Sök

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 94 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

45, 141 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.

Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 79 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlade om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berörde de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Riksdagens näringsutskott betonade att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tog upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlade om.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen har granskat EU-kommissionens planer på att utveckla EU:s gemensamma yttre handelspolitik. Riksdagen ställde sig på ett övergripande plan positivt till den nya strategin.

EU-kommissionen har i ett meddelande beskrivit en ny övergripande handelsstrategi och åtgärder som kommissionen vill lägga fram inom området. Det handlar bland annat om att se till att handelspolitiken är uppdaterad, att skapa mer insyn i investerings- och handelspolitiken och att bestämmelser om korruptionsbekämpning ska finnas med i framtida handelsavtal.

Riksdagens näringsutskott ställde sig positivt till den nya handelsstrategin. Utskottet menar att Sverige bör vara en tydlig röst inom EU för en öppen och fri handel och motverka protektionism. Utskottet tycker också det är bra om sättet att lösa tvister i handelsavtal genom en så kallad tvistlösningsmekanism reformeras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 83 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om 6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet näringsliv.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om regeländringar gällande AB Svensk Exportkredit, AB Götakanal bolag och SAS AB. Ändringarna berör ägarstruktur (AB Svensk Exportkredit), användning av vinst (AB Götakanal bolag) och försäljningskostnader (SAS AB).

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

53, 137 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om mineralpolitiska frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om minerallagen och miljöbalken och om avgifter, ersättningar och gruvskatt. Frågor om uranbrytning och uranprospektering tas också upp i några motioner. Även frågor om utvinning av skiffergas och andra kolväten samt om gruvdrift och samhällsutmaningar berörs.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

30, 108 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22