Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 90,1 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 38,4 miljarder kronor. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB samt till särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.

Vidare sa riksdagen ja till en förlängning av den tillfälliga möjligheten till undantag från femårsregeln för företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Femårsregeln innebär en begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten.

Riksdagen sa ja till ekonomiska bemyndiganden samtidigt som man riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

55, 167 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 66 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

33, 92 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-27

Regeringen har föreslagit att den så kallade indragningsbestämmelsen inom underhållsstödet ska förändras.
Underhållsstöd är pengar som en förälder kan ansöka om när han eller hon inte lever tillsammans med barnets andra förälder och denne inte betalar underhållsbidrag. Den underhållsskyldige föräldern blir då i stället skyldig att betala in ett belopp till Försäkringskassan.

Enligt den så kallade indragningsbestämmelsen ska Försäkringskassan sluta att betala ut underhållsstödet om den underhållsskyldige föräldern gör korrekta inbetalningar till Försäkringskassan under minst 6 månader. Anledningen är att välskötta inbetalningar kan ses som en indikation på att föräldrarna har förmåga att själva sköta underhållsfrågan och att underhållsstödet från Försäkringskassan inte längre behövs. Finns det särskilda skäl ska dock Försäkringskassan besluta att fortsätta att betala ut underhållsstöd.

Regeringen föreslår nu att tidsperioden i indragningsbestämmelsen förlängs till 12 månader för att det ska bli ännu tydligare att den bidragsskyldiga föräldern verkligen har en långsiktig betalningsförmåga.

Regeringen föreslår även att ett beslut om underhållsstöd på grund av särskilda skäl ska gälla under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i reglerna för sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall. Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska enligt förslaget göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Denna ändring, tillsammans med ett kommande kunskapsstöd för bedömningarna, innebär inte någon ändring av begreppet normalt förekommande arbete utan ska göra att Försäkringskassans beslut blir tydligare och lättare att förstå för den försäkrade. Dessutom undviks att bedömningarna görs på ett schablonartat sätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 75 minuter

Justering

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Arbetsgivaravgifterna för unga mellan 18 och 23 är tillfälligt sänkta till och med mars 2023. Regeringen har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för unga som har fyllt 18 men inte 23 ska sänkas ytterligare under juni, juli och augusti 2022. Bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som lämnas under perioden den 1 juni-31 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 33 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen sa nej till ett stort antal migrationsförslag. Förslagen handlar bland annat om permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, anhöriginvandring, mottagandet av asylsökande och samarbetet inom EU i migrationsfrågor.

De cirka 340 förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

21

Reservationer

73 

Anföranden och repliker

24, 113 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Cirka 42,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och till förslag i en motion om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till övriga förslag i budgetpropositionen och nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, 13,4 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Utöver det går exempelvis 11,8 miljarder kronor till bostadstillägg till pensionärer och 8,8 miljarder kronor till efterlevandepension för vuxna. Riksdagen sa ja till regeringens föreslagna höjning av bostadstillägget för pensionärer från och med januari 2022 samt till utskottets förslag till ytterligare höjning av bostadstillägget från och med den 1 augusti 2022. Det innebär att beslutet omfattar 375 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien till och med september 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 91 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om föräldrapenning.

Uppmaningarna handlar om att

• reserverade dagar med föräldrapenning även bör gälla på grundnivå och inte, som i dag, bara på sjukpenningnivå
• det bör vara mer flexibelt att överföra föräldrapenning till andra närstående
• fler dubbeldagar bör införas i föräldraförsäkringen, det vill säga de dagar då båda föräldrarna kan vara lediga samtidigt
• föräldraförsäkringen bör förenklas för företagare så att det exempelvis blir enklare att få sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

18

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Försäkringskassan och andra myndigheter större befogenheter att dela information med varandra för att öka och effektivisera samarbetet och skapa förutsättningar för att utreda bidragsfusk.

Riksdagen sa också nej till cirka 270 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör trygghetssystem för företagare och studenter, rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning med mera. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

112

Förslagspunkter

27

Reservationer

78 

Anföranden och repliker

17, 77 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-12

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

• effektivare informationsutbyte mellan myndigheter
• utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner
• DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring
• anmälningsplikt för asylsökande
• boendeskyldighet och elektronisk övervakning
• förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut
• fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 82 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020. Riksrevisionens samlade bedömning är att omställningen inte helt och hållet har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Nedläggningen av asylboenden har i huvudsak fungerat väl men neddragningen av antal anställda och avvecklingen av tillgångar och lös egendom har inte i alla delar genomförts effektivt.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att vara försiktig med att initiera snabba besparingar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksamhet som finansieras med skattemedel bedrivs så effektivt som möjligt. Regeringen avser att i regleringsbrev fortsätta att styra myndigheten mot högre effektivitet och följa myndighetens omställning genom en tät dialog.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsats att omställningen inte genomfördes på ett ändamålsenligt sätt. Men noterar samtidigt att både Riksrevisionen och regeringen anser att Migrationsverket numera är bättre rustat för framtida förändringar i verksamheten. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem.

EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017.

Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till cirka 40 förslag i övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen anser att reglerna om garantipension för flyktingar och andra skyddsbehövande bör ändras. För att kvalificera sig till full garantipension krävs att man har bott i Sverige i minst 40 år, men för flyktingar och andra skyddsbehövande finns ett undantag från kvalificeringsregeln som gör att personer i den gruppen även kan tillgodoräkna sig viss bosättningstid i hemlandet. Det undantaget menar riksdagen bör avskaffas och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om detta.

Riksdagen sa även nej till cirka 60 förslag i motioner om pensioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om ett förändrat pensionssystem och överföring av premiepensionsrätt mellan makar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen sa nej till 16 förslag i motioner om socialavgifter från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för små företag, arbetsgivaravgifter som skiljer sig åt mellan regioner och ett undantag från skyldigheten att betala socialavgifter för ideella föreningar.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 35 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Styrelsen i ett samordningsförbund ska få möjlighet att besluta att ledamöter och ersättare får delta i styrelsesammanträden på distans. Anledningen är att förbunden ska kunna arbeta mer effektivt och hållbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommuner och regioner i Sverige kan samverka finansiellt genom att bilda samordningsförbund som finansierar rehabiliteringsinsatser. Syftet är att arbeta för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva.

Lagändringen börjar gälla den 16 mars 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om integration. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och etableringsinsatserna samt om integrationskapacitet och utsatta områden.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

11

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06