Sök
195 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2018/19, 2014/15, 2010/11, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Lärare och elever
Betänkande 2018/19:UbU9
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor som rör lärare och elever. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.
Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, så som att minska administrationen för lärare och skolledare samt att inrätta fler karriärtjänster för lärare som vill göra karriär utan att lämna undervisningen. Vidare finns motioner om att ändra reglerna för lärarlegitimationen och om att förstärka elevhälsan i skolan.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 51
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-04-24
- Debatt
- 2019-04-25
- Beslut
- 2019-05-02
- Dokument & lagar
Grundläggande om utbildningen
Betänkande 2018/19:UbU8
För att skolorna ska kunna ha stärkt fokus på ordning bör det vara möjligt att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Omdömet ska däremot inte ingå i slutbetyget. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Tillkännagivandet kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, kränkande behandling, fritidshem samt trygghet och studiero. Riksdagen sa nej till de ca 140 övriga motionsyrkandena på grund av bestämmelser som finns inom området, redan avslutade åtgärder och att en rad åtgärder inom området har påbörjats.
- Behandlade dokument
- 82
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 42
- Justering
- 2019-04-02
- Bordläggning
- 2019-04-24
- Debatt
- 2019-04-25
- Beslut
- 2019-05-02
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2018/19:UbU7
Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om förskolan. Motionerna tog bland annat upp frågor om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagande i förskolan och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete pågår eller åtgärder redan har vidtagits i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 16, 75 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-27
- Dokument & lagar
Lärosätenas lokalförsörjning
Betänkande 2018/19:UbU6
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om universitets och högskolors lokalförsörjning. Skrivelsen bygger på en rapport från Riksrevisionen som har granskat lärosätenas lokalförsörjning och regeringens styrning av lokalförsörjningen.
Riksrevisionen rekommenderar de lärosäten som inte har en lokalförsörjningsplan att ta fram en sådan. Enligt Riksrevisionen finns det risk för ineffektivitet i användningen av kontorsytor, eftersom de inte följs upp i samma utsträckning som andra lokaler. Riksrevisionen konstaterar också att regeringens styrning och återrapportering av lokalförsörjningen sker i enlighet med riksdagens beslut.
Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den bidrar till en fördjupad bild av hur lärosätena arbetar med lokalförsörjning och hur arbetet har utvecklats över tid. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 25 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-26
- Debatt
- 2019-02-27
- Beslut
- 2019-02-27
- Dokument & lagar
Behandling av personuppgifter för forskningsändamål
Betänkande 2018/19:UbU5
Lagar om hur personuppgifter får användas för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna innebär att både offentliga och privata forskningsutförare fortsatt ska kunna behandla personuppgifter för forskningsändamål som är ändamålsenlig samtidigt som den enskildes rättigheter skyddas.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.
Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med förslag på lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att kunna använda personuppgifter i forskningen. I dag kan offentliga forskningsutförare använda personuppgifter i forskning som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse medan privata utförare behöver tillstånd för detta. Privata forskningsutförare har även möjlighet att bedriva forskning med bland annat samtycke.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2018-11-15
- Bordläggning
- 2018-11-20
- Debatt
- 2018-11-21
- Beslut
- 2018-11-21
- Dokument & lagar
En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön
Betänkande 2018/19:UbU4
Regeringen har i en skrivelse tagit fram en nationell strategi med mål för Sveriges deltagande och värdskap vid den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). ESS håller på att byggas utanför Lund och väntas vara i full drift år 2025. Den nationella strategin omfattar både ESS och den befintliga forskningsanläggningen MAX IV samt den kunskapsmiljö som håller på att bildas runt dessa anläggningar.
Riksdagen välkomnade regeringens strategi för Sveriges arbete med ESS och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 25 minuter
- Justering
- 2018-11-08
- Bordläggning
- 2018-11-20
- Debatt
- 2018-11-21
- Beslut
- 2018-11-21
- Dokument & lagar
En strategi för svensk rymdverksamhet
Betänkande 2018/19:UbU3
Sveriges rymdverksamhet ska bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för samhället står i centrum samtidigt som Sveriges säkerhet ska säkerställas. Det framgår i regeringens skrivelse om en nationell strategi för svensk rymdverksamhet som utbildningsutskottet har granskat. I strategin lyfter regeringen fram ett antal insatser som bland annat syftar till att hålla rymden fri från konflikter och att säkra Sveriges tillgång till rymden.
Riksdagen ser positivt på de områden som regeringen prioriterar och presenterar i strategin och vill särskilt framhålla vikten av starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer för att Sverige ska fortsätta vara en stark rymdnation. Riksdagen understryker också betydelsen av att rymdverksamhet bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i fokus. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen riktade även en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att kontinuerligt utvärdera strategin och regelbundet återrapportera till riksdagen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 12, 52 minuter
- Justering
- 2018-11-15
- Bordläggning
- 2018-11-20
- Debatt
- 2018-11-21
- Beslut
- 2018-11-21
- Dokument & lagar
Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning
Betänkande 2018/19:UbU21
Regeringen föreslår en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Lagen innebär en rad förändringar:
- En nationell definition ska slå fast vad oredlighet i forskning är.
- Forskare ska vara ansvariga för att deras forskning utförs enligt god forskningssed.
- En forskningshuvudman ska ha det övergripande ansvaret för att forskningen utförs enligt god forskningssed.
- En särskild nämnd ska inrättas för att pröva ärenden där det finns misstankar om oredlighet i forskning. Forskningshuvudmanen ska vara skyldig att kontakta nämnden när det finns misstankar om oredlighet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 30 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Ändring av sammansättningen av Skolväsendets överklagandenämnd
Betänkande 2018/19:UbU20
En bestämmelse i skollagen justeras. Ändringen handlar främst om att sammansättningen av ledamöter i Skolväsendets överklagandenämnd ändras så att det vid behov finns möjlighet att utse två ersättare till ordföranden i stället för en som idag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2018/19:UbU2
Drygt 24,7 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till studiestöd. Mest pengar, ca 17 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,2 miljarder går till studiehjälp och ca 1,9 miljarder går till avsättning för kreditförluster. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 19, 58 minuter
- Justering
- 2018-12-17
- Bordläggning
- 2018-12-18
- Debatt
- 2018-12-19
- Beslut
- 2018-12-19
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2018
Betänkande 2018/19:UbU19
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2018 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.
Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades
Betänkande 2018/19:UbU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Granskningen visar att flera av tankarna bakom reformen av myndigheterna på högskoleområdet har uppnåtts och att nuvarande organisation i stort fungerar bra. Utifrån Riksrevisionens rekommendationer tänker regeringen framöver överväga att i större utsträckning genomföra gemensamma avstämningar med UHR, UKÄ och andra berörda myndigheter när det är motiverat.
Riksdagen välkomnade Riksrevisionens granskning och dess bidrag till kunskapen om styrningen av universitet och högskolor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier
Betänkande 2018/19:UbU17
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över regleringen för idrottsgymnasier. Att kunna kombinera elitidrott med gymnasiestudier är viktigt för att främja framväxten av nya idrottstalanger, och för att de samtidigt ska kunna få en gymnasieutbildning som de kan bygga vidare på senare i livet när elitkarriären är över. Det kan därför finnas behov av införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier, vilket regeringen bör utreda.
Riksdagen har även behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov. Enligt Riksrevisionens granskning har det funnits brister i Skolverkets arbete med att förebygga och hantera risker för otillåten spridning av nationella prov, men dessa brister har åtgärdats.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar och menar även att risken för otillåten spridning kommer att minska när de nationella proven blir digitala från och med 2022.
Riksdagen anser i likhet med regeringen att det inte finns skäl för att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 24 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan
Betänkande 2018/19:UbU16
Riksdagen har granskat en skrivelse från Riksrevisionen. I skrivelsen går Riksrevisionen igenom de långsiktiga effekterna av att elever inte bara har fått möjlighet att välja nationellt program utan också ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Skrivelsen visar bland annat att det finns samband mellan elevernas möjlighet att välja kommunal gymnasieskola och deras lön och utbildningsnivå tio år efter att de har avslutat sina studier. Däremot syns inte samma effekt för elever med utländsk bakgrund.
Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen eller myndigheterna, men konstaterar att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att ge information och stöd till alla elever som ska välja gymnasieutbildning. Regeringen och riksdagen instämmer.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 31 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Studiestöd
Betänkande 2018/19:UbU15
Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om studiestöd. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet, avskrivning av studieskulder och nedskrivning av studieavgiften.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 10, 39 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-27
- Dokument & lagar
Forskning
Betänkande 2018/19:UbU14
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om forskningsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.
Motionerna handlar exempelvis om forskningsfinansiering, EU:s ramprogram för forskning samt villkor för doktorander och forskare.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2019-05-02
- Bordläggning
- 2019-05-08
- Debatt
- 2019-05-09
- Beslut
- 2019-05-09
- Dokument & lagar
Högskolan
Betänkande 2018/19:UbU13
Riksdagen sa nej till 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat de bestämmelser som gäller inom området, pågående arbete och att åtgärder redan är påbörjade. Motionerna handlar bland annat om styrning och ledning, resurstilldelning och kvalitetssäkring. Andra områden är tillträde till högskoleutbildning, internationalisering, dimensionering av utbildning och utbildningarnas innehåll.
- Behandlade dokument
- 88
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 59
- Anföranden och repliker
- 20, 84 minuter
- Justering
- 2019-05-02
- Bordläggning
- 2019-05-08
- Debatt
- 2019-05-09
- Beslut
- 2019-05-09
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2018/19:UbU12
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete redan pågår när det gäller flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna berör bland annat kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare och utbildning på yrkeshögskolan.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 7, 36 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-02
- Debatt
- 2019-04-03
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2018/19:UbU11
Regeringen bör utreda om det går att inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Arbetsmarknaden förändras allt snabbare och kraven på kunskap och kompetens ökar. Samtidigt lämnar alltför många elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Enligt riksdagen skulle en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå ge snabbare tillträde till arbetslivet eller vara en brygga till fortsatta studier för de elever som inte kommer in på någon av de treåriga utbildningarna.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om gymnasieskolan. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 24, 97 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-04-02
- Debatt
- 2019-04-03
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Övergripande skolfrågor
Betänkande 2018/19:UbU10
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer, it i skolan samt studie- och yrkesvägledning. Anledningen är bland annat bestämmelser som gäller inom området, pågående utredningar och åtgärder som redan har aviserats eller vidtagits.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 49
- Justering
- 2019-04-09
- Bordläggning
- 2019-04-24
- Debatt
- 2019-04-25
- Beslut
- 2019-05-02