174 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2014/15, 2009/10, Arbetsmarknadsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
I december 2009 antog riksdagen vissa lagändringar för att genomföra ett nytt punktskattedirektiv från EU. Medlemsländerna ska ha ett gemensamt elektroniskt system för att underlätta kontrollen när punktskattepliktiga alkohol- och tobaksvaror och energiprodukter under skatteuppskov flyttas mellan medlemsländerna. Syftet är att motverka skattebedrägerier. Alla medlemsänder hinner inte införa den nödvändiga tekniken till den 1 april 2010, då det var tänkt att systemet skulle börja tillämpas. Regeringen föreslår därför en övergångslösning, ett tillfälligt sätt att hantera dokumenteringen tills systemet är på plats i alla medlemsländer. Lösningen kräver ändringar i tobaksskattelagen, alkoholskattelagen och energiskattelagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 april 2010.
Det blir från och med den 1 mars 2010 möjligt att ansöka om en förlängning av de tillfälliga anstånd som Skatteverket kunde bevilja under förra året. Anstånden, som innebär möjlighet till uppskjuten skatt, gäller inbetalningen av anställdas preliminära skatt och arbetsgivaravgifter och omfattar högst två av redovisningsperioderna februari till december 2009. Anstånden kan nu förlängas till och med januari 2011.
Riksdagen beslutade om ändringar i tullagen till följd av nya EU-regler. EG-rätten har införts regler om enhetstillstånd vid övergång till fri omsättning och export. Tillståndet innebär att en importör eller exportör kan fullgöra sina deklarations- och tullavgifter gentemot en viss tullmyndighet även om varorna rent fysiskt importeras till eller exporteras från en annan medlemsstat. Tullverket får också offentliggöra förteckningar över medgivna tillstånd via internet, liksom vilka godkända ekonomiska aktörer som är innehavare av certifikat. Riksdagen godkände också den konvention om fördelning av den nationella andelen tullmedel som alla 27 medlemsstaterna undertecknade våren 2009. Liksom förklaringen om hur konventionen ska tillämpas. De nya reglerna börjar gälla 1 april 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna handlar skatte-och avgiftskontrollen, betalning av skatt och avgift, inbetalning på fel skattekonto, behovet av synliga skatter, skattetillägg, skatteflyktslagen, tredjemansrevision och skattenämnderna. Andra motioner handlar om folkbokföringsfrågor, skyddet för personuppgifter, ID-kortens utformning samt Skatteverkets kontroll vid hindersprövning.
Riksrevisionen har granskat regeringens redovisning av skatteuppskov. Det gäller uppskovet med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostäder, bostadsuppskovet, och privatpersoners avdrag för pensionssparande, pensionssparavdraget. Granskningen visar att uppskoven uppgår till betydande belopp och att den ökande internationaliseringen kan riskera att skatterna inte inbetalas till staten. Dessutom kan uppskoven innebära risker för enskilda personer. Riksrevisionen menar att det behövs normer för hur regeringen redovisar skatteuppskoven. Regeringen bör bli bättre på att dels informera om hur uppskoven värderas, dels göra prognoser för uppskovens utveckling. Riksdagen förutsätter att regeringen tar hänsyn till Riksrevisionens ståndpunkter.
Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om punktskatter. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om drivmedels- och fordonsskatt samt skatt på alkohol och tobak.
Riksdagen sa nej till samtliga motioner från den allmänna motionstiden 2009 om mervärdesskatten. Ett flertal motioner gäller skattesatserna på mervärdesskatteområdet. Andra motioner behandlar reglerna för ideell verksamhet, särskilt second hand-försäljning.
Regeringen bör tillsätta en utredning som tittar på möjligheten att avskaffa fastighetstaxeringen på bostäder. Det beslutade riksdagen. Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostäder i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift. För småhus skrevs avgiften till 6 000 kronor per år, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Kopplingen mellan taxeringsvärdet och fastighetsavgiftens storlek lever alltså fortfarande kvar i de fall där det leder till en lägre avgift. Systemet kritiseras i flera motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2009. Och nu vill även skatteutskottet se en utredning. Samtidigt sa riksdagen nej till ett flertal motioner som gäller frågor om beskattning av företagande och investeringar, samt vissa frågor om beskattning av fastigheter.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om inkomstbeskattningen av fysiska personer. Skälet är i vissa fall att regeringen och utredningar arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Det gäller till exempel avdrag för gåvor till ideella organisationer, alkolås och värderingen av bilförmån och beskattningsfrågor med anknytning till integrationen i Öresundsregionen. I andra fall är skälet jobbskatteavdraget och andra reformer på skatteområdet som redan har genomförts. Det gäller motioner om olika avdrags- och skattskyldighetsförhållanden.
Reglerna för hur underskottsföretag ska beskattas ändras för att motverka skatteplanering. Med underskottsföretag menas i skattesammanhang ett företag som har ett gammalt outnyttjat underskott i sin verksamhet. Underskottet kan bero på tidigare förluster. Företagen kan vara attraktiva att köpa för vinstgivande bolag som vill minska sin egen skatt. Efter köpet kan det vinstgivande bolaget dra av underskottet i den egna verksamheten. Många underskottföretag är inblandade i så kallade skalbolagsaffärer. Det finns spärregler som ska motverka handeln med förlusttyngda underskottsföretag. Enligt den så kallade beloppsspärren får ett underskott bara utnyttjas med ett belopp som motsvarar högst 200 procent av förvärvsutgiften vid ägarförändringar. Spärren har dock kringgåtts i vissa fall, till exempel genom riktade nyemissioner. Med de nya reglerna införs en stoppregel som ska hindra detta. Samtidigt införs en ventil i systemet så att seriösa företag med affärsmässig verksamhet så långt det är möjligt inte ska drabbas av stoppregeln. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 men ska kunna tillämpas retroaktivt från och med den 5 juni 2009. Riksdagen godkände regeringens förslag. Skatteutskottet framhöll att det är angeläget att regeringen följer upp hur reglerna fungerar i praktiken.
Jobbskatteavdraget höjs den 1 januari 2010. Höjningen gäller för personer som inte fyllt 65 år och som tjänar över 38 600 kronor per år. Den motsvarar en skattesänkning med upp till 3 020 kronor per år för den som har genomsnittlig kommunal inkomstskattesats. För den som tjänar 22 000 kronor i månaden och betalar genomsnittlig kommunal inkomstskatt blir skattesänkningen 2 712 kronor per år. Avdraget ska göra det mer lönsamt att arbeta för den som i dag står utanför arbetsmarknaden. Genom sänkta marginalskatter ska det också motivera den som redan har ett arbete att jobba mer. Beslutet innebär att statens skatteinkomster minskar med 10 miljarder kronor.
Handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag ska infogas i det nuvarande systemet för skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Utvidgningen av skattefriheten för näringsbetingade andelar innebär samtidigt en motsvarande utvidgning av förbudet mot avdrag för kapitalförluster. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. Vidare beslutade riksdagen om övergångsbestämmelser med innebörden att kapitalförluster på andelar i handelsbolag som uppkommer under perioden från den 18 juni 2009 till den 31 december 2009 bara får dras av mot vinster på motsvarande andelar inom samma koncern.
Punktskatterna inom koldioxid- och energibeskattningen samt fordonsbeskattningen ändras. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning uppnås. Ändringarna innebär bland annat följande: Återbetalningen av koldioxidskatten för dieselolja för jord- och skogsbruksmaskiner sänks. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar inom utsläppshandelssystemet slopas. Skatten på hushållsavfall som förbränns slopas. Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen ska baseras på bränslets energiinnehåll. Energiskatten på dieselolja höjs i två steg med totalt 40 öre till 2013. Uttaget av fordonsskatt förändras från 2011. Personbilar med bättre miljöegenskaper, så kallade miljöbilar, befrias från fordonsskatt. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010 och omfattar bilar som tas i bruk första gången från och med den 1 juli 2009. Tunga elhybridbussar får en lägre fordonsskatt. Ändringarna inom koldioxid- och energibeskattningen föreslås träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter – den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ungas mobilitet i utbildningssystemet. I grönboken identifieras ett behov av att fastställa strategier för att uppnå de uppsatta målen. Grönboken koncentrerar sig på följande fem aspekter på rörlighet: att främja organiserad rörlighet i utbildningssyfte att främst diskutera rörlighet mellan länder som för närvarande deltar i EU-program, samtidigt som man vill utveckla utbyten med världen i övrigt att förespråka rörlighet inte bara över gränserna "från lika till lika", det vill säga inom sektorer (till exempel skolor, universitet och företag), utan också mellan olika sektorer, till exempel från utbildningsmiljöer till näringslivet och i motsatt riktning att koncentrera sig på fysisk rörlighet medan man erkänner värdet av virtuell rörlighet att koncentrera sig på rörlighet för ungdomar, vilket inte betyder att rörlighet i utbildningssyfte inte är viktigt för alla åldersgrupper. Huvudgruppen som avses är personer mellan 16 och 35 år. Utbildningsutskottet vill starkt betona vikten av internationalisering. Utskottet anser att det är mycket viktigt att möjligheter för elever och studenter att förlägga delar av sin utbildning eller sin praktik utomlands tas till vara och utökas. Utskottet pekar också på den satsning på ökad lärarrörlighet om 20 miljoner kronor för åren 2010-2011 som regeringen initierat. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
