Sök

EU-organ ska kunna göra mervärdesskattefria (momsfria) inköp av varor och tjänster för att hantera covid-19-pandemin. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att inköp som görs av Europeiska kommissionen eller andra EU-organ i syfte att hantera covid-19-pandemin antingen ska undantas från mervärdesskatt eller medföra en rätt till återbetalning av den. Även EU-organens import för sådana ändamål ska vara undantagna från momsen. Lagändringarna bygger på EU:s mervärdesskattedirektiv.

Lagarna börjar gälla den 1 januari 2022, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skatteavtal mellan Sverige och Slovenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av skatter på inkomst och på förmögenhet samt att hindra skatteflykt och skatteundandragande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade bestämmelser vid beskattning av alkohol och tobak.

Vissa av förslagen om alkoholskatt bygger på ett EU-direktiv. Bland annat gäller det skatteregler vid hanteringen av så kallad denaturerad alkohol, det vill säga alkohol med tillsatser som gör den otjänlig att dricka. Ett annat förslag innebär att svenska små producenter av alkoholdrycker ska kunna få ett intyg som underlättar hanteringen att få vissa skattesänkningar i andra EU-länder.

Regeringen föreslår också olika referensnivåer för alkohol och tobak för att kunna bedöma om enskilda personers transporter av alkohol och tobak till Sverige är avsedda för personligt bruk.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att komplettera definitionen av ett fåmansföretag. Även den så kallade utomståenderegeln har kompletterats. Syftet med ändringarna är främst att säkerställa att skattereglerna följs för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till att Sveriges skatteavtal med Storbritannien och Nordirland ändras. Skatteavtalet handlar om att undvika dubbelbeskattning på inkomst och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst.

Ändringen innebär att internationella minimistandarder för att motverka så kallad skattebaserosion och flyttning av vinster införs i skatteavtalet. De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-28

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Efter förslag från skatteutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning och 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak. Det gäller också eventuella följdmotioner som kan lämnas med anledning av propositionerna. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att genomföra ett antal ändringar i tullfrihetslagen. Ändringarna handlar i huvudsak om att den svenska lagstiftningen justeras med anledning av Lissabonföredraget och andra gällande EU-förordningar. Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att meddela föreskrifter om villkor för användning och avyttring av vissa varor för att frihet från tull ska gälla EU:s institutioner och organ samt personer knutna till dessa. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för åren 2021-2024. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Regeringens redovisning har genom åren utvecklats till en allt större precision utifrån sitt syfte: att tydliggöra statsstöd till företag och hushåll så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten.

Regeringen har under våren 2022, precis som våren 2020 och 2021, presenterat många åtgärder till följd av covid-19-pandemin för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin.

Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny, tillfällig lag om skattereduktion för investeringar i inventarier som görs under år 2021.

Coronapandemin har lett till att investeringstakten hos företagen minskat, enligt regeringen. Denna lag hjälper till att tidigarelägga och öka investeringar i maskiner och andra inventarier och på så sätt bidra till en återhämtning av ekonomin.

Skatteavdraget får göras av fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet och som investerar i sin verksamhet genom att köpa inventarier under år 2021. Skattereduktionen blir 3,9 procent av anskaffningsvärdet för inventarierna.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2022 till och med år 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2021-09-28

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget avskaffas. I stället kommer det att införas skattelättnader som är baserade på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Storleken på dessa lättnader kommer att vara olika beroende på var i landet boende och arbete ligger. Generellt kommer högre krav för skattereduktion att gälla i storstadsområdena.

Skattelättnaderna ska även vara oberoende av vilket färdmedel som används. Bakgrunden till förslagen är att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik. De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att återkomma med förslag om

• en höjning av den övre avståndsgränsen för arbetsresor
• höjd kilometersats
• höjd milersättning för resor i tjänsten.

De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.

Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.

Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.

Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:

• samordningsnummer
• förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
• folkbokföringsbrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Regeringen har föreslagit ändrade krav på de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot statligt stöd i form av återbetalning av bränsleskatt och skatt på el. Ändringarna innebär att stödmottagaren ska lämna, och därmed offentliggöra, uppgifter om så kallad primär jordbruksproduktion - det vill säga uppgifter om vilka råvaror som framställs av företaget. Förslaget har lagts fram till följd av ändrade EU-regler.

Regeringen föreslår också att uppgifterna ska lämnas av de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot stöd om minst 15 000 euro per kalenderår.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till förslagen.

Riksdagen anser dock att beloppsgränsen för att lämna uppgifter bör höjas till 60 000 euro för att minska den administrativa bördan för företag. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen föreslår att ett försäkringsbolag ska kunna överlåta hela sitt försäkringsbestånd, det vill säga samtliga försäkringar, till ett annat försäkringsbolag utan att det får konsekvenser på inkomstskatten för det företag som övertar försäkringarna.

Det innebär i korthet att det övertagande försäkringsbolaget tar över det överlåtande försäkringsbolagets skattemässiga situation. En förutsättning för detta är att överlåtelsen görs i syfte att en tjänstepensionsverksamhet ska bedrivas av ett tjänstepensionsföretag.

Syftet med de nya reglerna är att samtliga försäkringsbolag - oavsett ägandeform - ska ges samma möjligheter att renodla verksamheten utan omedelbara konsekvenser för inkomstbeskattningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022 och upphöra den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilanpassade bilar så att nybilspriset sätts ned med ett fast schabloniserat belopp som utgår från bilens miljöteknik. Nedsättningen är 350 000 kronor för elbilar och vätgasbilar, 140 000 kronor för laddhybrider och 100 000 kronor för gasbilar. Nedsättningen får inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Nedsättningen kommer inte att gälla elhybrider och etanoldrivna bilar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en skattereduktion för avgiften till a-kassan. Förslaget innebär att den som är medlem i en svensk a-kassa får göra en avräkning mot den beräknade skatten med 25 procent av den inbetalade a-kasseavgiften.

Syftet är att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen eftersom det är viktigt att enskilda omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet som i sin tur upprätthåller konsumtionsförmågan och köpkraften. Enligt förslaget bidrar en hög anslutningsgrad, förutom till ekonomisk stabilitet under lågkonjunkturer, även till att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen.

De nya reglerna börjar gälla från och med 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Fler ska uppmuntras att laga och ändra redan tillverkade varor istället för att köpa nytt. Därför har regeringen föreslagit att momsen ska sänkas från 12 procent till 6 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-26

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt (moms).

Syftet med regeringens förslag är att minska administrationen och förenkla för mindre företag. Omsättningsgränsen för att slippa ta ut moms ska höjas från dagens nivå på 30 000 kronor till 80 000 kronor per år. Det innebär att företag med en omsättning på högst 80 000 kronor inte längre behöver vara registrerade för och deklarera moms.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 25 minuter

Justering

2022-04-26

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Regeringen har föreslagit att möjligheten att dra av tidigare års underskott efter en förändring av företags ägarförhållanden ska begränsas. Möjligheten till avdrag av underskott tas bort helt om underskotten är det övervägande skälet till att ägarförändringarna har skett. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2022 och tillämpas på ägarförändringar som skett efter den 10 juni 2021. Den 10 juni 2021 meddelade regeringen i en skrivelse till riksdagen att ett förslag om begränsningar i avdragsrätten skulle komma att lämnas, därför kan lagstiftningen tillämpas bakåt i tiden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Regeringen har föreslagit förändringar i det så kallade bonus malus-systemet för nya bilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att det förhöjda koldioxidbeloppet (malus) ska tas ut då en bil släpper ut 75 gram koldioxid per kilometer eller mer. Med nuvarande regler gäller att beloppet tas ut om en bil släpper ut 90 gram koldioxid eller mer. Även gränsen för när den högre nivån av det förhöjda beloppet tas ut sänks, från 130 till 125 gram per kilometer.

Bonus malus-systemet innebär att köp av vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid ger en bonus medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får förhöjd skatt (malus) under tre år. Systemet ska vara självfinansierande på så sätt att intäkterna från malus ska väga upp utgifterna för bonus. Detta är också anledningen bakom förslaget till justeringar; eftersom andelen laddbara nya bilar ökar snabbt ökar också utgifterna för bonusdelen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Regeringen har föreslagit en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för åren 2021 och 2022. Tanken är att kompensera dem som har låga till medelhöga arbetsinkomster för ökade arbetskostnader som kan uppstå på grund av coronapandemin.

Den som har arbetsinkomster som är högre än 60 000 kr och som är lägre än 500 000 kr om året ska kunna få skatteminskningen, som ska ske med en fast summa. Då blir minskningen av skatten procentuellt störst för personer med låga inkomster, men även de som har medelhöga inkomster får den.

Vid arbetsinkomster från och med 240 000 kronor till och med 300 000 kronor ska skatteminskningen vara 2 250 kronor, som är det högsta beloppet. Mellan 60 000 kr och 240 000 kr trappas skattereduktionen upp och mellan 300 000 kr och 500 000 kr trappas den ned.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna ska användas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. De ska sluta gälla den 31 december 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2021-09-28

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13