281 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Rapporter från riksdagen, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2006/07, 2005/06, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om nationaldagen, flaggdagar, det offentliga belöningssystemet och en Raoul Wallenberg-dag.
Riksdagen sade nej till motioner om olika EU-frågor som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006. Motionsförslagen rör behandlingen av det konstitutionella fördraget, EU-medlemskapet, folkomröstning om fördraget och medlemskapet, skydd mot diskriminering, insyn i arbetsgrupper samt parlamentets flytt mellan Strasbourg och Bryssel.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om trossamfund. Motionerna handlar bland annat om lagstiftning om trossamfund, sekulära livssynsorganisationer och begravningsverksamhet.
Riksdagen sade nej till ett antal motioner om statlig förvaltning, bland annat med hänvisning till pågående arbete inom Grundlagsutredningen och utskottets tidigare ställningstaganden. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2006.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om rikets styrelse. Motionerna handlar till exempel om avskaffandet av monarkin, kommunernas och landstingens roll, personval, rösträtt, skilda valdagar samt folkomröstningar. Riksdagen säger nej till samtliga motioner och hänvisar främst till den grundlagsutredning som pågår.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över hur handläggningen av ärenden om olovligt bortförda barn kan förbättras och effektiviseras. Skyddet och respekten för de mänskliga och medborgerliga rättigheterna hos barn måste utgöra en kärnuppgift för berörda svenska myndigheter, och ärenden som rör bortförda barn måste prioriteras.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bank- och försäkringsfrågor. Skälet är att riksdagen tidigare sagt nej till liknande motioner eller att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om finansiella företags rådgivning till konsumenter, kollektiva hemförsäkringar, kreditupplysning och inkassobolagens verksamhet.
Riksrevisionens styrelse har lämnat Riksrevisionens årliga rapport för 2006. Riksrevisorerna konstaterar att regeringen inte till fullo lever upp till sitt ansvar att på ett tydligt sätt styra den statliga förvaltningen och ge riksdagen tillräcklig information. Myndigheter och bolag behöver få tydligare förutsättningar för att kunna bedriva sina verksamheter effektivt. När det gäller regeringens återrapportering med anledning av Riksrevisionens granskning konstaterar finansutskottet att den successivt fördjupats under de tre år som den årliga rapporten lämnats. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
En ny lag om kapitaltäckning och stora exponeringar börjar gälla den 1 februari 2007. Lagen utformas som en ramlag och anger bland annat vilka metoder instituten får använda för att beräkna sin kapitalbas, sina kapitalkrav och sina högsta tillåtna nivåer för stora exponeringar. Den nya lagen innebär att två EU-direktiv, kreditinstitutsdirektivet respektive kapitalkravsdirektivet, genomförs. För finansiella företag som kreditinstitut och värdepappersbolag innebär krav på kapitaltäckning att företagen måste hålla en viss miniminivå på sitt kapital. Kapitalet ska utgöra en buffert och täcka risken för oväntade förluster.
Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet under 2005. Redovisningen innehåller bland annat en sammanställning av fondernas resultat och årsredovisningar. Dessutom ingår en utvärdering av fondernas förvaltning sedan 2001, uppdelad på styrelsernas strategiska beslut och den operativa kapitalförvaltningen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.
Riksdagen sade ja regeringens förslag på cirka 43 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Statsskuldsräntor för 2007. Riksdagen godkände också att regeringen ska få överskrida anslagen Räntor på statsskulden respektive Riksgäldskontorets provisionskostnader om det blir nödvändigt nödvändigt för att uppfylla statens betalningsskyldigheter.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att anslagen för 2007 under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna ska uppgå till cirka 72,8 miljarder kronor. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Två motionsförslag avvisades med hänvisning till pågående utredningar. Det ena förslaget handlade om kommunalekonomisk utjämning och det andra om finansieringen av kommunernas insatser för personer med funktionshinder.
Granskningen av den förda penningpolitiken bör stärkas. Det är viktigt att riksdagens och finansutskottets roll i granskningen förstärks och tydliggörs. Det konstaterar finansutskottet i sin behandling av utvärderingen av den svenska penningpolitiken. Professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin har gjort utvärderingen på uppdrag av utskottet. Riksdagen sade nej till två motioner om penningpolitiken och Riksbanken.
Riksdagen har beslutat att inte ingripa när det gäller finansförvaltningen i statliga fastighetsbolag. Riksrevisionens styrelse har granskat fem statliga bolags finansförvaltning och hittat brister i denna. Bolagen är Akademiska hus AB, Jernhusen AB, Specialfastigheter Sverige AB, Vasakronan AB och Vasallen AB. Riksrevisionen föreslår bland annat att regeringen mer aktivt följer och analyserar bolagens finansförvaltning. Riksdagen tycker det är viktigt att man tar bristerna på allvar men säger nej till Riksrevisionens förslag eftersom regeringen i budgetpropositionen för 2007 har skrivit att man ska göra något åt problemen.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en ny lag om värdepappersmarknaden. Den nya lagen behövs för att genomföra EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, det så kallade MiFID-direktivet. Med finansiella instrument avses till exempel aktier, obligationer och derivatinstrument som optioner och terminer. Tanken med MiFID-direktivet är att reglerna för handeln med finansiella instrument i princip ska se likadana ut i hela EU. Ett syfte är att skapa konkurrens mellan olika sätt att handla. De nya reglerna innebär bland annat att ett värdepappersföretag ska, med tillstånd från hemlandets myndighet, kunna bedriva aktiehandel på alla börser i EU. Finansinspektionen blir tillståndsmyndighet i Sverige. Reglerna börjar gälla den 1 november 2007.
Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn är positiv även om ett fåtal kommuner och landsting ännu inte uppnått balans i sin ekonomi. Det visar regeringens årliga redovisning av utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i den kommunala sektorn, som lämnats till riksdagen. Redovisningen av verksamheterna avser huvudsakligen verksamhetsåret 2005. För den ekonomiska redovisningen finns även vissa uppgifter för 2006. Riksdagen framhöll att den årliga skrivelsen är ett viktigt inslag i återrapporteringen till riksdagen och avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen gav riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning av banken under 2006. Riksdagen godkände också riksbanksfullmäktiges förslag till fördelning av av 2006 års vinst, vilket innebär att Riksbanken levererar in 4,4 miljarder kronor till staten.
Statens totala lånekostnader har minskat. Det visar regeringens årliga utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden som lämnats till riksdagen. Utvärderingen gäller för perioden 2002-2006. Vid utgången av 2006 uppgick statsskulden till 1270 miljarder kronor, vilket är cirka 45 procent av BNP. Regeringen har föreslagit att utvärderingen av statsskuldspolitiken i fortsättningen ska lämnas till riksdagen vartannat år i stället för som nu varje år. Riksdagen har inget att invända mot detta eftersom utvecklingen av statsfinanserna och statsskulden är god samtidigt som förvaltningen fungerar väl. Riksdagen välkomnar också regeringens förslag om att utvärderingarna framöver ska stödjas av externa utvärderingar.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2007. Beslutet innebär att totalt 1 743 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2007. Beslutet innebär bland annat följande: Kommunerna får 1,1 miljarder kronor extra för att ta emot flyktingar, delvis beroende på att antalet asylsökande ökar i Sverige. Pengarna behövs också med anledning av nya riktlinjer för ersättningar för mottagande av ensamkommande barn och ett nytt återetableringsstöd till vissa utlänningar. Kommunerna får samtidigt extra pengar för att ta till åtgärder så att flyktingar kommer in snabbare på arbetsmarknaden. 100 miljoner kronor går till att finansiera så kallat instegsjobb för personer som nyligen invandrat till Sverige. Drygt 480 miljoner kronor avsätts till akademisk fortbildning för lärare. Pengar reserveras också för att skydda havsmiljön samt till att införa en miljöbilspremie som ska stimulera användningen av miljöanpassade bilar. Ett nytt bidrag till kommunala hyresgarantier införs. Försvarsmaktens rätt att ingå ekonomiska åtaganden för materielanskaffning utökas med hänsyn till bland annat en ombyggnad av JAS-plan. Finansutskottet vill att regeringen i kommande budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av Försvarsmaktens beställningar av materiel.
