Sök

Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

38

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

53, 174 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land, som har lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Regeringen har för avsikt att ta fram ett förslag som syftar till att göra sekretesskyddet för våldsutsattas personuppgifter starkare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det är viktigt att arbetet bedrivs skyndsamt och att ett förslag läggs fram inom rimlig tid. Till grund för beslutet ligger en motion från Socialdemokraterna.

Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag om förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Beslutet innebär bland annat att Skatteverket ska kunna fråga polis och socialnämnd om hjälp vid utredning av frågor om kvarskrivning och sekretessmarkeringar i folkbokföringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Reglerna för beskattningsår och tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av den som har en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ändras. Det innebär att alla skattskyldiga nu bara får en tidpunkt för att deklarera per år.

En skyldighet att betala avkastningsskatt införs för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupper som har sitt säte i Sverige. Regler införs också för vad som menas med beskattningsår för dessa bolag och organisationer.

Elever i gymnasiet som går en lärlingsutbildning kan få ersättning för kostnader av Centrala studiestödsnämnden. Denna ersättning ska nu bli skattefri.

Regeringen förlorar möjligheten att befria vissa typer av projekt för teknisk utveckling av miljövänliga produkter från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle.

De nya reglerna för beskattningsår och avkastningsskatt börjar gälla den 1 juni 2014. Ändringarna av reglerna för ersättning till lärlingar och skatt på energi börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Den 1 juli 2014 ändras tullagen och offentlighets- och sekretesslagen med anledning av en ny EU-förordning om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Bakgrunden är att EU-kommissionen tillsammans med EU-länderna sett över tidigare regler. Med den nya EU-förordningen skärps reglerna om kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter och samtidigt förtydligas reglerna för att höja rättssäkerheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Liberia om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Qatar om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Sverige har sedan tidigare ett skatteavtal med Japan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Ändringarna i avtalet innebär bland annat större möjlighet att slippa betala källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag. Dessutom ska källstaten inte ta ut skatt på ränta, utom i särskilda fall. Det gäller även royalties. Bestämmelser för hur tvister ska lösas när dubbelbeskattning har skett införs också. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Georgien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller bestämmelser om informationsutbyte som har utformats enligt den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar. I avtalet finns också bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, så kallade coordination centres eller liknande verksamhet som byggs upp främst av skatteskäl. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner. Riksrevisionen menar att det finns brister i mervärdesskatteredovisningen hos statliga myndigheter och kommuner och att kontrollen av redovisningen inte är tillräcklig.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att reglerna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster behöver granskas. Andra brister menar regeringen kan åtgärdas genom dialog med myndigheterna om hur man med information och utbildning kan tillämpa reglerna på rätt sätt. Riksrevisionen rekommenderar att det i ersättningslagen införs en avgift som motsvarar skattetillägg. Regeringen bedömer att det inte behövs eftersom Skatteverket har möjlighet att begära in uppgifter från eller göra revision hos kommunerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-03

Beslut

2014-04-03

Riksdagen sa nej till motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2013. Skälet är att det redan pågår arbete i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om grundläggande principer för försäkringen, administrering av försäkringen och aktivitetsstödet, villkor för rätt till ersättning, rätten att begränsa sitt arbetssökande och deltidsbegränsningen. Andra motioner handlar om icke-diskriminerande regelverk, företagares villkor och regler om bisyssla, förtroendevaldas villkor och aktivitetsrapporter för personer med aktivitetsstöd.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

40, 133 minuter

Justering

2014-03-25

Bordläggning

2014-04-01

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om arbetsrätt. Utgångspunkten för riksdagen är att slå vakt om den svenska modellen, där förhållandena på arbetsmarknaden i stor utsträckning regleras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Ett annat skäl är att det pågår arbete i vissa av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, inhyrning av arbetskraft, utstationering, turordning och rätt till heltid.

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

24

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

42, 144 minuter

Justering

2014-03-13

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-04-02

Trängselskatten höjs i Stockholms innerstad. Dessutom införs trängselskatt på Essingeleden. Syftet är att förbättra miljön och möjligheterna att ta sig fram i Stockholm. Pengarna ska användas till att bygga ut tunnelbanan i Stockholms län.

Höjningen innebär att den högsta nivån blir 35 kronor i stället för 20 kronor. Under lågtrafik mitt på dagen blir skatten 11 kronor. För Essingeleden blir trängselskatten 30 kronor som högst och 11 kronor som lägst. Taket för maximal trängselskatt för ett dygn höjs från 60 till 105 kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

31, 88 minuter

Beredning

2014-03-06

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-03-26

Beslut

2014-03-26

Riksdagen gjorde fem tillkännagivanden till regeringen om arbetsmiljö:

• Regeringen bör ta initiativ till att i dialog med arbetsmarknadens parter utforma en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet.
• Regeringen bör satsa mer på forskning, utbildning och tillsyn för att minimera arbetsrelaterade dödsfall.
• Regeringen bör ta initiativ till att alla tillbud och olyckor som sker på arbetsmarknaden ska rapporteras till Arbetsmiljöverket och att myndigheten ska vara skyldig att registrera dessa. Ett aktuellt och växande problem är det stora mörkertal som antas finnas när det gäller arbetsskador som drabbar utländsk arbetskraft som tillfälligtvis arbetar i Sverige och som inte anmäls eller registreras.
• Regeringen bör återkomma med förslag om hur mobbning och trakasserier i arbetslivet ska minska.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas. Riksdagen anser att regeringens forskningspolitik inte säkerställer att det bedrivs tillräcklig forskning om arbetslivet.

Ställningstagandena gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetsmiljö från allmänna motionstiden 2013.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

18

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

12, 96 minuter

Justering

2014-03-13

Bordläggning

2014-03-19

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om inkomstskatt. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner och kostnadsersättningar från kommunen. Andra motioner handlar om gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt dubbelbeskattningsavtal.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 107 minuter

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om punktskatter. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att arbete redan pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skatt på finansiella transaktioner, skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, miljöskatt på flyg och skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och tobak och försäljning i exportbutiker, reklamskatt och lotteriskatt. Motionerna innehåller också förslag om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel, avfall som deponeras eller förbränns, naturgrus, animaliska livsmedel och gruvverksamhet samt förslag om styrmedel för biokolteknik.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

31, 117 minuter

Justering

2014-02-27

Debatt

2014-03-12

Beslut

2014-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om allmänna frågor inom företagande och investeringar, utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, fastighetsskatt på elproduktion, uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ, tonnageskatt, boendebeskattning, äkta och oäkta bostadsföretag, avskrivning av flyttbara bostadshus, avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning, konstinköp och rationaliseringsförvärv inom skogsbruket.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

29, 112 minuter

Justering

2014-02-27

Debatt

2014-03-12

Beslut

2014-03-12