Sök

Riksdagen sade ja till regeringens ekonomiska vårproposition. Propositionen innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren. Förutsättningarna för en fortsatt hög tillväxt i världsekonomin är goda och Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas öka med drygt 3 procent per år under de närmaste åren. De offentliga finanserna är starka. Mellan åren 2000 och 2008 beräknas det årliga överskottet i de offentliga finanserna till i genomsnitt 2,0 procent av BNP. Riksdagen ställde sig bakom bland annat följande förslag: 11 000 nya platser i arbetsmarknadspolitiska program. 2 000 fler anställda med lönebidrag. Särskilda åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, bland annat 1 000 nya plusjobb och allmänt anställningsstöd för cirka 1 500 arbetslösa ungdomar. Snabbare etablering av nyanlända invandrare, arbetsplatsintroduktion och satsningar som ska underlätta för invandrare att driva företag. 600 miljoner kronor 2006 och 1 miljard kronor per år 2007 respektive 2008 satsas för att förbättra vården om de mest sjuka äldre. Bostadstillägget för pensionärer höjs. Resurser avsätts för ett första steg i en tandvårdsreform. Ett grundstöd på 500 kronor införs så att alla kan gå till tandläkaren var artonde månad till samma kostnad som ett läkarbesök. En undersökning ska kosta maximalt 200 kronor när reformen är genomförd.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

52, 183 minuter

Beredning

2006-05-11

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till anslag på drygt 11,8 miljarder kronor för utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning för 2006. Riksdagen sa nej till motionsförslag som tar upp frågor om statens administrativa kostnader, översyn av olika myndigheters uppdrag och beräkning av kostnader för mäns våld mot kvinnor och barn. Riksdagen hänvisar till de initiativ som regeringen tagit i dessa frågor. En motion om SCB:s uppdragsverksamhet och organisation avslås eftersom SCB redan har genomfört olika insatser för att komma till rätta med de oklarheter som motionärerna lyft fram.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 73 minuter

Justering

2005-12-01

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen sade nej till motionsförslag om offentlig upphandling som lämnats in främst under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om affärsmässighet, marknadsskadeavgift, sociala och miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler och statlig inköpssamordning.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

5, 33 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen sade nej till motioner om statens arbetsgivarpolitik från allmänna motionstiden 2005. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar främst om etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen, jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken och arbetsmiljö och sjukfrånvaro i staten. Motionerna tar också upp statliga löne- och pensionsförmåner och vissa former för myndighetsledning respektive anställning i staten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Riksdagen sade nej till motioner om fastighetsfrågor från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Riksdagen sade nej till motioner om förvaltningspolitik från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Riksrevisionen har lämnat sin rapport för 2005. Rapporten ska ge en övergripande bild av revisionsverksamheten under det senaste året. Riksrevisionen ger fyra rekommendationer. Informationen i de budgetpolitiska dokument som regeringen lämnar till riksdagen ska bli bättre. Budgetlagen ska tillämpas strikt. Ta fram en strategi för en mer konsekvent styrning av myndigheterna. Förbättra insynen och kontrollen av förvaltningen i de statliga bolagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra någonting mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 20 minuter

Justering

2005-10-25

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-16

Riksdagen sade nej till motioner om bank- och försäkringsfrågor från allmänna motionstiden 2004 och 2005.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

De kommunala utjämningssystemen ger kommuner och landsting rätt att överklaga Skatteverkets beslut om bidragens och avgifternas storlek. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att sådana fel och brister i underlaget för beslutet som en kommun eller landsting påtalar först i samband med ett överklagande av Skatteverkets slutliga beslut endast ska beaktas av regeringen om det finns synnerliga skäl. Dessutom ansåg riksdagen att de landsting som de senaste åren haft en kraftig ökning av folkmängden ska kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i utjämningssystemet. Riksdagen föreslår även förändringar av reglerna om ersättning för kommuners och landstings kostnader för mervärdesskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 18 minuter

Justering

2005-10-25

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-16

Finansutskottet har utvärderat regeringens beslut om riktlinjer och Riksgäldskontorets strategiska beslut och operativa förvaltning av statsskulden. Utskottet anser att regeringens beslut om riktlinjer för åren 2000-2004 fattats i enlighet med det uppställda målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risken i förvaltningen. Utskottets helhetsintryck av Riksgäldskontorets beslut om upplåning och skuldförvaltning ger ingen anledning till kritik mot kontoret och de resultat som uppnåtts. Riksdagen godkände utskottets bedömning och avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Justering

2005-10-13

Debatt

2005-10-26

Beslut

2005-10-26

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2005 med undantag för medelsanvisning inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Riksdagen beslutade att anslagen för Migrationsverket, mottagande av asylsökande och offentligt biträde i utlänningsärenden utökas med 110 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår. De tre anslagen behöver ökas för att täcka kostnaden för ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut för vissa grupper asylsökande som är möjlig sedan den 15 november i år. Riksdagen sade ja till de förslag som innebär att barnbidraget och flerbarnstillägget höjs retroaktivt för tid efter utgången av september 2005. Rättsväsendet föreslås också få 490 miljoner kronor mer i år i enlighet med regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

12

Reservationer

1 

Beredning

2005-10-11

Justering

2005-11-08

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om den ekonomiska politiken. Men riksdagen oroas över den höga arbetslösheten. Många av regeringens budgetförslag är åtgärder för att minska arbetslösheten. Riksdagen sade ja till ett sysselsättningspaket som regeringen räknar med ska ge 55 000 personer arbete, praktik eller utbildning. Fler jobb i näringslivet ska bli möjligt genom att arbetsgivaravgiften sänks för enmansföretagare som anställer en ny medarbetare. Under perioden 2006-2010 satsas 900 miljoner kronor för att stimulera utvecklingen i små och medelstora företag. Strategiska nyckelprogram kommer att tas fram för sex svenska branscher: skog och trä, metallurgi, fordon, läkemedel och IT. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att fler kvinnor ska ges möjlighet att starta eget företag. Därför görs en extra satsning på kvinnligt företagande. Kvaliteten i den offentliga sektorn höjs genom att 20 000 så kallade plusjobb skapas. Dessutom införs utbildningsvikariat inom den offentliga sektorn. En annan åtgärd för att höja kvaliteten är att de generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs. För att minska arbetslösheten bland högskoleutbildade införs 4 000 praktikplatser för akademiker. Det blir även fler platser på den högre praktiska förvaltningsutbildningen för invandrare med högskoleutbildning. Ungdomsarbetslösheten är hög. Därför skapas 3 000 lärlingsplatser för ungdomar. Antalet platser på högskolan ökar med sammanlagt 17 500 platser. Ohälsan i Sverige ska minska. En miljard per år mellan 2007 och 2009 kommer att gå till att minska sjukskrivningarna. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kronor per barn och månad från och med den 1 oktober i år. Första utbetalningen görs retroaktivt i december. Dessutom införs ett nytt flerbarnstillägg på 100 kronor för det andra barnet.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

22

Reservationer

16 

Beredning

2005-10-11

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Riksdagen beslutade om en ny vallag. Den nya lagen innebär bland annat följande: Kommunerna får det samlade, lokala ansvaret för att genomföra val. För att kommunerna ska klara detta får de pengar från staten. Rätten för väljare som befinner sig utomlands att brevrösta blir permanent. Möjligheterna att rösta genom bud blir större. Samtidigt stärks säkerheten vid röstning, både då röstning sker genom bud och då väljarna röstar själva. Kraven skärps på kommunerna att ordna vallokaler som är tillgängliga för funktionshindrade väljare. Den nya vallagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

20

Reservationer

9 

Beredning

2005-10-13

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-18

Beslut

2005-11-23

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen. Katastrofen ställde på ett allvarligt sätt den svenska statsorganisationens handlingsförmåga på prov. Granskningen handlar i första hand om att kontrollera om regeringen har levt upp till de krav som är berättigade att ställa på regeringsmakten enligt grundlagen. KU konstaterar att flera brister har förekommit och att statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och finansminister Pär Nuder är ansvariga för dessa brister.

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Beredning

2005-09-08

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-07

Beslut

2006-04-07

Riksdagen sade nej till motioner om bland annat statlig förvaltning från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

12, 41 minuter

Beredning

2006-01-31

Justering

2006-02-21

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strassburg ska bli effektivare. Det är tanken med de ändringar i Europakonventionen som regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna. Domstolen ska bland annat enklare kunna sålla bland inkommande klagomål. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en effektivare Europadomstol.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 1 minuter

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-10-27

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om personval, valdagar, brevröstning, redovisning av blankröster, rösträtt för andra än svenska medborgare, valkretsar, översyn av valsystemet och valperiodens längd. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Justering

2005-10-20

Debatt

2005-11-18

Beslut

2005-11-23

Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

I dag pågår det en försöksverksamhet som innebär att kommunala aktiebolag kan bedriva uppdragsverksamhet inom viss kollektivtrafik enligt yrkestrafiklagen. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som innebär att försöksverksamheten blir permanent. I den nya lagen höjs också kraven på redovisning för de kommunala trafikföretagen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 1 minuter

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-10-27

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09