Sök

Offentlighets- och sekretesslagen ändras för att säkerställa integriteten hos privatpersoner. Det handlar om när en myndighet låter en annan myndighet sköta it-driften i ärenden där sekretessbelagda personliga uppgifter om enskilda personer finns med. I de fallen ska sekretessen gälla även hos den myndighet som utför it-driften.

Dessutom utvidgas tystnadsplikten till att gälla alla uppgifter om en enskild persons personliga eller ekonomiska förhållanden. I dag är det de personuppgifter som avses i personuppgiftslagen som omfattas av tystnadsplikten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Riksdagsförvaltningen ska få möjlighet att hyra övernattningslägenheter till ledamöter. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

I Riksdagens hus finns det övernattningsbostäder för ledamöter. Under de kommande åren ska riksdagens hus renoveras och byggas om vilket innebär att det behövs nya bostäder.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt i riksdagens utskott, EU-nämnden och kammaren ändras. Alla ledamöter och suppleanter i ett utskott eller EU-nämnden ska omfattas av tystnadsplikt, inte bara de som var med vid ett sammanträde då utskottet eller nämnden beslutade om tystnadsplikt. Samma ändring görs när det gäller kammaren.

Tanken är att anpassa bestämmelserna till hur riksdagens arbete fungerar. De ändrade reglerna innebär en återgång till vad som har gällt tidigare för riksdagens ledamöter. Tjänstemän ska inte omfattas av riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt eftersom de redan har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.

De ändrade reglerna om tystnadsplikt börjar gälla den 1 juli 2018. Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att konstitutionsutskottet på eget initiativ har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2018-01-30

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-07

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2016. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen gjorde 101 subsidiaritetsprövningar under 2016, vilket är en stor ökning jämfört med året innan då riksdagen gjorde 21 prövningar. Av de 101 prövningarna var det 13 EU-förslag som riksdagen fann stred mot subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2016 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar.

Anföranden och repliker

2, 22 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte. Det gäller redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och regeringens förslag 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Samma typ av sekretess som gäller när en person rapporterar in flygrelaterade händelser och avvikelser till vissa myndigheter ska gälla även hos Sjöfartsverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Om till exempel en pilot eller en flygledare vet med sig att hen inte följt regelboken till punkt och pricka så kan hen rapportera in det och det omfattas då av sekretess. Det vill säga att det inte går att ta reda på vem som rapporterat in händelsen. Det gäller hos Luftfartsverket och vissa andra myndigheter men inte hos Sjöfartsverket. Men nu ska alltså samma typ av sekretess gälla även hos Sjöfartsverket.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-24

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker  riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
• Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
• Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
• Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

15

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 48 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen sa nej till 54 motioner från allmänna motionstiden om riksdagens arbetsformer. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår översyn och utredningar inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal och motionsrätten.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 17 minuter

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Två lagar som berör riksdagsledamöterna ändras. Lagarna handlar om gåvohantering och om registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär att lagarna anpassas till tvingande EU-regler när det gäller hantering av personuppgifter. Framöver kommer denna typ av bestämmelser finnas i dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Ändringarna handlar alltså framförallt om att hänvisningarna i lagarna ändras.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2018-04-10

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

EU:s dataskyddsförordning kommer att börja gälla som lag i Sverige och ersätter då personuppgiftslagen, PUL. Lagar som hänvisar eller förhåller sig till PUL:s bestämmelser behöver därför ses över och ändras. Det gäller bland annat valdatabaslagen.

Valdatabaslagen innehåller bestämmelser för hur valmyndigheten och länsstyrelserna ska behandla personuppgifter vid val och folkomröstningar. Lagändringarna innebär bland annat att reglerna om rättelse, skadestånd och överklagande i valdatabaslagen tas bort eftersom den nya lagen täcker in det.

Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa ett enhetligt regelverk för hur medlemsländerna ska behandla personuppgifter. Det handlar också om att öka enskilda personers kontroll över sina personuppgifter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samma dag som dataskyddsförordningen träder i kraft.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-10

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

I juli börjar en ny förvaltningslag att gälla, i samband med det behöver ett flertal andra lagar med hänvisningar till den gamla lagen också ändras. Det görs bland annat ändringar i:

• Föräldrabalken
• Miljöbalken
• Socialförsäkringsbalken
• Fastighetsbildningslagen

Syftet med den nya förvaltningslagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna. Läs mer om lagen i riksdagsbeslutet.

Beslut: Kontakten med myndigheter ska bli enklare med ny förvaltningslag (KU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-28

Debatt

2018-05-29

Beslut

2018-05-30

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2017. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, så kallade uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen.

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år. Det ser riksdagen positivt på.

KU tycker också att det är bra att regeringen vill redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivanden så tidigt som möjligt. Däremot vill KU framhålla att syftet med uttalandet i utskottets betänkande förra året inte var att tillkännagivandena skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar sakfrågor som inte är direkt kopplade till tillkännagivandena.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2017.

Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 17 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-28

Debatt

2018-05-29

Beslut

2018-05-30

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 

Anföranden och repliker

53, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förvaltningslag. Syftet med lagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna.

Lagen innehåller bland annat bestämmelser om

• möjligheten att snabbare få ett beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats
• rätten till tolkning och översättning
• jäv
• hur ett ärende inleds och vad som gäller om myndigheternas utredningsansvar
• möjligheter att få information om handläggningen av sitt ärende
• hur myndigheter ska motivera sina beslut
• när en myndighet får ändra ett beslut
• vilka beslut som får överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 28 minuter

Justering

2017-09-14

Bordläggning

2017-09-20

Debatt

2017-09-21

Beslut

2017-09-21