Kommittéberättelsen 2006

Ärade riksdagsledamöter! Berndt Sköldestig har lämnat oss efter en kort tids sjukdom. Vi saknar en god vän och en fin arbetskamrat. Berndt föddes 1944 i Valdemarsviks församling. Efter realskolan följde han sin far i spåren och utbildade sig till rörmontör, eller rörkrökare, som han själv sade. Det blev hans yrke under 60- och halva 70-talet. Han kom alltså från ett arbetarhem och började arbeta politiskt för Socialdemokraterna redan i ungdomsåren. Han blev även snabbt fackligt aktiv och var tidigt engagerad i miljöfrågorna. Från mitten av 70-talet till mitten av 90-talet arbetade Berndt som mätningsman på Svenska Byggnadsarbetareförbundet, ombudsman på ABF och föreståndare för Folkets Hus i Mjölby. Bland hans många uppdrag kan nämnas att han satt med i den socialdemokratiska partistyrelsen, var ordförande i dess partidistrikt, i arbetarkommunen och i Bostadsbolaget i Mjölby. Berndt Sköldestig kom in i riksdagen 1996. Han var suppleant i jordbruks-, utbildnings-, försvars- och trafikutskotten, och han blev ledamot i försvarsutskottet 2001. Han var särskilt engagerad i försvarsindustrifrågor och infrastrukturfrågor. På det regionala planet drev han till exempel att flygskolan på Malmen etablerades och att Kvarn, en utbildningsplats för armén i Motala kommun, utvecklades. Han var även engagerad i Saab och Ostlänken. Berndt Sköldestig var sedan 1998 en aktiv ledamot av Nordiska rådet. Han var en hängiven nordist - ett intresse som hade sitt ursprung i fackföreningsrörelsen och i folkbildningsarbetet. Det var därför naturligt att Berndt kom att arbeta med medborgar- och konsumentfrågor inom Nordiska rådet. I oktober förra året valdes han till vice ordförande i välfärdsutskottet. Även det nordiska ungdomssamarbetet hade en vän i Berndt Sköldestig. Vid det stora internationella ungdomsmötet i Moss 2005 talade Berndt om att fred och försoning börjar hos oss själva. Han såg i det utvecklade nordiska samarbetet en modell som var av betydelse långt utanför Nordens gränser. På sin fritid åkte Berndt ut med sin lilla plastbåt och älskade att fiska, gärna tillsammans med sönerna eller barnbarnen. Hade han tur fick han en abborre som han tillagade med stor entusiasm. Han var road av matlagning och samlade gärna släkt och vänner runt grytorna. Det är så vi minns Berndt, lika engagerad och trygg i allt han företog sig, vare sig det gällde det socialdemokratiska partiet, politiken eller matlagningen. Han var varm, go och generös, särskilt med sin egen person och sin egen tid. "Det ordnar sig" och "det fixar jag" var kanske de två uttryck som man hörde Berndt säga oftast. Han hade även stor respekt för sina meningsmotståndare och försökte hitta kompromisser om det gick. Han fanns med överallt och var en mittpunkt - utan åthävor. Han sparade sig aldrig när det gällde andra, vare sig det handlade om att fiska med barnbarnen eller hålla kontakt med helikopterflottiljen. Våra tankar går i dag till Berndt Sköldestigs familj - hans hustru Birgitta, sönerna och barnbarnen. Vi vill uttrycka vår varma medkänsla med de anhöriga och lyser nu frid över hans minne. Vi hedrar detta med en stunds tystnad.

Fru talman! För ett år sedan stod jag för första gången i den här talarstolen i nästan samma ärende. Då diskuterade vi kommittéberättelsen för 2005. Den gången diskuterade vi könsfördelningen bland ledamöter och ordförande. Nu ett år senare kan jag konstatera att könsfördelningen bland ordförandeposterna tydligen har blivit bättre till kvinnornas förmån med ungefär 5 %, och det är jag oerhört glad över. Nu står jag ett år senare och ska diskutera ålderssammansättningen och bristen på unga människor. Jag kan hålla med nästa talare, som heter Gustav Fridolin, att yngre människor är alldeles för underrepresenterade till antalet. Men om man enbart ska diskutera ålderssammansättningen måste man tänka på hur den svenska ålderspyramiden ser ut. Vi kommer här om några år att stå och diskutera att pensionärer och äldre är alldeles för underrepresenterade i vårt kommittéväsende. Det är naturligtvis viktigt att människor är representerade i alla åldrar och av båda kön. Men det finns flera saker som inte bara har med ålder att göra. Vi har till exempel problemet att utlandsfödda svenskar är alldeles för underrepresenterade. Det finns 12 % av dem i Sverige och inte alls lika många i vårt kommittéväsende. Det finns också ett annat problem. Det handlar inte bara om att vi vill ha en bra representation, utan också om att hitta villiga och intresserade människor som kan ta sig an platserna. Vi som hör till de politiska partierna vet hur "lätt", eller tvärtom hur svårt, det är att hitta unga människor som är villiga och intresserade att sitta i olika styrelser och ha olika uppdrag. Jag tror att regeringen är oerhört medveten om betydelsen av att ha en bra ålderssammansättning, en bra könsfördelning och en bra representation över huvud taget. Nästa år hoppas jag att om inte jag så kanske någon annan står här och diskuterar och då kan konstatera att ålderssammansättningen har blivit bättre för de yngre med ytterligare 5 %. Vi kan då kanske diskutera hur representationen för de utlandsfödda svenskarna ser ut i vårt kommittéväsende. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande KU31.

Fru talman! Om kvaliteten i det svenska kommittéväsendet kan mycket sägas. Mycket har också sagts, inte minst efter den rapport som Riksrevisionen avlämnade för något år sedan. Det kanske vore ett bra medskick till kommande konstitutionsutskott att ta ett större grepp över kommittéväsendet när det gör den administrativa granskningen hösten efter valet. Fru talman! Detta betänkande handlar bara indirekt om kommittéväsendets kvalitet och innehållet i kommittéväsendets produkter. Det bygger i stället på regeringens skrivelse Kommittéberättelsen 2006 med kommittéernas sammansättning, åldersfördelning, könsfördelning, längd på kommittéernas arbete och hur många kommittéer vi har, precis på det sätt som Yoomi Renström redovisade. Detta har så klart ett indirekt samband med kvaliteten på det som produceras av kommittéerna. Utskottet skriver enigt att en heterogen sammansättning av kommittéerna medför ökad bredd av kunskaper och erfarenheter som ökat kvaliteten i kommittéernas arbete. God representativitet har i en demokrati även ett egenvärde inte minst för att skapa legitimitet åt kommittéernas förslag. Fru talman! De svenska utredningarna har makt, mer makt än vad man kanske tror när den politiska granskningen främst inriktas på oss som är direkt förtroendevalda och på regeringen. Det är kommittéerna som många gånger väljer vad som ska utredas och vad som inte ska utredas utifrån de direktiv de har. Det är kommittéerna som mejslar fram förslag som senare hamnar hos regeringen och slutligen på riksdagens bord. Därför är det självklart viktigt att man också tittar på sammansättningen av kommittéerna. Vi lade därför som en följd av regeringens skrivelse fram en motion som tog upp ålderssammansättningen i kommittéerna. Som det är i dag är det nämligen inte bra. Slår man upp s. 329 i regeringens skrivelse finns det en speciell bilaga om ålderssammansättningen. Man kan titta på ett par stapeldiagram som pekar på en underrepresentation bland både äldre och yngre. I gruppen under 30 år finns bara två personer, jag själv och en partikamrat vid namn Erik Carlsson. Där faller ansvaret på oss som riksdagspartier, som ofta nominerar ledamöter till kommittéerna, och också på regeringen, som utser ledamöter och ordförande i kommittéerna. Därför är det bra att utskottet enigt pekar på att man vill att regeringen ska titta på ålderssammansättningen, notera ålderssammansättningen och försöka förmå partierna och sig själv att skapa en bättre ålderssammansättning i kommittéväsendet. Fru talman! Vi får samtidigt inte glömma bort en aspekt som debatterades förra året med könssammansättningen. En 5-procentig förbättring är en förbättring, men vi är tyvärr inte framme vid jämställdhet i kommittéernas sammansättning.