186 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2005/06, 1893, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen godkände regeringens förslag om att Sverige ska delta i en EU-ledd militär styrka som ska stödja FN:s insats i Demokratiska republiken Kongo. EU-styrkan ska bevaka de första fria valen i Kongo sedan 1960. Beslutet innebär att en svensk styrka på högst 200 personer ska ställas till förfogande som längst sex månader efter första valomgången, som beräknas äga rum den 30 juli 2006. Styrkan ska skickas under förutsättning att insatsen vilar på en folkrättslig grund i form av en resolution antagen av FN:s säkerhetsråd.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om bild och form samt konsthantverk. Motionerna handlar om vikten av form och design, att regeringen ska ta fram förslag inom området form och design, utställningsmöjligheter, mötesplatser, upphandling av offentlig konst, plan för avsättning av medel till utsmyckning av offentliga platser, kollektivverkstäder, utställningsersättning och satsningar på vissa verksamheter, projekt eller regioner.
Riksdagen sade nej till fyra motioner om att regeringen ska låta utreda möjligheten att fullt ut pris- och löneomräkna statsbidraget till de fria grupperna på samma sätt som gäller för vanliga statliga myndigheter. Riksdagen vill avvakta resultatet av den utredning som Kulturrådet inom kort kommer att redovisa om bidragen till de fria teater- och dansgrupperna. Det är en utredning som riksdagen tidigare begärt och som är en översyn av förhållandet mellan de verksamhetsbidrag och projektbidrag som utgår till de fria grupperna.
Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2002, 2003, 2004 och 2005 om folkrörelsefrågor och allmänna samlingslokaler. Motionerna handlar om folkrörelsepolitikens mål, spelregler för den ideella sektorn, utredning av folkrörelsepolitiken, forskning om ideella föreningar och folkrörelser, ledare och funktionärer i den ideella sektorn, Volontärbyrån, stöd till generationsövergripande verksamhet, FN:s frivilligdag och allmänna samlingslokaler.
Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.
Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:30
Föredragningslista
Kulturutskottet 2005/06:30
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:30
Datum och tid: 09:30
Plats: RÖ 7-35 Kulturutskottets plenisal
Föredragningslista
1. Anmälningar
2. Justering av förslag till betänkande 2005/06:KrU28 Radio och TV i allmänhetens tjänst
Skrivningsförslag bifogas
Handläggare:
Regeringen har för riksdagen presenterat ett program för ökat internationellt kulturutbyte. Regeringen redovisar mål för kulturlivets internationalisering i ett långsiktigt perspektiv, hur de statliga insatserna i stort bör utvecklas samt hur uppgifts- och ansvarsfördelningen bland berörda statliga aktörer bör utformas. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Det ska i framtiden krävas tillstånd för tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher i kampsport som tillåter våld mot motståndarens huvud. Arrangörerna ska få tillstånd bara om tävlingsreglerna och säkerhetsbestämmelserna innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna. Den som ordnar kampsportsmatch utan tillstånd eller i strid med ett villkor ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Dessutom ska tävlande och andra som medverkar vid kampsportsmatch som anordnas utan tillstånd kunna dömas till böter. Den nya lagen börjar gälla den 1 september 2006. Lagen ska inte tillämpas på professionell boxning förrän den 1 januari 2007, då lagen om förbud mot professionell boxning upphör att gälla. Det införs också övergångsbestämmelser som innebär att kampsportsmatcher, utom i professionell boxning, får anordnas utan tillstånd till och med den 31 december 2006.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till villkor och riktlinjer för nästa tillståndsperiod för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio och Utbildningsradion. Riktlinjerna ska i huvudsak vara oförändrade och gälla under sex år med start den 1 januari 2007. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att analysera och klargöra vilka möjligheter SVT har att sälja rättigheter till offentlig visning. Det är i dag till exempel osäkert för SVT i vilka fall företaget kan begära ersättning för offentlig visning av tv-sändningar i restauranger och kaféer. Enligt anslagsvillkoren för SVT ska allmänheten ha tillgång till företagets sändningar utan att behöva betala något mer än tv-avgiften. Denna grundläggande princip förs nu in i lagen om tv-avgift.
Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.
Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om den framtida folkbildningen. Folkbildningen, som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor, får varje år statliga bidrag. Enligt förslaget ska syftet med statsbidraget vara att, i nu nämnd ordning, bidra till att stärka demokratin och samhällsengagemanget, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, höja utbildningsnivån och bredda engagemanget för kulturen. Utöver dessa syften fastslår riksdagen sju verksamhetsområden för folkbildningen. De ska användas som riktlinjer i stället för de tidigare målgrupperna arbetslösa, invandrare och personer med funktionshinder, som riksdagen beslutade 1998. De innebär bland annat att demokratiska värden ska prägla folkbildningen, att människor med olika bakgrund ska mötas, att även nya generationer engageras och att det finns en möjlighet för vuxna till livslångt lärande. Folkbildningen ska också vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen och vara öppen för personer med funktionshinder. Dessutom ska folkbildningen bidra till att öka insikten om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Enligt beslutet bör verksamheten utvärderas oftare. På så sätt ska regeringen regelbundet kunna redovisa till riksdagen hur syftena med statsbidragen uppnåtts. Folkbildningsrådet ska kunna återkalla statsbidrag som använts på ett felaktigt sätt.
