Sök

Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

22

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

60, 189 minuter

Beredning

2006-03-21

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 37 minuter

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-18

Anställda och uppdragstagare i kommunala företag får ett starkare och tydligare meddelarskydd från den 1 juli 2006. Det innebär att anställda och uppdragstagare i kommunala bolag, stiftelser och föreningar, som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess, får meddelarfrihet i förhållande till arbetsgivaren respektive uppdragsgivaren på samma sätt som om de vore anställda i myndigheter. Meddelarskyddet innebär att företagen inte får efterforska eller ingripa mot en anställd eller uppdragstagare som har utnyttjat sin meddelarfrihet. Meddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att utan straff lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 44 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Sametinget blir den 1 juli 2006 central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Ett antal myndighetsuppgifter förs över från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Syftet är att öka samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen handlar om rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som handlar om markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare kommer även i fortsättningen att handläggas av länsstyrelserna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 119 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11

Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Beredning

2006-03-30

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11

Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige blir starkare genom att fullmäktige blir skyldig att motivera sitt ställningstagande till revisorernas uttalande i frågan om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De förtroendevalda revisorernas oberoende blir tydligare genom att valbarheten till revisorsuppdrag begränsas. Revisorernas rätt till sakkunnigt biträde förtydligas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny utredning om en oberoende kommunal revision. Riksdagen menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet och att den utredning som regeringen planerar att tillsätta är alltför snäv. Det var en reservation av fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Beredning

2006-03-28

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-03

Beslut

2006-05-03

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar om ett reformerat inkomstgarantisystem för riksdagens ledamöter i enlighet med vad som anförs i motionen. Sammanfattning Uppdraget som riksdagsledamot är ett uppdrag givet av väljarna till en enskild person att driva en viss politik. Det är ett uppdrag baserat på förtroende

Inlämnad

2006-04-13

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:KU33

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Regeringen har rapporterat till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet och sade nej till en motion.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 5 minuter

Beredning

2006-03-21

Justering

2006-04-04

Debatt

2006-04-20

Beslut

2006-04-20

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen. Katastrofen ställde på ett allvarligt sätt den svenska statsorganisationens handlingsförmåga på prov. Granskningen handlar i första hand om att kontrollera om regeringen har levt upp till de krav som är berättigade att ställa på regeringsmakten enligt grundlagen. KU konstaterar att flera brister har förekommit och att statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och finansminister Pär Nuder är ansvariga för dessa brister.

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Beredning

2005-09-08

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-07

Beslut

2006-04-07

1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 3 Inledning 5 4 Motivering 6 4.1 Avgränsningar 6 4.2 Nya konventioner och konventioner som Sverige inte ratificerat m.m. 6 4.3 Diskriminering, rasism och homofobi 8 4.3.1 Inledning 8 4.3.2 Särskilt om diskriminering på grund av kön 8

Inlämnad

2006-03-29

Förslag

41

Utskottsberedning

2005/06:KU17 2005/06:KU19

Riksdagsbeslut

(41 yrkanden): 41 avslag

Riksdagen sade nej till motioner om olika EU-frågor som har lämnats in under de allmänna motionstiderna 2003, 2004 och 2005. Motionsförslagen rör behandlingen av det konstitutionella fördraget, EU-medlemskapet, skydd mot diskriminering, hanteringen av vissa beslut på tredje pelarens område inom EU-samarbetet, formerna för att utse svensk kommissionär, subsidiaritetsprincipen, Europaparlamentets säte, folkomröstning om nytt fördrag, kvinnor i institutionerna, rösträtt vid val till Europaparlamentet, EU-medlemskapet och grundlagen och subsidiaritetsprincipen.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

47, 121 minuter

Beredning

2006-03-07

Justering

2006-03-21

Debatt

2006-04-05

Beslut

2006-04-05

Riksdagen sade nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2005 som rör bland annat integritet och sekretess i samband med offentlighetsprincipen. Riksdagen hänvisade i huvudsak till pågående arbete. En del av motionerna rör frågor som riksdagen har sagt nej till tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 46 minuter

Beredning

2006-02-21

Justering

2006-03-16

Debatt

2006-04-06

Beslut

2006-04-06

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av förändrad ålderssammansättning bland ledamöterna i det statliga kommittéväsendet. Skälen för förslaget till beslut I Sverige är alla människor lika mycket värda och alla är lika inför lagen. Det finns

Inlämnad

2006-03-10

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:KU31

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändrad reglering där Sametingets ärendehandläggning behandlas på det sätt som anges i förvaltningslagen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

Inlämnad

2006-03-03

Förslag

5

Utskottsberedning

2005/06:KU32

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Riksdagen sade nej till motioner om bland annat statlig förvaltning från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

12, 41 minuter

Beredning

2006-01-31

Justering

2006-02-21

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Riksdagen avslog motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om meddelarskydd för anställda utanför den statliga sektorn, frågor om pornografi och frågor om presstöd.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

35, 77 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-08

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-02-23

Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

27, 86 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-02

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att införa motionsrätt på EU-dokument. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla den generella motionsrätten. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen

Inlämnad

2006-02-01

Förslag

7

Utskottsberedning

2005/06:KU21

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 125 minuter

Beredning

2005-12-13

Justering

2006-01-31

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.

Anföranden och repliker

37, 93 minuter

Beredning

2005-09-15

Justering

2005-12-01

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19