Sök

Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport som fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från revisionsverksamheten under det gångna året. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion, anser finansutskottet, då den ger en översiktlig och sammanhållen bild av det gångna årets revisionsarbete. Flera av Riksrevisionens revisionsrapporter har handlat om frågor om upphandling. Riksrevisorerna konstaterar att många myndigheter har problem med att uppfylla kraven i lagen om offentlig upphandling, LOU. Flera av de granskade myndigheterna upptäcker inte om de överskrider gränsen för direktupphandling eftersom de inte gör någon samordning av inköpen. Riksrevisorerna bedömer också att myndigheterna inte har tillräcklig kunskap om hur LOU ska tillämpas vid upphandling av lokaler. Finansutskottet menar att dessa iakttagelser är värdefulla, eftersom det i förlängningen handlar om medborgarnas förtroende för statsförvaltningen. Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Äldre 50- och 1 000-kronorssedlar slutar fungera som betalningsmedel den 31 december 2013. De äldre sedlarna har samma motiv som de nyare, skillnaden är att de saknar det så kallade foliebandet och vissa andra säkerhetsdetaljer. Efter årsskiftet 2014 ska det gå att lösa in de gamla sedlarna hos bankerna under en tid. Efter det ska det gå att lösa in sedlarna hos Riksbanken via brev.

En orsak till att de gamla versionerna av sedlar tas ut bruk är att det ska bli enklare för bankerna, värdetransportföretagen och handelsföretagen när de nya svenska sedlarna och mynten införs med början hösten 2015. Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksrevisionen har granskat om regeringen, myndigheterna och Miljöstyrningsrådet använder miljökrav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att de bidrar till att uppnå klimatmålet. Riksrevisionen bedömer att styrningen av arbetet behöver stärkas för att effektiviteten ska öka. Regeringen håller med Riksrevisionen.

Finansutskottet har förberett riksdagen beslut och välkomnar att regeringen tänker se över sin handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Om det bedöms som lämpligt tänker regeringen knyta handlingsplanen tydligare till miljökvalitetsmålen och rikta den mer mot prioriterade miljöproblem. Regeringen bedömer att det inför det vidare arbetet är viktigt att ta hänsyn till lagändringar på EU-nivå. Det är också viktigt att vänta in pågående utredningar på upphandlingsområdet. Utskottets håller med regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 33 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2013. Finansutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksbanken får möjlighet att delta i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 14 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor för 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2012-12-06

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Svenska lagar anpassas till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. De nya reglerna ska minska riskerna i handeln med derivatkontrakt som handlas utanför reglerade marknader, så kallade OTC-derivat. Finansinspektionen ska vara behörig myndighet i Sverige att ingripa vid överträdelser.

Beslutet innebär:

• att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning.
• att de bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som reglerar verksamhet som bedrivs av centrala motparter upphävs i de delar som regleras i EU-förordningen. Men bestämmelserna ska fortfarande gälla för Finansinspektionens tillsyn och möjligheter att ingripa mot centrala motparter som överträder regler som gäller för deras verksamhet.
• sekretesskydd för uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som Finansinspektionen får i sin övervakning och kontroll.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SBAB. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Både Riksrevisionen och regeringen anser att de ekonomiska målen för SBAB bör omarbetas. Riksdagen konstaterar att SBAB har antagit nya ekonomiska mål och förtydligat sin utdelningspolicy efter att regeringen lämnade skrivelsen. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att SBAB, precis som andra banker och låneinstitut, inte bidrar till en utveckling som skapar obalans i samhällsekonomin. Riksdagen tycker också det är bra att regeringen har följt Riksrevisionens rekommendation om att utvärdera riskerna med den så kallade ägarklausulen i SBAB:s obligationsprogram. Den som äger obligationer i SBAB har rätt att lösa in dem om statens minskar sitt ägande i bolaget till under 51 procent. Regeringen ska utvärdera vilka risker detta medför och hur riskerna kan minimeras ifall staten skulle sälja SBAB.

Riksdagen håller med regeringen om att SBAB inte har ett specifikt samhällsuppdrag. Riksrevisionen efterlyser en återrapportering av hur SBAB bidrar till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden, men varken riksdagen eller regeringen anser att det finns behov av en sådan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 14 minuter

Beredning

2013-01-15

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

En ny lag om ett valfrihetssystem för inköp av tjänster för elektronisk identifiering börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen innebär att myndigheter ska kunna köpa tjänster för elektronisk identifiering från alla leverantörer som har godkänts av en myndighet som regeringen senare kommer att utse.

Många statliga myndigheter, kommuner och landsting tillhandahåller i dag e-tjänster som kräver säker elektronisk identifiering. Syftet med den nya lagen är bland annat att så många enskilda som möjligt ska kunna använda dessa tjänster. Lagen kommer att vara frivillig för myndigheterna. Om en myndighet väljer att inte använda den nya lagen ska lagen om offentlig upphandling gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Finansinspektionen, FI, är den myndighet som beslutar om tillstånd att bedriva bank- och försäkringsrörelse. Om ärendet är av principiell betydelse eller av särskild vikt ska FI skicka det till regeringen för prövning. Det gäller också för vissa andra förvaltningsärenden. I praktiken sker inte detta längre. Den 15 juli 2013 tar FI över hela beslutskompetensen i dessa frågor.

Bakgrunden är att Internationella valutafonden, IMF, har kritiserat Sverige för att både FI och regeringen i dag har beslutskompetens. Det skapar enligt IMF otydlighet när det gäller ansvarsfördelningen i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2012 till riksdagen.

Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen under 2012 överskridit den interna budgeten. Eftersom det är viktigt att resurserna används så effektivt som möjligt anser riksdagen att Riksrevisionen bör förbättra den interna styrningen och kostnadskontrollen. Man konstaterar också att Riksrevisionen vidtagit åtgärder för att anpassa verksamheten till tillgängliga resurser.

Riksdagen anser att Riksrevisionens strategi för hur den externa kompetensen används kan redovisas tydligare. Även redovisningen för kostnaderna för extern kompetens och konsulter kan bli tydligare, om de redovisas var för sig.

Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting 2012. Finansutskottet ser positivt på att arbetet med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har stärkts för att det ska bli lättare att följa upp och jämföra vårdresultat. Utskottet välkomnar också regeringens redovisning av de specialdestinerade statsbidragen, det vill säga statsbidrag som är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Utskottet ser fram emot att regeringen fortsätter metodutvecklingen så att utvärderingen av de specialdestinerade statsbidragen kan bli ännu bättre. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att under hösten 2013 lämna ett förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2014. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

De flesta av riksdagens nämnder får tydligare regler. Beslutet gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Ändringarna i bestämmelserna gäller bland annat nämndernas ledning och utbetalningen av arvoden till de ledamöter som sitter i nämnderna. Ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna blir också tydligare.

Riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören i uppdrag att utreda reglering av Partibidragsnämnden, därför behandlades förslag till ändringar inte vid det här tillfället. Reglerna för Riksdagens ansvarsnämnd beslutas av riksdagsstyrelsen och behandlades inte heller vid det här tillfället.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-11-13

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Konstitutionsutskottet, KU, anmälde till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2011. Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån principen, som innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen eller någon annan förslagsställare. KU konstaterar att det inte har uppnåtts i något av de förslag som har prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen prövar alla förslag och är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera av riksdagens utskott tycker att riksdagen borde göra ett urval av vilka förslag som prövas. KU menar att övervägande skäl talar för att fortsätta som tidigare. KU anser också att riksdagen bör införa rutiner för att följa upp hur EU har tillgodosett riksdagens invändningar i de lagar som slutligen blev beslutade.

Nya EU-lagar kan påverka kompetensfördelningen mellan EU och EU-länderna. KU konstaterar att det samlade utfallet inom vissa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Det gäller förslag inom finansutskottets, skatteutskottets och justitieutskottets områden.

KU anser att EU-ländernas parlament måste utöka sitt samarbete för att kunna samla så många länder som möjligt om det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-12-18

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-17

Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-18

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Tv-bolag ska kunna göra avbrott för annonser som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. Det innebär att de svenska reglerna anpassas till ett EU-direktiv så att reglerna inte missgynnar svenska tv-bolag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet. Vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser finns det i dag begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Det kan även vara till fördel för tittarna om tv-bolagen kan placera annonsavbrott på ett mer flexibelt sätt, till exempel vid spelavbrott. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Regeringen föreslår dessutom att tv-bolag ska kunna göra kortare annonsavbrott även i andra direktsändningar än sportevenemang om det finns synnerliga skäl. Det kan gälla direktrapportering från en valvaka eller någon annan stor pågående händelse. Riksdagen tycker inte att det finns någon tillräckligt god motivering för ett sådant undantag och att det är oklart när det kan användas. Riksdagen sa därför nej till denna del i regeringens förslag.

Det ska gå att ställa krav på tv-bolag att göra tv-sändningar i tråd, det vill säga kabel- och ip-nät, tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla webbsändningar. Det är redan i dag möjligt att ställa krav på att tv-bolag ska göra tv-sändningar tillgängliga via marknät och satellit för personer med funktionsnedsättning, till exempel genom textning och syntolkning. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksrevisionen ska lämna sina granskningsrapporter om Riksdagsförvaltningen och riksdagens övriga myndigheter i form av redogörelser till riksdagen. Redogörelserna blir då formella riksdagsärenden med motionsrätt redan när de kommer in till riksdagen. I dag gäller samma ordning som för granskningsrapporter om de myndigheter som ligger under regeringen. Riksdagen lämnar då över granskningsrapporten till regeringen som återkommer med en skrivelse som sedan blir ett riksdagsärende. Riksdagen sa ja till denna del av Riksdagsstyrelsens förslag, med ändringen att lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagsstyrelsen föreslår att uppgifter som är sekretessbelagda hos Riksrevisionen ska omfattas av sekretess om de begärs in till riksdagen. Riksdagen sa nej till denna del av förslaget. Skälet är att riksdagen har svårt att se behovet av en sådan bestämmelse. Riksdagen framhåller också att allmänhetens intresse av insyn är större i riksdagen än hos en myndighet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Konstitutionsutskottet har låtit utvärdera de så kallade frågeinstituten, det vill säga de skriftliga och muntliga frågor och de interpellationer som riksdagsledamöterna kan ställa till ministrarna. Riksdagen anser bland annat att den tid ministrarna har på sig för att besvara skriftliga frågor bör förlängas med en dag för att ministrarna ska få bättre förutsättningar att ge så innehållsrika svar som möjligt. På förslag av KU gjorde riksdagen ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att styrelsen ska vidta de åtgärder som behövs för att gå vidare med frågan.

I utredningen studeras frågornas och interpellationernas innehåll, hur de används av ledamöterna, hur ministrarna besvarar dem och Regeringskansliets beredning av ministrarnas svar. KU tar i sitt betänkande ställning till utredarens bedömningar och förslag.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-18

Beslut

2013-04-18

Det ska bli lättare för medborgarna att ta reda på vilka regler som kommunen eller landstinget beslutar om. Tidigare varierade rutinerna för hur nya regler ska offentliggöras. Senast den 31 december 2014 ska kommunerna och landstingen publicera reglerna i dess helhet på sina webbplatser. De ska också offentliggöra beslut om nya regler på sina anslagstavlor. Detta ska gälla från den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-10-16

Debatt

2012-10-24

Beslut

2012-10-24