Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget avskaffas. I stället kommer det att införas skattelättnader som är baserade på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Storleken på dessa lättnader kommer att vara olika beroende på var i landet boende och arbete ligger. Generellt kommer högre krav för skattereduktion att gälla i storstadsområdena.

Skattelättnaderna ska även vara oberoende av vilket färdmedel som används. Bakgrunden till förslagen är att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik. De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att återkomma med förslag om

• en höjning av den övre avståndsgränsen för arbetsresor
• höjd kilometersats
• höjd milersättning för resor i tjänsten.

De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny riskskatt för kreditinstitut. Den nya riskskatten ska väga upp de kostnader som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris.

Skatten ska gälla kreditinstitut vars skulder når upp till ett fastställt gränsvärde vid beskattningsårets början. För 2022 är gränsvärdet satt till 150 miljarder kronor. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om den nya lagen:

• Det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest ska undantas från lagen om riskskatt. Regeringen uppmanas att senast den 1 oktober 2022 komma med ett förslag om undantag som ska börja gälla senast den 1 januari 2023.
• Regeringen uppmanas att utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.
• Regeringen uppmanas att noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Den nya lagen om riskskatt ska börja gälla den 1 januari 2022 och tillämpas då för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 12,8 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till Skatteverket, cirka 8 miljarder kronor. Cirka 2,4 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2 miljarder till Kronofogdemyndigheten.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 100 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till Tullverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

21, 66 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

För att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall ska en ny skatt införas på bärkassar av plast. Kassarna ska beskattas med tre kronor styck, och mindre och tunnare kassar ska beskattas med 30 öre styck.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny punktskatt på avfall som förbränns Skatten införs för att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen och för att skapa en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Skatten kommer att tas ut med 125 kronor per ton avfall. Under 2020 är dock skattesatsen 75 kronor per ton avfall, och under 2021 är skattesatsen 100 kronor per ton avfall.

Den nya lagen börjar gälla 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra områden är felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och frågor om personnummer.

Behandlade dokument

78

Förslagspunkter

21

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till 25 motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om skattesatser och mervärdesbeskattning av ideella föreningar.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2019-03-05

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om företagande, kapital och fastigheter. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, beskattning vid generationsskifte och skogskonton.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2019-03-05

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till cirka 170 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd och hushållsskatteavdrag. Andra områden är personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner och gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

123

Förslagspunkter

12

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Drygt 11,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder vardera får Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Det innebär att anslaget till Skatteverket ökar med 30 miljoner kronor och anslaget till Tullverket ökar med 90 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också nej till några motioner om Tullverket.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

42, 111 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-17

Vägavgiften ska höjas för tunga fordon som använder vissa vägar i Europa. Dessutom kommer avgifterna att anpassas så att fordon med höga utsläpp betalar högre vägavgift än fordon med låga utsläpp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på ändringar i ett samarbetsavtal om gemensamma vägavgifter där Sverige och några andra EU-länder deltar. Samarbetet innebär att fordon med betald vägavgift kan köras i de anslutna länderna utan nya avgifter. Vägavgiften har inte har höjts sedan den infördes 2001, vilket innebär att det faktiska beloppet har sjunkit. Den har inte heller anpassats till nyare utsläppskrav på tunga fordon sedan dess.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2019-03-05

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om sparformen investeringssparkonto. Investeringssparkonto infördes 2012 och har gjort det enklare att spara i aktier. Enligt Riksrevisionen har dock vissa aspekter av aktiesparande blivit krångligare och komplexiteten i skattesystemet har ökat. Riksrevisionen konstaterar också att sparformen har haft stora effekter på statens skatteintäkter.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen återkommande informerar riksdagen om hur investeringssparkonton påverkar skatteintäkterna. Regeringen bör även se över om det är möjligt att förenkla aktiesparande i investeringssparkonto vid deltagande i nyemission och börsintroduktion samt vid innehav av aktier som delats ut.

Regeringen konstaterar att utgifterna för investeringssparkonto redan redovisas, men att det finns skäl att se över om redovisningen ska bli mer kvantifierad. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns skäl att se över om reglerna för investeringssparkonto kan förenklas i samband med börsintroduktion eller nyemission.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer behovet av ett förändrat regelverk. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 66 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

146

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

17, 85 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016.

Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.

Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-30

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.

Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 80 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-14

Debatt

2018-05-15

Beslut

2018-05-16

Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.

Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-23

Debatt

2018-05-24

Beslut

2018-05-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.

Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-23

Debatt

2018-05-24

Beslut

2018-05-24