Sök

Om en person som står som registrerad ägare till en bil har obetalda skatter och avgifter som är kopplade till bilen får Kronofogden rätt att ta bilen i anspråk. Syftet med den nya lagen är att komma till rätta med problemen med så kallade fordonsmålvakter. En fordonsmålvakt är en person som står som ägare till en bil i vägtrafikregistret i stället för den person som faktiskt äger och/eller använder bilen. Fordonsmålvakter saknar ofta utmätningsbara tillgångar och används för att slippa betala skatter, trafikförsäkring och felparkeringsavgifter. Eftersom den registrerade ägaren inte är den faktiska ägaren går det oftast inte heller att utmäta bilen för betalning av skulderna, något som nu ändras.

Bestämmelserna om flyttning av fordon ändras också. Om en bil står felparkerad och den registrerade ägaren har stora fordonsrelaterade skulder blir det möjligt att flytta bilen och inte återlämna den till ägaren förrän skulderna och kostnaderna för flytten är betalda.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om fordonsrelaterade skulder.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 39 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

I dagsläget kan den som vill starta en anläggning för förnybar elproduktion, till exempel en vindkraftspark, behöva stå för hela kostnaden för att förstärka elnätet. Detta när en förstärkning måste göras för att den aktuella anläggningen ska kunna anslutas till nätet. Elproducenter som ansluter sig efter det kan utan särskild kostnad använda den outnyttjade delen av förstärkningen. På grund av detta vill få företag ansluta sig först till elnätet, något som i sin tur leder till att utbyggnaden av förnybar elproduktion går långsamt.

Därför införs nya regler om hur kostnaderna för förstärkning av elnätet ska fördelas. Det innebär att det statliga affärsverket Svenska kraftnät ska stå för den inledande kostnaden för förstärkningen. Företag som vill ansluta sina anläggningar till elnätet efter det ska betala enbart för sin andel. Regeringens ambition är att under 2016 kunna ersätta den här lösningen med en marknadslösning där staten inte behöver ta någon ekonomisk risk.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2014-04-16

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

För att anpassa svenska regler till EU:s energieffektiviseringsdirektiv görs en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att:

• stora företag ska göra en energikartläggning vart fjärde år
• leverantörer av el ska fakturera kunderna för den uppmätta förbrukningen av el, om leverantören har tillgång till mätvärden
• nya krav införs på mätning av energiförbrukning i lägenheter
• kraven skärps på att myndigheter ska använda energi mer effektivt.

Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning om att det nu gällande svenska målet för energieffektivisering uppfyller EU-direktivets krav på ett vägledande nationellt mål. Utskottet håller också med regeringen om att befintliga metoder för att uppnå en effektivare energianvändning är att föredra framför att införa ett kvotpliktssystem med så kallade vita certifikat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2014.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 110 minuter

Justering

2014-04-16

Debatt

2014-04-28

Beslut

2014-04-29

Från och med december 2014 måste EU-länderna märka kött av gris, får, get och fjäderfä med ursprungsland eller härkomstplats. Sedan tidigare finns krav på märkning av nötkött. Riksdagen anser att den obligatoriska ursprungsmärkningen bör gälla alla köttprodukter, även produkter där kött ingår som en ingrediens. Därför uppmanade riksdagen regeringen att i alla relevanta sammanhang inom EU arbeta för att få till en sådan ursprungsmärkning. Märkningen ska också vara tydlig så att konsumenterna inte vilseleds. Till grund för beslutet om tillkännagivande ligger ett motionsförslag från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om livsmedelspolitik.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

18

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2014-04-15

Bordläggning

2014-04-28

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-05-07

Reglerna för beskattningsår och tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av den som har en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ändras. Det innebär att alla skattskyldiga nu bara får en tidpunkt för att deklarera per år.

En skyldighet att betala avkastningsskatt införs för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupper som har sitt säte i Sverige. Regler införs också för vad som menas med beskattningsår för dessa bolag och organisationer.

Elever i gymnasiet som går en lärlingsutbildning kan få ersättning för kostnader av Centrala studiestödsnämnden. Denna ersättning ska nu bli skattefri.

Regeringen förlorar möjligheten att befria vissa typer av projekt för teknisk utveckling av miljövänliga produkter från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle.

De nya reglerna för beskattningsår och avkastningsskatt börjar gälla den 1 juni 2014. Ändringarna av reglerna för ersättning till lärlingar och skatt på energi börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Straffet för mord skärps till fängelse på livstid om omständigheterna är försvårande. I dag är straffet för mord fängelse på viss tid, lägst tio år och högst arton år, eller på livstid. Livstidsstraffet döms bara ut i de allvarligaste fallen, när ett tidsbestämt straff på arton år inte är tillräckligt. Syftet med skärpningen är att livstidsstraffet ska kunna användas i större utsträckning än idag och vara normalstraffet. Det betyder att den ska dömas ut i en majoritet av fallen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2014-04-15

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-04-29

En person som blir anhållen ska ha en ovillkorlig rätt att få veta vilka omständigheter som ligger till grund för beslutet att anhålla personen. Syftet är att öka rättssäkerheten för den som är misstänkt för ett brott. En person som häktats har redan motsvarande rätt. Ändringen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-15

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-04-29

Kriminaliseringen av penningtvätt blir effektivare den 1 juli 2014. De nya reglerna innebär följande:

• Penningtvätt får en egen lag och en ny brottsrubricering - penningstvättsbrott.
• Försök, förberedelse och stämpling till penningtvättsbrott som inte är ringa blir straffbart.
• Så kallad självtvätt blir brottsligt. Även den som tvättar vinster från sin egen brottslighet ska kunna dömas för penningtvättsbrott.
• Penningtvättsbrott i näringsverksamhet blir straffbart. Det gäller den som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt.
• Kopplingen till det brott som gett vinsten breddas. Det ska vara tillräckligt att brottsvinsten kommer från "brott eller brottslig verksamhet" snarare än från ett specifikt angivet brott.
• Ökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Det blir möjligt att förverka tvättad egendom hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren.
• Nya möjligheter att säkra pengar. Det blir möjligt att under kortare tid förbjuda en person att disponera över exempelvis bankmedel. Det blir också möjligt att ta sådan egendom i beslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2014-04-15

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Regeringen har lämnat en skrivelse om hur verksamheten vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har sett ut under 2012 och första halvåret 2013. Dessutom har Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling redogjort för församlingens verksamhet under 2012 och 2013.

Utrikesutskottet tycker det är bra att Sverige arbetar för att stärka EU:s roll och de prioriteringar EU vill göra i OSSE. Utskottet menar att Sverige även i fortsättningen ska arbeta för att frågor om mänskliga fri- och rättigheter ska ges en framskjuten plats på EU:s dagordning och i OSSE:s arbete. Sverige bör också fortsätta arbetet med yttrandefrihets- och mediefrågor inom OSSE.

Utrikesutskottet framhåller OSSE:s parlamentariska församlings arbete med valövervakning som mycket viktigt. Den svenska delegationen deltog i alla valövervakningar som församlingen genomförde under 2013.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

10, 52 minuter

Beredning

2014-03-20

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-09

Beslut

2014-05-27

När det finns olika hjälpmedel att välja bland ska den som har behov av hjälpmedel få välja det hjälpmedel han eller hon vill ha. Det ska landsting och kommuner se till. Patienten ska få det valda hjälpmedlet om det anses vara befogat med hänsyn till patientens behov och kostnaderna för hjälpmedlet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 87 minuter

Justering

2014-04-15

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-04-29

Studieförbundet SISU:s fördelning av statsbidrag till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet ska regleras i lag. Dessutom ska offentlighetsprincipen gälla hos SISU i den del av verksamheten som består i fördelning av statsbidrag. Redan i dag fördelar SISU verksamhetsstödet men det är inte lagreglerat. Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2014.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om det civila samhället, allmänna samlingslokaler, idrott och friluftsliv.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

17

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

29, 92 minuter

Beredning

2014-02-20

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07

Det har blivit vanligare att stora kommersiella tv-bolag köper exklusiva sändningsrättigheter till vissa sportevenemang. Mot bakgrund av ett tillkännagivande från riksdagen våren 2012 om behovet av en så kallad evenemangslista har Myndigheten för radio och tv utrett hur en sådan lista skulle kunna utformas. En sådan lista ska innehålla evenemang som anses vara särskilt viktiga för samhället, till exempel OS. En väsentlig del av allmänheten ska kunna ta del av evenemangen på listan via fri tv. Enligt utredningsförslaget från Myndigheten för radio och tv ska minst 80 procent av allmänheten ha tillgång till evenemangen på listan.

Riksdagen anser att gränsen på 80 procent är för låg. När regeringen fortsätter att arbeta med förslaget om evenemangslista bör kraven skärpas så att fler kan se de evenemang som finns med på listan. Vad som menas med fri tv bör också bli tydligare. Fri tv ska avse sådan tv som allmänheten har tillgång till utan annan betalning än licensavgift och i vissa fall grundanslutningsavgift till ett kabelnät. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet om tillkännagivande grundar sig på motioner från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om radio- och tv-frågor.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Beredning

2014-03-11

Justering

2014-04-08

Bordläggning

2014-04-29

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som handlar om olika frågor om begravningsverksamhet, Svenska kyrkan, fri församlingstillhörighet och likabehandling av alla trossamfund.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2014-03-27

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-04-28

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-04-29

Den 1 juli 2014 ändras tullagen och offentlighets- och sekretesslagen med anledning av en ny EU-förordning om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Bakgrunden är att EU-kommissionen tillsammans med EU-länderna sett över tidigare regler. Med den nya EU-förordningen skärps reglerna om kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter och samtidigt förtydligas reglerna för att höja rättssäkerheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Liberia om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Qatar om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Sverige har sedan tidigare ett skatteavtal med Japan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Ändringarna i avtalet innebär bland annat större möjlighet att slippa betala källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag. Dessutom ska källstaten inte ta ut skatt på ränta, utom i särskilda fall. Det gäller även royalties. Bestämmelser för hur tvister ska lösas när dubbelbeskattning har skett införs också. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Georgien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller bestämmelser om informationsutbyte som har utformats enligt den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar. I avtalet finns också bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, så kallade coordination centres eller liknande verksamhet som byggs upp främst av skatteskäl. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Straffansvaret vid egenmäktighet med barn utvidgas. Förs ett barn bort olovligen kan vårdnadshavaren i dag straffas för olovligt bortförande. Ibland håller en vårdnadshavare också kvar ett barn på en plats dit barnet ursprungligen förts i samförstånd mellan vårdnadshavarna. Det kan även ske under en umgängesperiod. Vårdnadshavaren omfattas då i dag inte av straffansvar. Straffansvaret vid egenmäktighet med barn när gärningsmannen själv har del i vårdnaden utvidgas därför till att omfatta både olovliga bortföranden och olovliga undanhållanden av ett barn. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om skolan. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, riksinternatskolor, skolplikt och rätt till utbildning, skolans värdegrund, nationella prov och lärarfrågor. Andra motioner handlar om bedömning och betygssättning, fortbildning av skolans personal, vissa undervisningsämnen, kvalitet, inflytande, skolbibliotek, it i skolan, lärverktyg, studie- och yrkesvägledning, elevhälsa, arbetsmiljö, kränkande behandling, jämställdhet och genuspedagogik.

Behandlade dokument

284

Förslagspunkter

53

Reservationer

70 

Anföranden och repliker

10, 67 minuter

Justering

2014-04-03

Bordläggning

2014-04-29

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07