Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.

Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.

Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

UTBILDNINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:39 DATUM 2018-06-14 TID 10:0010.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:38. Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument anmäldes enligt bilaga 2. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande

RIKSDAGEN UTRIKESUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:40 DATUM 201806-14 TID 09:3011:25 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Medgivande att närvara Utskottet medgav att ledamöterna Åsa Lindestam S och Alexandra Völker MP tillsammans med tjänsteman från försvarsutskottet fick närvara under sammanträdet vid punkt

RIKSDAGEN TRAFIKUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:34 DATUM 2018-06-14 TID 10.30-11.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 2 3 4 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:33 Infrastrukturfrågor TU18 Utskottet fortsatte behandlingen av skrivelse 2017/18:189 och motioner. Utskottet justerade

RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:32 DATUM 2018-06-14 TID 11.00-11.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:30 och 2017/18:31. 2 Kanslimeddelanden Kanslichefen informerade om eventuella kommande EU-ärenden och planeringen av dessa.

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:31 DATUM 20180614 TID 11.0012.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Betaltider i näringslivet Statsrådet Mikael Damberg, Näringsdepartementet, lämnade information om betaltider i näringslivet. Vid sammanträdet närvarade statssekreterare Stina Billinger,

RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:36 DATUM 2018-06-14 TID 08.00 08.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 Utskottet överlade med statssekreterare Elisabeth Backteman, Närings-departementet, om: COM2018 392 Förslag

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:60 DATUM 2018-06-14 TID 08.3008.55 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:58. 2 Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser enligt bilaga 2 anmäldes. 3 Åtalsanmälan Konstitutionsutskottet har den

Finansutskottet Protokoll Utskottssammanträde 2017/18:52 Datum 2018-06-14 Tid kl. 10.30-11.40 Närvarande Se bilaga 1 1 Kommissionens förslag till direktiv om hantering eller köp av krediter och ianspråktagande av säkerheter Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt om kommissionens förslag till direktiv

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:39 DATUM 2018-06-14 TID 10.0010.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:38. 2 Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning AU15 Utskottet

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna.

Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om försäkringsdistribution. Syftet med det nya regelverket är att skapa rättsliga förutsättningar för att uppnå en välfungerande försäkringsmarknad som präglas av ett starkt konsumentskydd. Lagen innebär att svenska regler om distribution av försäkringar anpassas till EU-regler.

Den nya lagen innehåller huvudsakligen bestämmelser som ska gälla för försäkringsförmedlare och försäkringsföretag när de distribuerar försäkringar. I vissa fall är de svenska reglerna strängare än EU-reglernas minimikrav. Det handlar bland annat om skärpta regler för marknadsföring, ansökan om tillstånd och användning av vissa typer av tredjepartsersättningar, till exempel provision.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2018. Samma datum upphävs lagen om försäkringsförmedling.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.

Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.

Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.

I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

53, 161 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2017. Sammanfattningsvis betonar riksdagen betydelsen av EU-samarbetet, vilket är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som medlemsstaterna står inför. EU är också det bästa verktyget för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt.

Samtidigt måste EU-samarbetet fortsätta att utvecklas. EU måste visa att unionen är till för EU-medborgarna så att förtroendet för samarbetet kan stärkas. När det gäller det multilaterala handelssystemet behöver EU lyfta fram frihandel som ett viktigt instrument för hållbar tillväxt. Utskottet stödjer kommissionens agenda med målsättningen att sluta fler frihandelsavtal mellan EU och omvärlden. Riksdagen understryker också vikten av att EU fortsätter att vara drivande för att ständigt höja den globala ambitionen i klimatarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

15

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

24, 121 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
• Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.

Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

29

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

29, 135 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om regeringens nya strategi för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller bland annat övergripande mål för hållbara städer och nya insatser för miljömässigt hållbar stadsutveckling. Kommunens förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer ska också stärkas.

Riksdagen understryker betydelsen av en hållbar stadsutveckling. Riksdagen delar regeringens bedömning att en hållbar stadsutveckling innebär att både miljö, ekonomi och sociala dimensioner tas tillvara.

Riksdagen lade skrivelsen i ovanstående delar till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vad gäller delen i skrivelsen som handlar om småskalig vedeldning riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen omgående se till att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till det som gällde tidigare.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 78 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om tillsynen av ställföreträdare, exempelvis gode män och förvaltare, och överförmyndare genomförs rättssäkert. Enligt Riksrevisionen behöver staten ta ett mycket tydligare ansvar. Systemet på området är eftersatt, både jämfört med andra tillsynsområden i Sverige och med motsvarande system i andra nordiska länder.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att tillsynen över ställföreträdare och överförmyndare behöver förbättras och att regelverket bör moderniseras. Regeringen har därför inlett ett arbete med det.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och ser också positivt på det arbete som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19