En strategi för svensk rymdverksamhet

Fru talman! Rymdforskning och utveckling är viktigt, och det är en övergripande forskning som kan användas både i rymden och på jorden. Därför tog den dåvarande alliansregeringen initiativ till att starta en rymdutredning, SOU 2015:75. Utredningen föreslog bland annat att Sverige skulle ha en rymdstrategi. Eftersom det är ett mycket viktigt arbete har Alliansen förespråkat detta sedan dess.

Jag ser det därför mycket positivt att nu kunna yrka bifall till utskottets förslag om en nationell strategi för svensk rymdverksamhet med långsiktiga strategiska mål för att stärka den och de insatser som regeringen avser att göra för att arbeta mot målen.

Fru talman! Det behövs en samlad nationell rymdstrategi bland annat eftersom det finns många stora aktörer som är involverade i rymdverksamheten. Det är viktigt att rymdverksamhet utgår från ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i fokus.

Sverige är i dag en ledande rymdnation och ska förstås fortsätta att vara det. Vårt land omnämns ofta i olika internationella sammanhang för vårt viktiga och ambitiösa arbete inom området. Det är också viktigt med en stabil finansiering av denna högtekniska forskning, som ofta har långa ledtider.

Fru talman! Det är viktigt att riksdagen får följa det fortsatta arbetet med hur rymdstrategin utvecklas och att regeringen kontinuerligt utvärderar de långsiktiga strategiska målen i strategin för svensk rymdverksamhet och regelbundet återrapporterar till riksdagen. Detta har poängterats tydligt i flera motioner från Moderaterna och Alliansen.

Fru talman! Varför ska vi då ha en strategi för svensk rymdverksamhet? Jo, forskningen är viktig för hela det svenska samhället. Teknik som är utvecklad för rymdverksamhet kan användas inom många områden - inom både flyg och fordonsindustrin, inom digitalisering, inom automatisering, inom avancerad produktions och materialteknik och även inom mikrovågsteknik. Men det är också viktigt med samordnat internationellt samarbete för rikets säkerhet och samarbete mellan civila och militära ändamål.

Resultaten från Europeiska rymdorganisationen, Esa, och EU:s rymdprogram, såsom data från satellitnavigering och jordobservationer, ska göras tillgängliga för svenska användare.

Svensk rymdverksamhet bör också bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt, och rymden ska hållas fri från konflikter. Detta bör bidra till att svensk tillgång till rymden säkras.

En annan viktig punkt är jämställdhet mellan män och kvinnor. Sverige är ett föregångsland när det gäller likvärdiga möjligheter för män och kvinnor att satsa på en karriär inom rymdverksamhet, vilket också kan göra att intresset för naturvetenskap ökar hos både unga män och unga kvinnor. Detta ska vi förstås uppmuntra på många olika områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Ytterligare en viktig punkt är vårt fortsatta miljöarbete. Rymdverksamheten binder samman världen och gör internationell samverkan nödvändig. Som vi alla vet ser miljöarbetet världen över inga gränser. Man måste arbeta globalt med detta.

Rymdindustrin gör rymden tillgänglig och hjälper oss att förstå jorden. Den kan också hjälpa oss att arbeta vidare med våra miljömål.

Fru talman! Listan kan göras ännu längre, men jag väljer att sluta här.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! I dag ska riksdagen äntligen fatta beslut om en svensk rymdstrategi. Riksrevisionen kom år 2013 med en rapport där man pekade på att det skulle behövas tydligare politisk styrning inom svensk rymdverksamhet. Den dåvarande alliansregeringen tillsatte en utredning för att ta fram en svensk rymdstrategi. Den utredningen presenterades för tre år sedan, under den förra mandatperioden. Ända sedan dess har Centerpartiet och Alliansen varit pådrivande i riksdagen för att få till stånd en svensk rymdstrategi. Man kan inte anklaga regeringspartierna för att hasta fram i denna fråga.

Med tanke på den långa beredningstiden skulle man kunna förvänta sig större visioner och skarpare förslag. Men det är åtminstone en bra grund för svensk rymdverksamhet framöver att det kommer en strategi på plats.

Sverige har bedrivit rymdverksamhet i mer än 50 års tid. Vi har bland annat en stark rymdindustri i västra Sverige och Esrange i norra Sverige, och vår forskning på rymdsidan är i internationell toppklass i fråga om kvalitet. Det är något att ta fasta på för att stärka Sveriges position som rymdnation framöver.

Politiskt har vi ett stort ansvar att fortsätta ta plats som rymdnation, för det är en helt avgörande fråga för många sektorer. Rymden skapar förutsättningar för ny teknik och utveckling, och användningsområdena är många - allt från miljö och klimat till försvar och säkerhet till forskning och utbildning påverkas av det som sker på rymdområdet. Det handlar om såväl nationella satsningar som internationella satsningar, som är avgörande för att skapa nya tjänster som möter samhällets behov men också jobb och innovationer här i Sverige.

Rymdstrategin får inte bara bli ett politikerdokument med fina ord utan måste bli ett dokument som levererar handling. Då kan det här bli väldigt bra. Ett land i vår närhet, Storbritannien, har antagit en spännande rymdstrategi med fokus på just att leverera handling. Storbritannien är ett framgångsland, där man just nu ser stark tillväxt på rymdsidan genom att det inte bara blev en strategi utan också blir handling därefter.

Därför tycker jag att det är glädjande att stora delar av utbildningsutskottet och riksdagen kommer att ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om att följa upp de strategiska mål som rymdstrategin pekar ut, kontinuerligt utvärdera rymdstrategin och ge riksdagen god insyn i detta. Det är helt avgörande för att vi ska kunna behålla vår position och se till att det blir politisk handling av det dokument som vi i dag diskuterar och debatterar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Centerpartiet står bakom två reservationer i betänkandet.

Den ena reservationen lyfter fram vikten av teknikneutralitet i språket. Just nu sker det mycket i rymdsektorn runt om i Sverige och världen. Det handlar om stater som lägger stora resurser på att utveckla ny teknik och göra nya framsteg men också om en fantastisk framväxt av privata företag som investerar och vill vara med och utveckla på rymdområdet. Då är det viktigt att vi skapar förutsättningar för innovationer, jobb och konkurrenskraft genom att se på detta på ett mer teknikneutralt sätt.

Den andra reservationen som Centerpartiet står bakom lyfter fram frågeställningar om finansiering och Rymdstyrelsens beroende av växelkursen. En stor del av Rymdstyrelsens budget, två tredjedelar, går till internationella projekt. Att Sverige är med i internationella rymdprojekt är helt avgörande för svensk industri och teknisk utveckling. Men det påverkas mycket av fluktuerande valutakurser, och det måste man ta hänsyn till. Rymdstyrelsen får stora problem om kronan försvagas. Därför måste man se över konsekvenserna om så sker - hur det påverkar Rymdstyrelsens finansiering och möjligheter framöver.

Centerpartiet står givetvis bakom båda dessa reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 2.

Fru talman! Centerpartiet vill att vi tar nya grepp för att stärka Sverige som rymdnation framöver och skapa förutsättningar för att Sverige ska fortsätta vara framgångsrikt på området. Rymden är en strategisk tillgång för samhällets behov men också för svensk industri, då den ger många ytterligare effekter. Det ger positiva effekter på utbildning och forskning, på försvar och på miljö om detta sköts på rätt sätt. Det är viktigt att vara aktiv såväl nationellt som internationellt för att skapa bättre förutsättningar för innovationer och nya jobb.

Rymdstrategin som riksdagen i dag behandlar lägger en bra grund, men den måste också leverera handling. Det är viktigt för jobb, innovationer och nya tjänster i samhället.

(Applåder)

Fru talman! Ni får ursäkta min röst; jag låg sjuk hela förra veckan.

I betänkandet, som alltså heter En strategi för svensk rymdverksamhet, har det väckts sex följdmotioner. Ett antal av dessa är från Vänsterpartiet.

I skrivelsen presenterar regeringen en nationell strategi för svensk rymdverksamhet med långsiktiga strategiska mål för att stärka den och de insatser som regeringen avser att göra för att arbeta mot målen.

Jag vill framhäva det mest positiva i betänkandet. Regeringen framhåller att "fördelningen mellan kvinnor och män bland forskare och anställda inom svensk rymdverksamhet bör bli jämställd". Jag menar att oavsett vilket område vi arbetar inom är det viktigt att vi tänker utifrån en jämställdhetsaspekt. I det här fallet går det in i forskningsfrågorna, som har varit aktuella tidigare. Vi har sett en snedfördelning av forskningsmedel till förmån för manliga forskare. Därför är detta ett positivt tecken, och vi vill betona denna positiva del av betänkandet.

Samtidigt har Vänsterpartiet ett antal förslag och motioner i betänkandet. I förslaget till strategi för svensk rymdverksamhet står det mycket om svensk rymdverksamhets betydelse för klimatforskningen, vilket också bör vara huvudsyftet med svensk rymdverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Regeringen skriver bland annat följande: "Svensk rymdverksamhet bör bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt . Vidare bör rymdverksamhetens möjligheter att bidra till arbetet med Agenda 2030 och de globala målen främjas."

Samtidigt nämns väldigt lite om den samlade rymdverksamhetens påverkan på klimatet. Till exempel är mycket av det raketbränsle som används runt om på jorden inte bara miljöfarligt; det kan också vara giftigt. Därför är det viktigt att en utbyggnad av exempelvis Esrange görs med klimatets bästa i åtanke.

De eventuella utsläppen från rymdrelaterad forskning för samhällets bästa är mer försvarbara än utsläpp och föroreningar från privat kommersiell rymdindustri. Jag och Vänsterpartiet anser därför att det i strategin bör betonas att verksamheten vid Esrange ska bedrivas i enlighet med de klimatpolitiska målen.

Ledordet för internationell rymdverksamhet har länge varit fred. Genom FN:s rymdfördrag har Sverige också förbundit sig att driva rymdverksamhet utifrån fredliga syften för mänsklighetens bästa. Trots detta sker i dag många militära insatser med hjälp av rymdteknik och rymddata med ursprung i Sverige.

Regeringen framhåller i betänkandet att rymden bör hållas fri från konflikter. Samtidigt vet vi att det pågår ett antal olika verksamheter inom rymdforskningen som kommer att leda till att inte heller rymden kommer att vara konfliktfri.

Man skriver i strategin att Sverige ska arbeta aktivt i internationella organ för att ta fram relevanta styrande dokument och andra överenskommelser som syftar till att rymden hålls tillgänglig för alla och fri från vapen. Detta bör vara en självklarhet. Jag menar dock att det finns behov av att vara tydlig med att Sverige står fast vid redan gjorda överenskommelser.

Sverige har, som jag tidigare nämnt, ratificerat FN:s rymdfördrag. I rymdfördraget slås fast att rymden ska användas enbart för fredliga syften. Varken kärnvapen eller andra massförstörelsevapen är tillåtna, och stater ska agera fredligt i rymden. Trots detta utvecklas i dagsläget vapen som är ämnade just för rymden.

Jag ser med oro på hur företag och stater inte respekterar rymdrätten och att vapen i rymden kan komma att bli verklighet, något som kommer att få förödande konsekvenser. Därför bör det i strategin för svensk rymdverksamhet förtydligas att Sverige ska verka för att alla nationer efterlever och respekterar rymdfördraget och övriga överenskommelser gjorda i FN i fråga om rymden.

Till sist vill jag säga att vi ändå i de flesta partier är överens om huvuddragen i rymdstrategin. Det är positivt men samtidigt ganska sorgligt att vi har lättare att komma överens om rymden än om det samhälle vi i dag själva lever i, dess grundläggande mänskliga rättigheter och människors rätt att söka asyl i vårt land.

Jag yrkar bifall till reservation 6.

Fru talman! "Allt som går att uppfinna är redan uppfunnet." Detta är ett citat som har tillskrivits den i slutet av 1800-talet arbetande generaldirektören för USA:s patentverk, Charles H. Duell. Visserligen är det omtvistat om han verkligen uttryckte sig på det viset, men jag låter ändå citatet illustrera det faktum att forskning och utveckling i dag har fört oss längre fram än vad vi för 100 år sedan trodde var möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

När vi blickar framåt kan vi bara konstatera att vi fortfarande kommer att slås med häpnad över vad vi kan åstadkomma. Jag läste att Kina nyligen visat upp en modell av sin nya rymdstation, Det himmelska palatset 2, och det finns ambitioner att år 2050 kolonisera månen. En månbas är också USA:s ambition, och slaget om månen är ett första steg för att sedan göra bemannade resor till planeten Mars.

Fru talman! Detta kan låta som science fiction för någon, men utvecklingen går snabbt framåt.

Rymdverksamheten blir allt viktigare för vårt moderna samhälle. I denna tid av utveckling är det viktigt och efterlängtat att vi nu antar en strategi för svensk rymdverksamhet. När utvecklingen som nu går snabbt framåt är det viktigt att vi som land inte missar chansen att hänga med i den.

Fru talman! Vi menar att det finns anledning att vara mer tydlig avseende Rymdstyrelsens uppdrag. Sverige bör sträva efter att vara agendasättande, och nationella initiativ bör prioriteras även om rymdpolitik i sig är internationell med samarbeten på både europeisk och global nivå. Men endast med god egen förmåga att genomföra och delta i rymdprojekt kan Sverige vara en efterfrågad samarbetspartner och utöva inflytande i internationell samverkan.

Därför är det viktigt att de anslag som ges till Rymdstyrelsen inte tas i anspråk endast för utvecklingen av Esrange och den planerade uppskjutningen av satelliter. I det sammanhanget vill Kristdemokraterna även poängtera vikten av ett nordiskt samarbete i rymdfrågor, då Norge exempelvis har liknande verksamhet på Andøya.

I skrivelsen beskrivs Esrange som en unik civil rymdbas för uppskjutningar av raketer och ballonger. Vi menar dock att det saknas en tydligt utstakad väg i strategin när det gäller om Esrange ska kunna bli en uppskjutningsplats för satelliter eller inte.

Kristdemokraternas syn på svenskt engagemang inom rymdpolitiken är att all verksamhet i rymden ska syfta till att generera användbara data för forskning och samhällsfunktioner. Forskning ska leda till samhällsnytta. Detta är viktigt, och därför bör en rymdstrategi visa på skapande av användbara rymddata och att detta sker på ett effektivt sätt till maximal nytta för användarna även i framtiden.

Kristdemokraterna har vid flera tillfällen efterfrågat en strategi för svensk rymdindustri och därmed också en långsiktig politik på området. Vi konstaterar att det som nu presenterats till sin form är mer en skrivelse och ett statement än en faktisk strategi, som tar sikte på hur vårt land på både kort och lång sikt ska kunna behålla och utveckla de högteknologiska verksamheter som finns i olika delar av landet.

Det behövs exempelvis kontinuerliga mätningar av atmosfären, som kan ge tillförlitliga fakta för klimatforskarnas modeller. Att svensk rymdverksamhet bidrar till kunskapen om klimatförändringar borde vara en hörnsten i svensk rymdstrategi. I detta ligger också att det ofta är små och medelstora företag som står för innovation och tillväxt och att dessas betydelse för utvecklingen tydligt bör lyftas fram.

En nationell svensk rymdstrategi bör ta fasta på att maximera samhällsnytta för satsade medel. Då menar jag framstående forskning om klimateffekter, effektiva samhällsfunktioner och industriell tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Kristdemokraterna vill också poängtera vikten av att Svenska rymdaktiebolaget, SSC, har en plan för finansieringen av de kommande behoven av investeringar om Esrange och svensk rymdverksamhet ska fortsätta att vara i framkant. En kommande regering, vilken det nu än blir, bör därför återkomma till riksdagen med kompletterande uppgifter om hur finansieringen av rymdstrategin ska gå till.

Vi menar att det också krävs en förändring av nuvarande rymdlag för att underlätta kommersiell rymdverksamhet i Sverige. Den tidigare regeringen har aviserat att man ska göra en översyn av rymdlagen, och jag vill poängtera vikten av att så blir fallet framöver.

Jag ställer mig såklart bakom samtliga av Kristdemokraternas reservationer men yrkar här bifall endast till vår reservation nr 5.

(Applåder)

Fru talman! Från Liberalernas sida välkomnar vi att riksdagen äntligen får diskutera och ta ställning till denna skrivelse. Min företrädare och kollega Mathias Sundin, som tyvärr inte sitter i riksdagen längre, var väldigt envis här i kammaren och ställde under jag vet inte hur lång tid frågor till regeringens statsråd om när vi skulle få fram en rymdstrategi.

Flera av mina kollegor har berört de sakpolitiska delarna, alltså varför det är viktigt att vi har en rymdstrategi. Dåvarande forskningsministern Jan Björklund tog också till sig den kritik som kom från Riksrevisionen 2013. I den kritiken framkom att vi egentligen inte har någon helhetsbild, att det inte finns någon samverkan, någon politisk insyn eller något bredare intresse för de här frågorna annat än på marginalen, och att vi borde göra något åt detta.

När man får vänta på ett så viktigt dokument i tre år väntar man sig också att det blir något av större tyngd - en kraftfull proposition som vi skulle kunna besluta om i dag, med konkreta satsningar, lagändringar och prioriteringar.

När jag satt och väntade på att få gå upp i talarstolen läste jag återigen i strategin. Den ger en allmän överblick. Den påminner om att vi är en litet land men en stor rymdnation, att vi satsar väldigt mycket på forskningsområdet och att vi har duktiga forskare. Det är ju sant, men vi kan inte leva på gamla meriter. Återkommande i analysen, i Riksrevisionens rapport och inte minst i Ingemar Skogös utredning - förre landshövdingen i mitt län, Västmanland, utredde ju rymdpolitiken 2014 och 2015 - slås det fast att vi för att komma i kapp länder som USA måste agera mycket kraftfullare. Mot den bakgrunden har vi återkommande efterfrågat en skarp strategi, och så sent som i april i år frågade vi regeringen om det över huvud taget skulle bli någon strategi. Det hade ju gått tre år sedan regeringen tog emot utredningen. I maj kom så den strategi som vi nu behandlar.

När det gäller själva innehållet har vi inga större inspel annat än ett generellt välkomnande, men från Liberalernas sida hade vi önskat mer konkreta förslag, till exempel det som nämndes om ambitionerna med anläggningen i Kiruna. Jag ser heller ingen tidsram för strategin. Jag har jobbat med andra strategier i politiken. Man brukar ju sätta upp lite mål om när man ska komma igång och ta fram konkreta förslag. Detta gör det än mer anmärkningsvärt att Vänsterpartiet reserverar sig mot det som vi i utskottsmajoriteten är överens om, nämligen att vi ständigt ska utvärdera strategin just för att få en systematisk uppföljning och agera påtryckande mot regeringen för att det ska hända saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Vi i Liberalerna står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men jag vill särskilt yrka bifall till reservation 9, om övrigt innehåll i strategin för rymdverksamheten. Vi hade ju gärna velat gå lite längre. Det är ingen hemlighet. Vi har lagt fram ett par skarpa förslag i utbildningsutskottet och i riksdagen, till exempel om privat bemannad rymdfart från Sverige. Där finns det länder som har kommit mycket längre. Det handlar om ett stimulera företag och inte minst turism. Vi föreslår också en lag om asteroidbrytning. Även där finns det möjlighet till kommersialisering av vissa data, vilket man skulle kunna gå vidare med. Månbasdiskussionen i Europa pågår också. Hur ska Sverige positionera sig där, och vilken ambition har vi - ska vi vara med fullt ut?

Vi vill också se fler svenska astronauter. Det skrevs historia 2006, då Christer Fuglesang, den första och hittills enda svenska astronauten, gjorde sin färd från Cape Canaveral. Han får inte bli den sista. Nu har det gått tolv år, och ännu har det inte varit någon annan från Sverige som har åkt upp i rymden. Det tycker vi är jätteviktigt, inte minst kopplat till målet om att öka intresset för naturvetenskap och teknik. I skrivelsen är det väldigt mycket fokus på högskola och universitet. Det finns inte så mycket om gymnasiet och definitivt ingenting om grundskola och förskola. Ska man ha en strategi med långsiktighet och på riktigt öka intresset för teknikämnet måste man börja tidigt. Det är i alla fall min övertygelse.

Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 9.

(Applåder)

Fru talman! Aldrig känner jag mig så liten som när jag ställer mig själv i relation till evighet och oändlighet, eller för den delen till jordens och livets uppkomst. I tidsperspektivet miljarder år och rumsperspektivet miljarder ljusår, vad betyder egentligen sex minuter här i talarstolen? Men innan detta rinner iväg i något som blir filosofiskt vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! Sverige är en av världens ledande rymdnationer. Vårt geografiska läge är inte utan betydelse, men viktigare är våra ambitioner som kunskapsnation och våra framgångar inom teknisk utveckling, forskning och innovation. Det är ett resultat av medvetna politiska ställningstaganden.

En stark offentlig finansiering av rymdverksamheten ger stabila villkor över tid och utgör en grundläggande förutsättning för verksamhetens utveckling och framsteg. Därför är det också så välbehövligt att i en strategi peka ut riktningen för framtidens rymdpolitik, så att vi kan behålla den styrkeposition vi har.

En grundläggande utgångpunkt för strategin är idén om rymden som en global allmänning. Alla stater har samma rätt att utforska och använda rymden för fredliga ändamål. Det gör att internationellt samarbete, fred och säkerhetspolitik är i tydligt fokus i strategin. I takt med teknikutvecklingen blir aktörerna i rymden fler och fler, och därför ökar också vikten av internationella samtal och överenskommelser om hur rymden ska kunna hållas tillgänglig och fri från konflikter. I strategin pekas FN, EU och Esa ut som särskilt viktiga internationella organ där vi i Sverige ska ha en aktiv roll för att få fram ändamålsenliga internationella överenskommelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Fru talman! Rymden är viktig för livet på jorden. Därför är samhällsnytta en övergripande utgångspunkt för strategin. Det finns tydligt utstakat att svensk rymdverksamhet ska bidra till förverkligandet av Agenda 2030. När jag frågade min dotter, som är fem år, om hon vet vad rymden är svarade hon: Ja, det vet jag. Det är det som finns ovanför himlen! Och när det gäller Agenda 2030 kan vi tänka på ungefär det sättet. Om vi kan titta på jorden i perspektiv från "ovanför himlen" kan vi få syn på saker och platser på vår planet som kan säga oss något om hur det står till med den som vi annars inte skulle ha en aning om. Främst genom att observera klimat- och miljöpåverkan kan rymdverksamheten bidra till genomförandet av Agenda 2030.

Navigering, väderprognoser, kommunikation och mycket mer är helt beroende av fungerande rymdbaserade system. Med beroende följer också sårbarhet. Hoten kan vara solstormar, rymdskrotskollisioner eller riktade attacker. För att minska vår sårbarhet behöver vi få på plats ändamålsenliga skyddsåtgärder för att säkra våra system.

Rymdindustrin är bra för det svenska kunskapssamhället och för vår tillväxt och konkurrenskraft. Rymdindustrin innebär förutom arbetstillfällen, militär förmåga och avancerad forskning också stora möjligheter för andra sektorer. De höga kraven på rymdindustrins produkter att fungera i en extrem omgivning pressar gränserna för vad som kan tillverkas och konstrueras. Detta ger kunskap som också kan användas inom andra områden och bidrar till samhällets konkurrenskraft även utanför rymdindustrin. Teknik utvecklad för rymdsystem kan användas inom många andra områden, till exempel flyg- och fordonsindustrin, digitalisering, automatisering och så vidare. Därtill kan läggas rymdindustrins behov av att utveckla helt cirkulära system där alla beståndsdelar i avfall tas till vara. Detta behov kan driva kunskap om hur hållbar utveckling kan te sig också här på jorden.

Rymdverksamheten är en snabbt föränderlig bransch, och de svenska författningarna har kommit till för ganska många decennier sedan. Dessa behöver man se över och anpassa till dagens behov och framtidens möjligheter. Rymdlagen bör göra det möjligt för industrin att i större utsträckning och i snabbare takt attrahera privat kapital till svensk rymdverksamhet.

Fru talman! Rymdverksamheten måste bli mer jämställd. Trots att könsfördelningen av elever på natur- och teknikprogrammen på gymnasiet är rätt jämn är snedrekryteringen till männens favör ett faktum på natur och teknikutbildningar på högskolan. Hela samhället och alla sektorer vinner på att både kvinnor och män har tillgång till dem. Kvinnors tillgång till högre utbildning inom naturvetenskap och teknik måste därför öka. Det skulle göra att urvalet kan höja nivån på studenter och forskare inom fältet. Därför slår strategin fast målet att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller likvärdiga möjligheter för både kvinnor och män att satsa på en karriär inom rymdverksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Fru talman! Tillåt mig också att bli lite regionalpatriotisk och berätta om mitt hemlän: Norrbotten. Norrbotten är länet som har den tunga basindustrin, det häftiga klimatet och det stora högteknologiska kunnandet som gör att Norrbotten är en av de starkaste tillväxtregionerna i Sverige.

I Norrbotten finns också rymdhuvudstaden - Kiruna. I Kiruna finns viktiga aktörer för svensk rymdverksamhet, som Institutet för rymdfysik, som har utvecklat instrument och andra mojänger som finns i snart sagt hela vårt solsystem. Där finns också Luleå tekniska universitets rymdcampus, som utbildar civilingenjörer i rymdteknik. Och så finns Esrange, som flera talare tidigare har nämnt, som är en viktig del i den infrastruktur som behövs för rymdindustrin, för datainsamling och för forskning och som strategin också pekar ut som värdefull för den svenska och internationella rymdverksamheten. Låt oss gemensamt arbeta vidare för att få på plats de investeringar som krävs för att Esrange också ska kunna bli uppskjutningsplats för små satelliter. Det vore bra för Kiruna, för Norrbotten, för Sverige och för Europa.

Rymdforskning handlar om att veta mer om oändligheten och evigheten. Men det handlar också om att veta mer om jorden, om att ta reda på mer om hur universum och världen är beskaffade och om att besvara några av våra existentiella frågor och utveckla sådant som vi har väldigt direkt nytta av. Rymdindustri kan leda till tillväxt och innovationer som vi annars skulle gå miste om. Närvaron i rymden bygger militär förmåga. Men rymdverksamheten är också en arena för internationellt samarbete och en global angelägenhet. Det finns många anledningar för oss att samla oss i bred uppslutning kring att rymdverksamheten är viktig. Sammantaget är det helt nödvändigt att vi nu får på plats en strategi för svensk rymdverksamhet och dess framtid.

(Applåder)

Fru talman! När det gäller detta betänkande har vi inget yrkande. Jag tänkte prata om rymdstrategin och inte om de följdmotioner som behandlas i betänkandet.

Vi tycker väl i stort att rymdstrategin, som presenteras i form av ett strategiskt dokument, är ganska okej. Den största summan för rymdverksamhet från vårt land går till EU:s rymdprojekt. Det kan ändå falla sig naturligt, då denna verksamhet förutsätter en hög grad av samverkan.

Den rymdstrategi som den förra regeringen lade fram är inte anmärkningsvärd på något sätt och sticker inte ut. Snarare innehåller strategin en massa självklarheter som vi kan ställa oss bakom. Vi finner det svårt att peka på några direkta konstigheter i strategin, förutom en. En del talare har varit inne på det, och det gäller den militära användningen av rymden. Där menar jag att det finns en klar diskrepans i strategidokumentet. Låt mig exemplifiera detta.

Det står att strategiska mål bör vara att "förhindra utplacering av vapen i rymden och motverka att den blir en arena för konflikter" samt "rymden och rymdtjänster används för fredliga ändamål på ett sätt som gynnar mänsklig välfärd och hållbar utveckling".

Ja, vi håller naturligtvis med. Vi vill inte heller ha kärnvapen i rymden. Det är självklart. Och självklart ska vår verksamhet i rymden gynna både mänsklig välfärd och andra saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Vidare står det att insatser som bör göras är att Sverige ska arbeta aktivt i internationella organ och ta fram relevanta styrande dokument och andra överenskommelser som syftar till att rymden hålls tillgänglig för alla och är fri från vapen.

Det håller vi med om. Men samtidigt står det att ett strategiskt mål bör vara att civila och militära aktörer ska samverka om forskning och utveckling och användning av rymdsystem så att synergierna mellan civil och militär rymdverksamhet tas till vara.

Ett strategiskt mål bör också vara att statlig rymdverksamhet bidrar till att öka Sveriges säkerhet genom att bidra till att Sveriges utrikes, säkerhets- och försvarspolitiska intressen uppfylls och att den nationella militära förmågan stärks.

Man vill alltså stärka den militära förmågan samtidigt som man håller rymden fri från vapen. Här kunde strategidokumentet faktiskt ha gjorts mycket tydligare i fråga om vad man menar med att stärka den militära förmågan samtidigt som rymden ska hållas fri från vapen och fri från konflikter. De två sakerna kan vara omöjliga att förena.

Som politiker vill man sitta på många stolar samtidigt, men man bör nog inte sitta på för många stolar samtidigt i samma dokument. Sannolikt vill alla stater använda rymden för att stärka sin militära förmåga, precis som den förra regeringen har föreslagit att vi ska göra. Men man måste mycket tydligare förklara vad man menar med dessa olika satser.

Vi yrkar inte på något här, fru talman, men vill ändå fästa uppmärksamhet på diskrepansen i dokumentet. Vi välkomnar för övrigt att det slås fast att vi ska värna vår militära förmåga och våra säkerhetspolitiska intressen. De formuleringarna borde bara ha gjorts ännu tydligare.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att prata lite grann om skillnaden mellan militär förmåga och att placera ut vapen i rymden, eftersom Robert Stenkvist lyfte just den frågan i sitt anförande.

Jag tänker att vi har en ganska bred enighet i denna kammare om att vi vill bygga en svensk militär förmåga eftersom vi har ett osäkert omvärldsläge. Behovet av det har ökat de senaste decennierna, skulle man kunna säga. Vi är överens om att vi vill göra försvarsinvesteringar.

Försvaret använder rymden på ett sätt som tangerar civila ändamål, i ganska stor utsträckning. Det står också tydligt uttalat i strategin att det finns synergier mellan de system som är för civila ändamål och militär användning av samma information. Det handlar i första hand om navigering och om kommunikation, tänker jag mig.

Det finns en skillnad mellan att använda den information man kan samla in från rymden eller med rymdsystem och att placera ut vapen för att skjuta på varandra från rymden. Jag tänker: Det ena tycker vi är ett rimligt ändamål och, faktiskt, ett argument för att ha en stark rymdverksamhet. Det kan bygga vår försvarsförmåga och vår militära förmåga. Det andra tycker vi är ett förkastligt sätt att bedriva krig på. Krig är ju förkastliga på alla sätt.

Från vår horisont tänker vi att internationell samverkan för fred och säkerhet är nyckeln, och rymden ska inte vara en arena för några konflikter på jorden. Då skulle man kunna fråga Robert Stenkvist: Hur ställer du dig, som nationalist, till idén om internationell samverkan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Fru talman! Som nationalist vill jag att vi ska samarbeta på alla de områden där vi tjänar på att samarbeta. Rymden är ett utmärkt exempel på ett område där vi måste samarbeta brett över hela Europa och Nordamerika, ja, över hela världen. Det vore löjligt att tro att Sverige kan bedriva enorma, dyra rymdprojekt utan att samarbeta. Det är inte seriöst att tro något sådant.

När det gäller den militära förmågan som jag tog upp kanske en del talare har rätt när de säger att dokumentet skulle ha varit tydligare och mer konkret. Om jag bara hade läst den andra halvan av dokumentet skulle jag ha fått en helt annan uppfattning än om jag hade läst den första halvan. Jag håller absolut med om att vi ska använda rymden också för att stärka vår säkerhet och vår militära förmåga, vilket jag också sa i talarstolen, och det kan man mycket väl, och som Sköld mycket riktigt sa, göra utan att direkt placera ut vapen där.

Detta borde som sagt ha framgått tydligare. Som det är nu läser man i den första delen av dokumentet att vi vill ha en jättefredlig rymd, där vi verkligen samarbetar över hela världen utan några militära ändamål alls, medan man i den sista delen av dokumentet får rakt motsatt uppfattning.

Jag håller med: Vi måste använda rymden på alla de sätt vi kan, också för att stärka vår nationella säkerhet.

Fru talman! Strategin pekar ju ut en styrning, en riktning, och en prioritering. Om man läser hela dokumentet, vilket man får anta att de som ska styras av dokumentet gör, kan man se de perspektiv som jag lyfte fram som utgångspunkt, det vill säga samhällsnytta, fred, internationellt samarbete, kunskap och innovation. Jag tänker att det ändå blir en ganska tydlig prioritering. Det är den riktningen som vi pekar ut.

Jag skulle vilja fortsätta att fråga Robert Stenkvist om samarbete. Ni vill ju lämna Europeiska unionen och är mycket mer intresserade av sådant som är nyttigt för Sverige än sådant som är nyttigt för alla. Då kan man fråga sig: Vem vill samarbeta med någon som bara vill samarbeta i sådant som gynnar deras egna intressen? Om vårt motiv för att samverka med någon annan hela tiden handlar om vår egennytta, vem kommer då att vilja inleda ett samarbete med en sådan nationalstat?

Här skulle jag vilja säga att nationalismen i Robert Stenkvists parti är rent kontraproduktiv när det kommer till vår möjlighet att vara en framstående rymdnation.

(Applåder)

Fru talman! Nej, det är helt fel. Innan vi gick med i EU handlade vi med hela Europa och hela världen och hade massvis med samarbeten. Det ska vi absolut fortsätta med. Dessutom vill vi lämna EU efter en folkomröstning. Det glöms ofta bort, men det är svenska folket som i slutändan ska få avgöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för svensk rymdverksamhet

Det finns missuppfattningar som upprepas gång på gång. Vi vill handla ännu mer med Europa. Vi vill handla ännu mer med övriga världen. Om vi inte handlar med andra länder hamnar vi ju på en utvecklingsnivå som slutar i stenåldern. Vi är inte dummare än att vi förstår det.

Vi glider från ämnet här, men det kanske inte huvudsakligen är mitt fel att vi gör det.

Det är EU som organisation som vi inte tycker om. England är ett av de länder som har varit framträdande i världshandeln. Nu lämnar de EU, inte för att de vill sluta samarbeta och definitivt inte för att de vill sluta handla utan för att EU är behäftat med överstatlighet och en massa andra problem som kostar enorma summor. Vi tycker att Sverige betalar en för stor summa av EU:s budget, och jag fruktar att den kommer att bli ännu större. Jag är orolig för när vi går in i en lågkonjunktur och ska öka vår avgift till EU.

När det gäller teknikutveckling och innovation i dokumentet i övrigt tycker vi att det är okej, och det var därför vi inte väckte någon följdmotion. Vi tycker att det är bra, och vi håller med om det.

(Applåder)

Fru talman! Rymden är stor, och den intresserar även de minsta. Jag har för närvarande ledmotivet till det tecknade barnprogrammet Rymdrekryterna på hjärnan efter att ha sett otaliga avsnitt de senaste dagarna.

Fru talman! Sverige är en stark rymdnation, och det ska vi fortsätta att vara. Vi ska som samhälle ta vara på de möjligheter till utveckling som rymdindustrin ger oss. Det handlar om hur vi även på jorden kan använda oss av den teknik som vi utvecklat för de mest extrema förhållanden, och det handlar om att ta vara på de data som genereras inte minst genom det europeiska rymdsamarbetet.

Den information som vi får genom observationer från rymden är av stor betydelse i till exempel klimatövervakningen. Det här är viktigt för att Sverige och världen ska nå de globala klimat- och hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det är viktigt att Sverige har en fortsatt framskjuten roll och att vi också fortsätter att utveckla metoder för att återanvända raketdelar och på andra sätt göra själva rymdverksamheten mer hållbar. Men rymdverksamheten i sig bidrar alltså på många sätt positivt till arbetet för ett hållbart klimat.

Att rymden förblir en fredlig plats är helt avgörande för mänsklighetens säkerhet. Där är det väldigt viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att alla länder respekterar dessa grundläggande principer. Det är också bra att den här frågan på ett så centralt sätt finns med i regeringens rymdstrategi.

Fru talman! Flera har pratat om jämställdhet i rymdforskningen och rymdindustrin. Det här är ju en fråga som Miljöpartiet har bevakat vad gäller utbildning och forskning generellt, och vi tycker att det är viktigt att den finns med även här. Det gläder mig att så är fallet.

Avslutningsvis vill jag tacka de två praktikanter som har hjälpt mig att skriva fram det här anförandet. Hilda Immerstrand och Embla Monemar följde med mig några dagar i förra veckan. Det är två fantastiska tjejer som jag hoppas antingen tar sig ut i rymden eller kommer tillbaka som ledamöter i denna kammare - eller möjligtvis vinner något slags hästtävlingar, om man får utgå från de intressen som dessa tjejer har i dag.

En strategi för svensk rymdverksamhet

Jag yrkar bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkandet om en strategi för svensk rymdverksamhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)