Sök

Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.

Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-15

Debatt

2019-05-16

Beslut

2019-05-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förtydliganden i den del i offentlighet- och sekretesslagen som handlar om bostadsanpassningsbidrag.

Anledningen är att en ny lag har ersatt den gamla lagen om bostadsanpassningsbidrag. Den nya lagen namnger vissa bidrag som tidigare gick under samlingsnamnet bostadsanpassningsbidrag, exempelvis bidrag till reparationer. Dessutom har nya bidragsformer tillkommit. Sekretess ska gälla även för de här ärendena om en person kan drabbas negativt av om en uppgift röjs.

Bostadsanpassningsbidraget gäller för personer med funktionsnedsättning som vill kunna anpassa sin bostad.

Regeringen föreslår också vissa rättelser i offentlighet- och sekretesslagen.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Regeringen har föreslagit sänkt moms på e-publikationer från 25 till 6 procent. Det innebär att e-publikationer får samma skattesats som böcker, tidningar, tidskrifter och liknande. Produkter som mest består av reklam, rörlig bild eller musik omfattas inte av skattesänkningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Förslaget om sänkt moms innebär att statens budget och den offentliga sektorns sparande försämras med ca 0,2 miljarder kronor 2019. Prognosen för inkomsterna i statens budget har sammanlagt minskats med 3,9 miljarder kronor för 2019.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om ändrad användning av anslagen för Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. Det innebär att myndigheterna inte avvecklas, utan att anslagen får användas till respektive myndighets utgifter.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2018 till riksdagen. Den revisor som har anlitats för att granska årsredovisningen bedömer att den är rättvisande.

Riksdagen saknar den redovisning av användningen av externa konsulter i årsredovisningen som riksdagen tidigare begärt och ser fram emot en sådan redovisning i Riksrevisionens nästa årsredovisning.

Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

EU:s så kallade SFT-förordning om ökad transparens på marknaderna för värdepappersfinansiering har börjat gälla i Sverige. Förordningen reglerar så kallad skuggbanksverksamhet, det vill säga institut utanför det reglerade banksystemet som är utsatta för likande risker som bankerna men som inte omfattas av samma reglering och tillsyn. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en ny lag och lagändringar med kompletterande bestämmelser införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förordningen innehåller också bestämmelser om återanvändning av finansiella instrument, det vill säga hur ett företag som har tagit emot värdepapper i pant får använda dem i ett nästa steg.

De nya reglerna innebär bland annat att Finansinspektionen får övervaknings- och utredningsbefogenheter på det här området.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-02

Riksdagen beslutade ge riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2018. Riksbankens direktion gavs ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2018.

Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2018 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst för 2018 ska användas. Det innebär att Riksbanken levererar 3,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-02

Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar vid servicekontor för att erbjuda medborgarna hjälp med sina olika frågor på ett och samma ställe. Regeringen har föreslagit lagändringar som kommer att innebära att den lokala statliga servicen som erbjuds vid servicekontoren ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska bli skyldiga att ansluta sig till den nya organisationen. I framtiden kan även andra myndigheter, som Arbetsförmedlingen, komma att ingå i den nya organisationen. Men det behöver utredas först.

När Statens servicecenter tar över ansvaret för servicekontoren bedömer regeringen också att det behövs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som reglerar vilka sekretessregler som ska gälla för de handlingar som lämnas in till eller upprättas vid Statens servicecenter. Myndigheten ska då använda samma sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken handlingen har tagits emot eller upprättats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Riksdagen sa samtidigt nej till sju andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om bland annat bättre tillgång till statlig service. Anledningen är bland annat att det redan pågår en kartläggning av vilken statlig service som erbjuds i länen och kommunerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

20

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om valsedlar, valhemlighet, valsäkerhet och rösträkning samt legitimationskrav vid röstning. Andra områden är valhemlighet för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, rösträttsålder samt skilda valdagar.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

13

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om att bevara älvdalskan som språk, att utreda om teckenspråk ska bli ett minoritetsspråk och att införa ett romskt förvaltningsområde. Andra områden är att inrätta en ny myndighet för nationella minoriteter och att stärka samers rättigheter och inflytande.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. De handlar om Riksrevisionens granskningar om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser. Räkenskapssammandraget är en årlig insamling av kommunernas ekonomiska uppgifter och är statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Enligt Riksrevisionens granskning är det bland annat en utmanande uppgift för kommunerna att rapportera in kostnaderna för de gemensamma aktiviteterna, kommunens så kallade overheadkostnader (OH-kostnader). OH-kostnaderna utgör en av flera uppgifter i räkenskapssammandraget. Riksrevisionen konstaterar också att det finns avvikelse mellan uppgifterna i kommunernas årsredovisningar och i räkenskapssammandraget.    

Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionen, men håller till exempel inte med om att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att utveckla räkenskapssammandraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och välkomnar avsikten att fortsätta följa utvecklingen av räkenskapssammandraget och dess tillförlitlighet. Riksdagen konstaterar också att den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från 1 januari 2019, bedöms leda till en mer välfungerande kommunal bokföring och en mer rättvisande redovisning. Med det lade Riksdagen skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 som handlar om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att beredningsarbete pågår inom vissa områden. Dessutom bygger den statliga förvaltningspolitiken i huvudsak på att myndigheterna själva beslutar hur verksamheten ska organiseras för att möta samhällets behov.

Motionerna handlar till exempel om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen och statliga myndigheters lokalkostnader.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om regeringens bedömningar och åtgärder med anledning av en granskningsrapport som Riksrevisionen har skrivit. I rapporten granskar Riksrevisionen hur regeringen har tillämpat den kommunala finansieringsprincipen för tre beloppsmässigt stora reformer.

Den kommunala finansieringsprincipen innebär att staten inte ska ge kommuner och landsting nya uppgifter utan att anpassa finansieringen. Finansieringsprincipen behövs för att statligt beslutade reformer ska kunna genomföras i kommunerna utan att det ekonomiska förhållandet mellan staten och kommunerna rubbas. Riksrevisionen konstaterar att finansieringsprincipen i flera delar inte har tillämpats som det var tänkt. Bland annat har beredningen av reformerna varit otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar till exempel att framtida reformer ska beredas på ett transparent sätt och att företrädare för kommuner och landsting ska bjudas in till beredningsarbetet i god tid. Dessutom behöver regeringen ta hänsyn till konsekvenserna för olika kommuner beroende på deras olika förutsättningar.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och håller med om att det är viktigt att göra välunderbyggda konsekvensanalyser. Därför fortsätter regeringen att utveckla de delarna. Däremot menar regeringen att dialogen mellan Regeringskansliet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utvecklats och fungerar bättre idag än när reformerna genomfördes.

Finansutskottet har inget att invända mot de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Utskottet håller med om att den kommunala finansieringsprincipen är en viktig del av relationen mellan staten och kommunerna och välkomnar att dialogen mellan SKL och Regeringskansliet har utvecklats, samt att arbetet med att göra välunderbyggda konsekvensanalyser fortsätter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat rapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet, proportionalitet och förbindelserna med de nationella parlamenten samt Europaparlamentets rapport om förbindelserna med de nationella parlamenten.

KU betonar vikten av att de nationella parlamenten använder sin rätt att pröva förslag från EU-kommissionen utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Sammanlagt har riksdagen prövat 876 förslag och lämnat 74 invändningar i så kallade motiverade yttranden. Det betyder att riksdagen haft invändningar mot 8 procent av alla förslag. KU anser att det skulle vara en förbättring om perioden över jul och nyår inte räknades in i åttaveckorsfristen för att lämna invändningar mot förslag. En förlängning av tidsfristen från åtta till tolv veckor bör övervägas.

KU anser också att det är viktigt med samarbete mellan de nationella parlamenten. Det finns enligt KU skäl att fundera på hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för ett så kallat gult kort förbättras. Om ett förslag får gult kort måste EU-kommissionen ompröva det.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Enligt Riksrevisionen är ansvarsfördelningen ibland otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det saknas också tillräckliga krav på intern styrning.

Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser och UD (Utrikesdepartementet) har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. UD har även vidtagit flera åtgärder före granskningen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att företag som hör hemma i Storbritannien som idag får driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd från Finansinspektionen, ska få fortsätta med det en viss tid även efter att Storbritannien lämnar EU. Lagändringen börjar gälla den 29 mars 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Genom medlemskapet i Europeiska unionen, EU, blev Sverige år 1995 automatiskt medlem i Europeiska investeringsbanken, EIB, och är med och finansierar verksamheten. Bankens syfte är i första hand att bidra till att utveckla den inre marknaden genom att långsiktigt finansiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det kan till exempel vara olika forskningsprojekt.

Eftersom Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019 sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar. Detta för att inte tvingas minska på utlåningen under de närmaste åren och riskera en nedgradering av den höga kreditvärdigheten.

För Sveriges del handlar det om en ökning av grundkapitalet i EIB med motsvarande 14 miljarder kronor, till totalt 89 miljarder. Vidare ska regeringen ge statliga garantier till EIB. Regeringen har därför föreslagit en extra ändringsbudget för 2019 för att detta ska godkännas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens roll som inköpare av konsulttjänster. Staten upphandlar konsulttjänster för cirka 16 miljarder kronor varje år. Enligt Riksrevisionen finns det brister i myndigheternas användning och kontroll av konsulttjänster. Det finns risk för att myndigheters inköp av konsulttjänster inte är effektiva och att de inte hushållar med statens resurser. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen utreder möjligheterna att ställa krav på myndigheterna att tydligare redovisa sina köp av konsulttjänster.

Regeringen anser att en mer detaljerad redovisning av konsulttjänster skulle kunna vara användbar i många sammanhang, men att en avvägning måste göras mellan behovet av uppgifter och myndigheternas redovisningsbörda.

Riksdagen tycker att Riksrevisionens rapport belyser ett viktigt område och har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Samtidigt vill utskottet framhålla betydelsen av Riksrevisionens rekommendationer, som i förlängningen skulle kunna leda till ökad transparens, mer välgrundade beslut och mer kostnadseffektiva statliga inköp av konsulttjänster. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-28

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06