350 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2009/10, 2005/06, 1892, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, sorterat efter relevans
Det ska bli obligatoriskt för regeringen att föreslå utgiftstak för det tredje kommande budgetåret, enligt ett beslut i riksdagen. Taket ska ange en maximal nivå för de statliga utgifterna. Tanken är att ytterligare ska stärka långsiktigheten i regeringens budgetarbete. Systemet har använts sedan 1997 men inte tidigare gjorts obligatoriskt i lag. Ändringarna i budgetlagen börjar gälla den 1 januari 2010.
Registret över trossamfund förenklas så att enbart en kontaktperson för varje trossamfund registreras. I dag registreras alla som ingår i styrelsen eller motsvarande organ. För andra trossamfund än Svenska kyrkan ska också, enligt beslutet, uppgifter om en kontaktperson för varje registrerad organisatorisk del föras in i registret. Svenska kyrkan får lämna uppgifter om en kontaktperson för enskilda församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift. Registreringsmyndigheten får vidare möjlighet att avregistrera ett trossamfund som låter bli att betala registerhållningsavgiften. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna tar upp frågor om Svenska kyrkans ekonomiska villkor, begravningsverksamheten, statlig hjälp med avgifter till trossamfunden, samförstånd och dialog mellan kulturella och religiösa grupper, fri församlingstillhörighet, lagen om Svenska kyrkan, Svenska kyrkans begravningsmonopol och stimulans av debatten om värden.
Riksdagen beslutade om vissa ändringar i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Att även tillfälliga ersättare i EU-nämnden ska omfattas av reglerna. Att arvoden bara ska betalas ut när sammanträden äger rum då riksdagens ledamöter normalt inte befinner sig i Stockholm. Att arvoden bara ska betalas ut till dem som deltar i beslut under sammanträdet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om integritetsfrågor. Motionerna handlar om elektronisk kartläggning vid resor och kortköp, kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål.
Konstitutionsutskottet, KU, har prövat om arbetsmarknadsutskottets lagförslag om villkor för fackliga stridsåtgärder i samband utstationering ( 2009/10:AU5 ) ska vila i ett år. KU:s slutsats är att lagförslaget inte ska vila. Riksdagen gav den 10 mars 2010 KU i uppdrag att göra prövningen. Det skedde på begäran av ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Partierna vill att lagförslaget ska vila eftersom det enligt dem strider mot den grundlagskyddande föreningsrätten. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddande fri- och rättigheter. KU har bett Lagrådet yttra sig i frågan. Lagrådet konstaterar att regeringsformens bestämmelse inte gäller för arbetsmarknadsutskottets lagförslag. KU håller med Lagrådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Utstationering kallas det när ett utländskt företag som inte är etablerat i Sverige utför verksamhet här med egna anställda. Bakgrunden till lagförslaget är den så kallade Lavaldomen i EU-domstolen. Domstolen ansåg att de stridsåtgärder som användes av en facklig organisation 2004 stod i strid med EG-fördraget bland annat eftersom det innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster.
För att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler har riksdagen beslutat att presstödsförordningen ska ändras. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år. De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 % av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år. De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas så att den gäller den 31 december 2016. Ändringarna kan börja gälla den 1 januari 2011. Detta förutsätter att ändringarna godkänns av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet.
Behandlingen av två dokument skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009 (2009/10:RS2) och Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter (2009/10:RRS30).
Kommuner och landsting ska få ordna säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden. Kontroll ska kunna genomföras om det finns en risk för allvarligt våldsbrott vid sammanträdet. Den ska kunna omfatta kroppsvisitation och undersökning av till exempel väskor. Bakgrunden till beslutet är att det förekommer att förtroendevalda utsätts för våld och hot om våld. Dessutom är risken för terrorattacker mot svenska intressen oförutsägbar och kan snabbt komma att förändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 juli 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annt kommunal demokrati. Motionerna handlar till exempel om kommunernas storlek och uppgifter, förtroendevaldas villkor, möjlighet för kommunfullmäktige att återkalla uppdrag m.fl. Några av motionerna avstyrktes för att de berör samma sak som behandlats tidigare under valperioden. Andra med hänvisning till att arbete pågår på olika nivåer. Ett sådant exempel är invånarnas delaktighet i kommunala verksamheter.
Regeringen har lämnat förslag till ändringar i budgetlagen och av statsbudgetens utgiftsområden. Ändringarna i budgetlagen innebär att regeringen blir skyldig att lämna förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål) till riksdagen. Regeringen ska vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa för riksdagen hur målet uppnås. Riksdagen godkände med några ändringar regeringens förslag till ändringar i budgetlagen. Ändringarna av utgiftsområdena handlar bland annat om en ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor, Taltidningsnämndens uppgifter, vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, en ny instansordning för vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och viss forskningsverksamhet inom smittskyddsområdet. Riksdagen godkände regeringens förslag om ändringar i utgiftsområdena. Riksdagen gav dessutom riksdagsstyrelsen två uppdrag. Riksdagsstyrelsen ska ta fram ett förslag om ansvarsförhållandena mellan riksdagens nämnder och riksdagsförvaltningen. Det finns i dag en viss otydlighet. Riksdagsstyrelsen ska också ta fram ett förslag om en översyn av ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionen.
Det krävs en ständig diskussion om vad demokrati och mänskliga rättigheter konkret innebär i vardagen, menar regeringen. Under 2008 inledde regeringen därför en satsning för att stimulera en dialog om det svenska samhällets värdegrund. Arbetet har nu resulterat i en skrivelse, Dialog om samhällets värdegrund, som redovisats för riksdagen. I skrivelsen berättar regeringen mer om syftet, vad som gjorts hittills och vad som kommer att göras i framtiden. Faktorer som globalisering, individualisering, omfattande migrationsströmmar och utvecklingen inom IT har skapat en varierad svensk befolkning. Tydliga värderingsskillnader förekommer mellan olika grupper. Fler mötesplatser bör därför skapas där människor med olika erfarenheter, bakgrund, värderingar och livssituationer kan mötas. Riksdagen har nu avslutat ärendet utan att göra några tillägg.
I över tio års tid har Skåne och Västra Götalands län haft ett annan regionalt ansvar än andra län. De har bland annat haft ansvaret för uppgifter inom ramen för tregional tillväxtpolitik och transportinfrastrukturplanering. Riksdagen har nu beslutat att verksamhet ska bli permanent. Samtidigt ska Hallands läns landsting och Gotlands kommun få samma ansvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen föreslår dessutom att regeringen ska återkomma med ett förslag om att Gotland ska få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse
Reglerna i offentlighets- och sekretesslagen som säger att sekretess kan brytas i vissa fall ska inte längre omfatta patientnämnders verksamhet. Ändringen innebär att personuppgifter inte ska få föras från patientnämnderna utan sekretessprövning. Patienter som vänder sig till en patientnämnd för hjälp måste kunna vara säkra på att deras uppgifter inte förs vidare utan samtycke eller sekretessprövning. Lagändringen börjar gälla från den 1 maj 2010.
Riksdagen beslutade om skärpningar i sekretesslagen i samband med dödförklaringar. Enligt de nya reglerna ska uppgifter om enskildas personliga förhållanden skyddas vid Skatteverkets handläggning om det går att anta att en närstående drabbas hårt om uppgifterna lämnas ut. En ansökan om dödförklaring görs till Skatteverket av en make, sambo eller arvinge då en person varit försvunnen ett längre tag. Skatteverket handlägger ärendet och beslut fattas i regel av en särskild nämnd. Om Skatteverket får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet överförs enligt de nya reglerna sekretessen till Skatteverket. De nya reglerna börja gälla den 1 april 2010.
Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. För en effektivare bekämpning av barnpornografibrott har riksdagen därför beslutat om en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att: Den som ser på en barnpornografisk bild efter att aktivt skaffat sig tillgång till bilden ska kunna dömas utan att han eller hon i traditionell mening äger bilderna. Det blir därmed möjligt att fälla någon som exempelvis betalar för att få titta på barnpornografi på en webbsida. Barn som passerat puberteten och förekommer i pornografiska bilder ska skyddas bättre. Domstolarna ska när det gäller skildring av barn kunna döma för barnpornografibrott även när barnets ålder inte framgår av bilden. Det ska bli lättare att döma personer som har begått barnpornografibrott utomlands. Preskriptionstiden för brotten i flera fall förlängas. De omständigheter som innebär att brottet bedöms som grovt förtydligas. Lagändringarna omfattar brottsbalken, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De lagändringarna som inte medför grundlagsändringar ska börja gälla den 1 juli 2010. Riksdagen säger i huvudsak ja till regeringens förslag. Men ändringarna i brottbalken som hänger samman med de föreslagna grundlagsändringarna kan först godkännas när riksdagen sagt ja till förslagen till grundlagsändringar. Detta kan ske tidigast under riksmötet 2010/11.
Riksdagen beslutade om en rättelse av en tidigare ändring i riksdagsordningen. Rättelsen gäller tilläggsbestämmelsen 5.12.1 och innebär att en lydelse som tilläggsbestämmelsen fått av misstag rättas samt att rubriker i kapitel 10 som av misstag fått en felaktig placering rättas.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om allmänna helgdagar. Motionerna handlar bland annat om helgdagar, flaggdagar, belöning i form av flaggutdelning och medborgarceremonier. Andra motioner handlar om flaggning med EU-flaggan, offentliga belöningssystem, nationalsången och en minnesdag för Raoul Wallenberg.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar om nordisk samekonvention, minoritetsspråkens ställning, omfattningen av minoritetsspråkslagstiftningens användning samt tillsynen av minoritetsspråkens användning i bland annat äldreomsorgen.
