Riksdagen överlämnar till regeringen en sammanställning av riksdagens olika beslut om statsbudgeten för år 2006.

Förslagspunkter

1

Beredning

2005-12-13

Justering

2005-12-16

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Stärkt skydd för investerare. Dessutom ska det vara enklare att skaffa kapital över gränserna inom EES-området. Det är tanken med det regeringsförslag som riksdagen godkänt. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv och innebär en större harmonisering av reglerna kring prospekt. Ett prospekt är tryckt information som marknadsför en viss produkt eller verksamhet. De nya bestämmelserna reglerar bland annat ett prospekts utformning och innehåll samt under vilka förutsättningar ett prospekt ska godkännas och offentliggöras. De nya reglerna kring prospekt träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Alla bostadslägenheter ska föras in i ett register som gör det möjligt att identifiera varje lägenhet. Med registret blir det möjligt att få fram statistik för samhällsplanering och forskning utan att behöva göra folk- och bostadsräkningar med blanketter. Det gör det både enklare och billigare än tidigare. De nya reglerna innebär att alla bostadslägenheter ska ha en entré med en så kallad belägenhetsadress och varje lägenhet i flerbostadshus ska få ett lägenhetsnummer som registreras i lägenhetsregistret. Lägenhetsregistret ska göra det möjligt för staten att folkbokföra på lägenhet, och lägenhetsnumret ska på sikt föras in i folkbokföringen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 48 minuter

Beredning

2005-10-13

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-16

Beslut

2006-05-17

Tjänstepensionsinstituten som förvaltar tjänstepensionerna ska vara aktsamma med pensionstagarnas pengar. Riksdagen har i huvudsak sagt ja till regeringens förslag till nya regler för tjänstepensionsinstitut. Tjänstepensionen regleras genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare och är för många ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Riksdagens beslut innebär att tjänstepensionspengarna ska placeras på ett sätt som de enskilda försäkringstagarna själva skulle göra om de hade nödvändig kunskap. Tjänstepensionsinstituten ska också tydligt informera försäkringstagarna om sin verksamhet och om överenskommelserna som ligger till grund för försäkringarna. Beslutet berör tjänstepensionskassor, livförsäkringsbolag och pensionsstiftelser. Riksdagen beslutade på finansutskottets förslag att pensionsstiftelserna inte ska omfattas av de nya reglerna i samma utsträckning som övriga tjänstepensionsinstitut eftersom det är arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som står för pensionsåtagandet. Det ska vara arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som informerar försäkringstagaren om pensionsförmåner och överenskommelser som ligger till grund för försäkringen. Pensionsstiftelserna ska inte heller behöva ta samma hänsyn till arbetsgivarens pensionsåtaganden som övriga tjänstepensionsinstitut när de placerar tjänstepensionspengarna. Tillgångarna ska placeras på det sätt som bäst gagnar pensionstagarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över livförsäkringsbolagen och tjänstepensionskassorna och får nu också tillsyn över pensionsstiftelserna. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 januari 2006. Tjänstepensionskassorna får vissa övergångsregler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

7

Beredning

2005-09-14

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet under 2004. Redovisningen innehåller bland annat en sammanställning av fondernas årsredovisningar och utvärderingar av fondernas förvaltningsresultat och mål. AP-fondernas förvaltningskostnader har ökat de senaste fyra åren. AP-fondernas resultat uppgick under 2004 till 63,7 miljarder kronor. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra någonting mer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

14, 14 minuter

Justering

2005-10-27

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-16

Avgiften till EU uppgår till drygt 28 miljarder kronor 2006. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

10, 20 minuter

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen har godkänt regeringens förslag på cirka 43,1 miljarder kronor i budgetanslag för utgiftsområdet Statsskuldsräntor 2006. Om det blir nödvändigt ska regeringen få överskrida anslaget Räntor på statsskulden och anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader, enligt riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen godkände att utskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet 2001-2005 och Riksrevisorernas framställning om vissa ändringar i bestämmelser för Riksrevisionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Anslagen under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna kommer att uppgå till cirka 60,2 miljarder kronor 2006. Riksdagen har sagt ja till regeringens budgetförslag. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riksdagen säger nej till motionsförslag om bland annat ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, det kommunala självstyret och konkurrensneutralitet. Regeringen har också lämnat den årliga redovisningen av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting till riksdagen. Riksdagen framhåller att den årliga redovisningen är viktig och avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

25, 79 minuter

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Vissa företag ska få fortsätta att driva finansieringsrörelse till och med den 30 juni 2008 utan krav på tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Riksdagen sade ja till regeringens förslag att förlänga gällande övergångsbestämmelse med två år. Skälet till förlängningen är att ytterligare tid krävs för att behandla frågan om ett eventuellt permanent undantag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-10

Beslut

2006-05-10

Inlösen av minoritetsaktier i försäkringsaktiebolag ska kunna ske under motsvarande förutsättningar och på samma sätt som för aktiebolag enligt den nya aktiebolagslagen. Genom ändringarna anpassas svensk lag till ett EU-direktiv. Vidare ska försäkringsaktiebolag även fortsättningsvis redovisa egna aktier i nominellt belopp i förvaltningsberättelsen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2006-04-25

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-19

Regeringen har lämnat sin årliga utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller för perioden 2001-2005. Regeringens riktlinjer för statsskuldsförvaltningen har inneburit en mindre risk i statsskulden och att besparingar kunnat göras, anser riksdagen. Regeringen tänker låta en extern utredare se över hela statsskuldspolitiken, vilket riksdagen välkomnar. Riksdagen konstaterar att resultaten av Riksgäldskontoret förvaltning av statsskulden är positiva och avslutar ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

2

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har redovisat för riksdagen verksamheten och ekonomin i kommuner och landsting. Enligt redovisningen har den kommunala ekonomin stärkts. År 2005 förbättrades resultatet i kommuner och landsting till 12,7 miljarder kronor, vilket innebär att resultatet för sektorn som helhet har nått upp till en nivå i enlighet med kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 75 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen har godkänt Riksrevisionens årsredovisning för 2005. Statsbudgetens anslag för Riksrevisionen och Riksrevisionens internationella uppdrag har inte utnyttjats fullt ut varför riksdagen anser att ett sparande på över 3 % för dessa anslag ska dras in. Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som ska granska de statliga myndigheterna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Beredning

2006-03-23

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-16

Beslut

2006-05-17

Regeringen har lämnat över Årsredovisning för staten 2005 till riksdagen. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 1,6 procent av bruttonationalprodukten, BNP, 2004 till 2,7 procent 2005, vilket överstiger målet för 2005 med 2,2 procentenheter. Utgiftstaket för 2005 klarades med en marginal på 5,7 miljarder kronor samtidigt som underskottet i statsbudgeten på 51 miljarder kronor 2004 vändes till ett överskott 2005 på 14 miljarder kronor. Trots detta ökade statsskulden med 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor, vilket bland annat hänger samman med att valutaskulden ökade till följd av kronans försvagning. Resultaträkningen visar ett överskott på 20 miljarder kronor. Riksdagen anser att det är positivt att kvaliteten på informationen i årsredovisningen har förbättrats kontinuerligt men påpekar att regeringen bör kommentera större avvikelser när det gäller så kallade skattenedsättningar i kommande årsredovisningar. Riksdagen förutsätter att regeringen i nästa årsredovisning redovisar utvecklingen av arbetet med riskbaserade redovisningar. Riksdagen avslutade ärendet utan ytterligare tillägg.

Förslagspunkter

1

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen gav Riksbankens direktion och Riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för förra årets förvaltning. Riksdagen godkände även Riksbanksfullmäktiges förslag till fördelning av 2005 års resultat, vilket innebär att Riksbanken ska leverera 5,3 miljarder kronor till staten. Finansutskottet redovisade också sin återkommande utvärdering av penningpolitiken, som denna gång omfattar perioden 2003 till 2005. Utskottet konstaterar bland annat att inflationen under perioden legat under inflationsmålet och att Riksbanken under 2004 och 2005 överskattat inflationstrycket och underskattat tillväxttakten i den svenska ekonomin.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Justering

2006-04-25

Debatt

2006-05-10

Beslut

2006-05-10

Riksdagen beslutade om tillsyn av finansiella konglomerat. Genom lagändringarna genomförs EU:s så kallade konglomeratdirektiv i svensk lag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag på tilläggsbudget för 2006 men med ett tillägg. Ersättningen till ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning som deltar i kommunala ungdomsprogram ska höjas så att den uppgår till i genomsnitt 1050 kronor efter skatt. Ersättningen kommer därmed upp till samma nivå som det höjda studiebidraget för gymnasieelever. Syftet med kommunala ungdomsprogram är att de ska leda till arbete eller utbildning för arbetslösa ungdomar som inte fyllt 20 år. Totalt 5 007 miljoner kronor netto skjuts till statsbudgeten för 2006. Bland annat kommer studiemedlen att höjas retroaktivt från den 1 juli 2006 med 300 kronor i månaden, varav 100 kronor är bidrag och 200 kronor lån. Bostadstillägget för pensionärer kommer också att höjas, från 91 till 93 procent av bostadskostnaden upp till ett tak på 4850 kronor i månaden. Höjningen gäller retroaktivt från den 1 april 2006. Riksdagen gjorde också ett uttalande som rör myndigheter som beslutat om utgifter för kommande år utan riksdagens godkännande. Myndigheter får inte ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgiftsökningar utan att riksdagen har gett sitt godkännande. Riksdagen vill understryka att detta är oacceptabelt och uppmanar regeringen att snabbt redovisa för riksdagen vad som görs för att komma till rätta med problemet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

31

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen sade ja till regeringens ekonomiska vårproposition. Propositionen innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren. Förutsättningarna för en fortsatt hög tillväxt i världsekonomin är goda och Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas öka med drygt 3 procent per år under de närmaste åren. De offentliga finanserna är starka. Mellan åren 2000 och 2008 beräknas det årliga överskottet i de offentliga finanserna till i genomsnitt 2,0 procent av BNP. Riksdagen ställde sig bakom bland annat följande förslag: 11 000 nya platser i arbetsmarknadspolitiska program. 2 000 fler anställda med lönebidrag. Särskilda åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, bland annat 1 000 nya plusjobb och allmänt anställningsstöd för cirka 1 500 arbetslösa ungdomar. Snabbare etablering av nyanlända invandrare, arbetsplatsintroduktion och satsningar som ska underlätta för invandrare att driva företag. 600 miljoner kronor 2006 och 1 miljard kronor per år 2007 respektive 2008 satsas för att förbättra vården om de mest sjuka äldre. Bostadstillägget för pensionärer höjs. Resurser avsätts för ett första steg i en tandvårdsreform. Ett grundstöd på 500 kronor införs så att alla kan gå till tandläkaren var artonde månad till samma kostnad som ett läkarbesök. En undersökning ska kosta maximalt 200 kronor när reformen är genomförd.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

52, 183 minuter

Beredning

2006-05-11

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till anslag på drygt 11,8 miljarder kronor för utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning för 2006. Riksdagen sa nej till motionsförslag som tar upp frågor om statens administrativa kostnader, översyn av olika myndigheters uppdrag och beräkning av kostnader för mäns våld mot kvinnor och barn. Riksdagen hänvisar till de initiativ som regeringen tagit i dessa frågor. En motion om SCB:s uppdragsverksamhet och organisation avslås eftersom SCB redan har genomfört olika insatser för att komma till rätta med de oklarheter som motionärerna lyft fram.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 73 minuter

Justering

2005-12-01

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16