret. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp och att den långtgående delegeringen i arbetsgivarpolitiken ger Försvarsmakten en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar inom området.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 16, 73 minuter
- Justering
- 2023-04-20
- Bordläggning
- 2023-04-26
- Debatt
- 2023-04-27
- Beslut
- 2023-05-03
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2022/23:FöU4
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen.
Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 15, 53 minuter
- Justering
- 2023-03-09
- Bordläggning
- 2023-03-15
- Debatt
- 2023-03-16
- Beslut
- 2023-03-16
- Dokument & lagar
Försvarspolitik och totalförsvar
Betänkande 2022/23:FöU6
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 21, 91 minuter
- Justering
- 2023-02-02
- Bordläggning
- 2023-02-07
- Debatt
- 2023-02-08
- Beslut
- 2023-02-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2022/23:FöU1
Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas.
Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 25, 102 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-15
- Debatt
- 2022-12-16
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali
Betänkande 2022/23:UFöU1
Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag som handlar om Sveriges väpnade styrkebidrag till FN:s insats i Mali.
Sverige har bidragit med en väpnad styrka sedan 2014. Den styrka som nu skickas får i uppdrag att på ett ordnat sätt slutföra avvecklingen av insatsen. Avvecklingen ska vara helt avslutade senast den 30 juni 2023.
Riksdagen godkände att högst 470 svenska soldater skickas till Mali under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett mandat från FN:s säkerhetsråd.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 50 minuter
- Justering
- 2022-12-01
- Bordläggning
- 2022-12-07
- Debatt
- 2022-12-08
- Beslut
- 2022-12-13
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling
Utlåtande 2022/23:FöU2
Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att inrätta ett instrument som ska förstärka den europeiska försvarsindustrin genom gemensamma upphandlingar. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsländerna själva.
Riksdagen anser att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen har ingen konsekvensanalys kunnat visa att flera av de frågor som tas upp i förslaget inte behandlas bättre på nationell nivå av medlemsländerna själva. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2022-10-06
- Bordläggning
- 2022-10-11
- Debatt
- 2022-10-12
- Beslut
- 2022-10-12
- Dokument & lagar
Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater
Betänkande 2021/22:UU19
Regeringen har föreslagit lagändringar som syftar till att förbättra förutsättningarna för Sverige att ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från andra länder.
Om Sverige är i krig eller krigsfara ska regeringen få befogenhet att begära militärt stöd i form av militära styrkor av länder som är medlemmar i Europeiska unionen (EU) eller Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Regeringen ska även få rätt att begära militärt stöd av länder som är med i EU eller Nato för att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan andra länder. Regeringen ska också få överlåta förvaltningsuppgifter till länder som lämnar militärt stöd.
Genom att riksdagen ger regeringen möjlighet att fatta den här typen av beslut skapas förutsättningar för att bättre kunna försvara Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 maj 2022.
Ärendet avgjordes trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det beslutas, som är det vanliga.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 31, 93 minuter
- Justering
- 2022-05-17
- Bordläggning
- 2022-05-17
- Debatt
- 2022-05-18
- Beslut
- 2022-05-18
- Dokument & lagar
Civilt försvar och krisberedskap
Betänkande 2021/22:FöU7
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021, om civilt försvar, fredstida krisberedskap och skydd mot olyckor. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 83
- Förslagspunkter
- 31
- Reservationer
- 60
- Anföranden och repliker
- 13, 79 minuter
- Justering
- 2022-04-21
- Bordläggning
- 2022-05-03
- Debatt
- 2022-05-04
- Beslut
- 2022-05-04
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2021/22:FöU9
Det nya säkerhetsläget har gett behov av en kraftig tillväxt inom Försvarsmakten, vilket kan komma att påverka andra delar av samhället. Det kan exempelvis handla om att försvarets övningar kan vara bullriga och miljöpåverkande, vilket kan stå i konflikt till möjligheten att bygga bostäder eller bedriva turistverksamhet.
För att liknande situationer inte ska bli en bromsfaktor i utbyggnaden av försvaret riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta fler åtgärder för en god samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Regeringen bör också ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt.
Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 16, 68 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Bordläggning
- 2022-03-29
- Debatt
- 2022-03-30
- Beslut
- 2022-03-31
- Dokument & lagar
Försvarsmaktens personal
Betänkande 2021/22:FöU8
Riksdagen anser att Pliktrådet behöver garanteras oberoende från Försvarsmakten för att kunna göra sin uppgift att representera Sveriges totalförsvarspliktiga, deras intressen och åsikter.
I dag är Pliktrådet en del av Försvarsmakten, och ett sådant beroendeförhållande hindrar enligt riksdagen rådet från att bedriva en självständig verksamhet. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten.
Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga förslag.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 18, 68 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Bordläggning
- 2022-03-29
- Debatt
- 2022-03-30
- Beslut
- 2022-03-31
- Dokument & lagar
Cybersäkerhetsfrågor
Betänkande 2021/22:FöU10
Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021/22 om olika cybersäkerhetsfrågor. Anledningen till detta är främst det arbete regeringen redan gör på området, till exempel mot bakgrund av olika utredningar, samt det nyinrättade nationella cybersäkerhetscentrets pågående arbete. Motionsförslagen handlar bland annat om en översyn av cybersäkerhetsområdet, Försvarsmaktens förmåga, kompetensförsörjning och internationella överenskommelser.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 10, 50 minuter
- Justering
- 2022-02-03
- Bordläggning
- 2022-02-04
- Debatt
- 2022-02-15
- Beslut
- 2022-02-17
- Dokument & lagar
Försvarspolitik
Betänkande 2021/22:FöU6
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om försvarspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Förslagen handlar bland annat om hybridhot, det militära försvarets förmåga, materielförsörjningsfrågor och försvarets ekonomi.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 31, 101 minuter
- Justering
- 2022-02-03
- Bordläggning
- 2022-02-04
- Debatt
- 2022-02-15
- Beslut
- 2022-02-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2021/22:FöU1
Totalt cirka 76,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet försvar och samhällets beredskap. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om mer pengar till Kustbevakningen.
Mest pengar, cirka 44 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Nästan 20 miljarder kronor går till anskaffning av material och anläggningar och 2,1 miljarder kronor går till Försvarets materielverk. Beslutet om utgiftsområdet är 45 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Kustbevakningen.
Riksdagen sa också ja till
- regeringens förslag om framtida ekonomiska åtaganden på cirka 126,5 miljarder kronor inom utgiftsområdet
- investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- att ge regeringen möjlighet att kunna sälja artilleripjäser av systemet Archer samt att Försvarsmakten får använda inkomsten från försäljningarna.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att föreslå ramar för hur mycket statens investeringar i stridsflygs- och undervattensförmågan får kosta alla år fram till slutleverans. Riksdagen sa delvis ja till en motion som handlar om det och nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 41, 119 minuter
- Justering
- 2021-12-02
- Bordläggning
- 2021-12-07
- Debatt
- 2021-12-08
- Beslut
- 2021-12-09