Sök

EU-kommissionen föreslår att en obligatorisk skatteflyktsbestämmelse ska läggas till i reglerna om beskattning av moder- och dotterbolag. Syftet är att förhindra skatteflykt och andra former av skattemissbruk. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen ifrågasätter om kommissionens förslag kommer att innebära någon förbättring jämfört med de nationella regler som gäller i dag.

Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om studiestöd. Skälet är att gällande lagar och regler bedöms tillräckliga samt att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om studiestödssystemet, fribeloppet, villkoren för studiemedel, den nedre åldersgränsen för studiemedel, flexibel tidsgräns för studiemedel, avskrivning av studieskulder och studiehjälp.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Justering

2014-01-16

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om drygt 21miljarder kronor till budgetanslag för området studiestöd för 2014. Det är drygt 1 miljard kronor mindre än anslagna medel för 2013. Anslagsminskningarna beror bland annat på att volymen på utlånade medel förändras.

Utgifterna inom området studiestöd ökar på grund av satsningar på bland annat de gymnasiala lärlingsutbildningarna, den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och fler utbildningsplatser på universitet och högskolor. Reglerna för studiemedel ska också ändras. Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs också.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2013-12-03

Debatt

2013-12-10

Beslut

2013-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 60 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2014. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2014:

• Statsbidrag för att ordna undervisning under sommarlovet och andra skollov för elever som inte nått upp till kunskapskraven inom ramen för den vanliga undervisningen.
• Försöksverksamheten med mer undervisningstid i ämnet svenska för nyanlända elever utökas.
• Reformen om karriärutveckling för lärare förstärks med mer medel.
• Skolverket får mer resurser till arbetet med att legitimera förskollärare och lärare.
• Antalet platser utökas på den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och den kommunala vuxenutbildningen för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år.
• Universitet och högskolor får medel för att kunna möta en fortsatt hög efterfrågan på högskoleutbildning.
• De statliga anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor ökas.

Riksdagen godkänner också en försöksverksamhet med lämplighetsprov vid antagningen till lärar- och förskollärarutbildningen. Vidare får statliga universitet och högskolor möjlighet att separat anta sökande som måste betala studieavgift för att studera på grundnivå och avancerad nivå.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

54, 227 minuter

Justering

2013-11-28

Debatt

2013-12-10

Beslut

2013-12-11

Trafikleden Norra länken i Stockholm kommer enligt planerna att öppnas för trafik under hösten 2015. Norra länken och Roslagsvägen, norr om Frescati, ska vara undantagna från trängselskatt. Det innebär i praktiken också att resande till och från Lidingö inte behöver betala trängselskatt. Därför slopas den så kallade Lidingöregeln.

Eftersom det ännu inte finns något exakt datum för när Norra länken ska öppna kommer regeringen senare att bestämma när ändringarna ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 43 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

De flesta företagare som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste ha ett certifierat kassaregister. Om försäljningen sker i obetydlig omfattning behövs inget sådant kassaregister. Lagen ska bli tydligare när det gäller bedömningen av vad som ska räknas som obetydlig omfattning. Ändringen innebär ingen förändring av kravet på kassaregister utan ska endast förtydliga den bestämmelse som redan gäller.

Ändringarna börjar gälla den 2 januari 2014 men ska tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Det ska bli möjligt att redovisa mervärdesskatt för ett beskattningsår i samband med inkomstdeklarationen. Tidpunkten för att lämna deklarationerna samordnas. Syftet är att göra det lättare för företagen att redovisa skatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 32 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Mervärdesskattelagen ändras. I dag finns ett undantag från mervärdesskatt vid försäljning av flygplan, helikoptrar och andra luftfartyg. Undantaget ska i framtiden bara gälla luftfartyg som ska användas av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning. En annan ändring innebär att vissa biobränslen ska kunna placeras i skatteupplag och därmed undantas från mervärdesskatt.

Den som säljer ett indirekt innehav av marknadsnoterade andelar och gör en kapitalvinst ska i framtiden betala 30 procent i skatt. Det är samma skattesats som i dag gäller för utdelning vid indirekt innehav.

Det görs ett par ändringar på indrivningsområdet och en ändring när det gäller ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande och handräckning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna för hantering av varor som är belagda med punktskatt. Det gäller alkohol- och tobaksvaror samt bränsle. Ändringarna gäller det så kallade uppskovsförfarandet, det vill säga den period då varorna kan flyttas och förvaras skattefritt i så kallade skatteupplag innan de släpps till försäljning och blir beskattningsbara. Ändringarna rör bland annat användningen av ett datoriserat system för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor. Kraven på dem som har skatteupplag och på varumottagare förtydligas. Skatteverket får större möjligheter att kontrollera skatteupplag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 10,5 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten för 2014.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 92 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Tullverket får undersöka post från andra länder för att kontrollera om den innehåller alkohol eller tobak som mottagaren ska betala skatt för. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2012 öppnade Tullverket 22 försändelser som alla innehöll alkohol. Ingen tobak hittades. Totalt innehöll försändelserna 1 042 liter alkohol som mottagarna debiterades 73 417 kronor i skatt för. Riksdagen håller med regeringen om att kontrollen av post är ett viktigt instrument för att säkerställa att svenska konsumenter som köper alkohol eller tobak via post betalar punktskatt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Importörer ska redovisa och betala mervärdesskatt, moms, till Skatteverket istället för Tullverket. Det gäller för importörer som är momsregistrerade i Sverige och bedriver import i egenskap av beskattningsbar person.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag begränsas. Syftet är att förhindra skatteplanering mellan företag som beskattas med olika skattesatser under övergången från den tidigare bolagsskattesatsen till den lägre skattesats som gäller från 2013.

Begränsningen innebär att för så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får företaget göra avdrag med högst 83,66 procent. För resterande del får företaget göra avdrag utan begränsning.

Lagändringarna ska tillämpas från den 19 april 2013, det vill säga dagen efter det att regeringen lämnade en skrivelse till riksdagen om förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Belize om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser.

Avtalet börjar gälla 30 dagar efter att länderna har utväxlat godkännanden. Regeringen ska bestämma när lagen om avtalet ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Bahrain om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser.

Avtalet börjar gälla 30 dagar efter att länderna har utväxlat godkännanden. Regeringen ska bestämma när lagen om avtalet ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Sverige har ett skatteavtal med Botswana för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Avtalets bestämmelse om informationsutbyte uppdateras till den OECD-standard som gäller nu. Det innebär bland annat att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från banker i Botswana.

Avtalets bestämmelse om begränsningar av förmåner moderniseras. Det innebär att det inte ska vara möjligt att få avtalsförmåner för offshoreverksamhet, coordination centres, huvudkontor eller liknande verksamhet, om uppbyggnaden huvudsakligen styrs av skatteskäl. Dessutom begränsas avtalsförmånerna för bolag som har rätt till skattelättnader enligt vissa bestämmelser i Botswanas interna lagstiftning. Regeringen ska bestämma när lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Riksrevisionen har granskat hur staten styr den svenska rymdverksamheten. Detta för att kunna bedöma om de statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamhet ska vara en strategisk tillgång.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det är viktigt att ta fram en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.

När det gäller regeringens återkoppling till riksdagen betonar utskottet att det är viktigt att riksdagen får insyn i och möjlighet att följa regeringens arbete. Rymdverksamheten blir allt viktigare för en rad olika samhällsfunktioner. Det är därför särskilt viktigt med en kontinuerlig återrapportering i rymdrelaterade frågor. Utskottet är positivt till att regeringen har förbättrat återkopplingen och tänker noga följa det fortsatta arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Riksdagen godkände ett avtal om privilegier mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, ett så kallat Eric-konsortium. Konsortiet ska bedriva den verksamhet som för närvarande bedrivs av European Spallation Source ESS AB. Avtalet ger konsortiet privilegier i Sverige som tar sikte på att konsortiet får befrielse från mervärdesskatt och punktskatter.

Europeiska spallationskällan, ESS, är ett sameuropeiskt forskningsprojekt där för närvarande 17 länder deltar. ESS kan jämföras med ett stort mikroskop där man studerar olika material med hjälp av neutroner.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Vissa lärare och förskollärare ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger ska få undervisa på fritids utan att ha legitimation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till. Tillkännagivandet gäller lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på komvux samt fritidspedagoger som undervisar på fritids. Dessa grupper kan i dag få en tillsvidareanställning utan att ha lärarlegitimation.

Regeringen bör bland annat se över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning, och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska istället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal.

Ändringarna börjar gälla den 19 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-10-17

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23