Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag om att Sverige ska delta i en EU-ledd militär styrka som ska stödja FN:s insats i Demokratiska republiken Kongo. EU-styrkan ska bevaka de första fria valen i Kongo sedan 1960. Beslutet innebär att en svensk styrka på högst 200 personer ska ställas till förfogande som längst sex månader efter första valomgången, som beräknas äga rum den 30 juli 2006. Styrkan ska skickas under förutsättning att insatsen vilar på en folkrättslig grund i form av en resolution antagen av FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Beredning

2006-05-04

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagen godkände att utskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet 2001-2005 och Riksrevisorernas framställning om vissa ändringar i bestämmelser för Riksrevisionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har lämnat sin årliga utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller för perioden 2001-2005. Regeringens riktlinjer för statsskuldsförvaltningen har inneburit en mindre risk i statsskulden och att besparingar kunnat göras, anser riksdagen. Regeringen tänker låta en extern utredare se över hela statsskuldspolitiken, vilket riksdagen välkomnar. Riksdagen konstaterar att resultaten av Riksgäldskontoret förvaltning av statsskulden är positiva och avslutar ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

2

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har redovisat för riksdagen verksamheten och ekonomin i kommuner och landsting. Enligt redovisningen har den kommunala ekonomin stärkts. År 2005 förbättrades resultatet i kommuner och landsting till 12,7 miljarder kronor, vilket innebär att resultatet för sektorn som helhet har nått upp till en nivå i enlighet med kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 75 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har lämnat över Årsredovisning för staten 2005 till riksdagen. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 1,6 procent av bruttonationalprodukten, BNP, 2004 till 2,7 procent 2005, vilket överstiger målet för 2005 med 2,2 procentenheter. Utgiftstaket för 2005 klarades med en marginal på 5,7 miljarder kronor samtidigt som underskottet i statsbudgeten på 51 miljarder kronor 2004 vändes till ett överskott 2005 på 14 miljarder kronor. Trots detta ökade statsskulden med 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor, vilket bland annat hänger samman med att valutaskulden ökade till följd av kronans försvagning. Resultaträkningen visar ett överskott på 20 miljarder kronor. Riksdagen anser att det är positivt att kvaliteten på informationen i årsredovisningen har förbättrats kontinuerligt men påpekar att regeringen bör kommentera större avvikelser när det gäller så kallade skattenedsättningar i kommande årsredovisningar. Riksdagen förutsätter att regeringen i nästa årsredovisning redovisar utvecklingen av arbetet med riskbaserade redovisningar. Riksdagen avslutade ärendet utan ytterligare tillägg.

Förslagspunkter

1

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag på tilläggsbudget för 2006 men med ett tillägg. Ersättningen till ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning som deltar i kommunala ungdomsprogram ska höjas så att den uppgår till i genomsnitt 1050 kronor efter skatt. Ersättningen kommer därmed upp till samma nivå som det höjda studiebidraget för gymnasieelever. Syftet med kommunala ungdomsprogram är att de ska leda till arbete eller utbildning för arbetslösa ungdomar som inte fyllt 20 år. Totalt 5 007 miljoner kronor netto skjuts till statsbudgeten för 2006. Bland annat kommer studiemedlen att höjas retroaktivt från den 1 juli 2006 med 300 kronor i månaden, varav 100 kronor är bidrag och 200 kronor lån. Bostadstillägget för pensionärer kommer också att höjas, från 91 till 93 procent av bostadskostnaden upp till ett tak på 4850 kronor i månaden. Höjningen gäller retroaktivt från den 1 april 2006. Riksdagen gjorde också ett uttalande som rör myndigheter som beslutat om utgifter för kommande år utan riksdagens godkännande. Myndigheter får inte ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgiftsökningar utan att riksdagen har gett sitt godkännande. Riksdagen vill understryka att detta är oacceptabelt och uppmanar regeringen att snabbt redovisa för riksdagen vad som görs för att komma till rätta med problemet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

31

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen sade ja till regeringens ekonomiska vårproposition. Propositionen innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren. Förutsättningarna för en fortsatt hög tillväxt i världsekonomin är goda och Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas öka med drygt 3 procent per år under de närmaste åren. De offentliga finanserna är starka. Mellan åren 2000 och 2008 beräknas det årliga överskottet i de offentliga finanserna till i genomsnitt 2,0 procent av BNP. Riksdagen ställde sig bakom bland annat följande förslag: 11 000 nya platser i arbetsmarknadspolitiska program. 2 000 fler anställda med lönebidrag. Särskilda åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, bland annat 1 000 nya plusjobb och allmänt anställningsstöd för cirka 1 500 arbetslösa ungdomar. Snabbare etablering av nyanlända invandrare, arbetsplatsintroduktion och satsningar som ska underlätta för invandrare att driva företag. 600 miljoner kronor 2006 och 1 miljard kronor per år 2007 respektive 2008 satsas för att förbättra vården om de mest sjuka äldre. Bostadstillägget för pensionärer höjs. Resurser avsätts för ett första steg i en tandvårdsreform. Ett grundstöd på 500 kronor införs så att alla kan gå till tandläkaren var artonde månad till samma kostnad som ett läkarbesök. En undersökning ska kosta maximalt 200 kronor när reformen är genomförd.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

52, 183 minuter

Beredning

2006-05-11

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen sade nej till motionsförslag om offentlig upphandling som lämnats in främst under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om affärsmässighet, marknadsskadeavgift, sociala och miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler och statlig inköpssamordning.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

5, 33 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen beslutade om en rättelse i utlänningslagen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-31

Debatt

2006-06-02

Beslut

2006-06-02

Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 30 minuter

Beredning

2006-04-04

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

22

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

60, 189 minuter

Beredning

2006-03-21

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Riksdagen beslutade om tillsyn av finansiella konglomerat. Genom lagändringarna genomförs EU:s så kallade konglomeratdirektiv i svensk lag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter börjar gälla den 1 januari 2007. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Det innebär att samma regler som i dag gäller för myndigheter under regeringen i huvudsak även kommer att gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Beredning

2006-05-02

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 37 minuter

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-18

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 51 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-18

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

44

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

48, 191 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-19