Yusuf Aydin (ChrDem)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) Äldre- och socialförsäkringsminister

Datum

2024-03-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.

Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2024-03-14

Datum

2024-03-15

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-21

Den 14 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Tobias Billström (M) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då presenterar

Datum

2024-02-14

Totalt går cirka 174 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 167,8 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 5,7 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

70, 196 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Mest pengar, 1,5 miljarder kronor, ska gå till avgifter till internationella organisationer. Det är avgifter till organisationer som Förenta nationerna, Nordiska ministerrådet, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa med flera.

Riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 99 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-01

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2024. Riksdagen välkomnar att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina och ökar trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner och rättsligt ansvarsutkrävande.

EU:s utvidgning är en investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Riksdagen understryker att EU ska bistå kandidatländerna i deras reformarbete, att utvidgningsprocessen ska vara meritbaserad och att EU:s grundläggande värden är hörnstenar för framtida medlemskap i EU. Att processen är meritbaserad innebär att ett kandidatlands framsteg i reformarbetet avgör takten i dess anslutningsprocess. Riksdagen anser att EU bör öppna anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien.

Riksdagen anser inte att utvidgningen kräver ändringar av EU:s fördrag. För att utvidgningen ska lyckas framhåller riksdagen i stället behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och att modernisera EU:s budget.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 76 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-01

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Civilminister Erik Slottner (KD) Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg

Datum

2023-11-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2023-10-24

Datum

2023-10-24

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari

Datum

2023-10-05

Motion till riksdagen 2023/24:2425 av Yusuf Aydin (KD) Ansvar för granskning av kommunsektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om ansvaret för att granska kommunsektorn ska ligga under Riksrevisionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Medborgarna

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:KU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2400 av Yusuf Aydin (KD) Syrisk-ortodoxa kloster och kyrkor i Turkiet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Unesco ska verka för att de av Turkiet föreslagna syrisk-ortodoxa kyrkorna och klostren klassas som världsarv av

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:KrU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2399 av Yusuf Aydin (KD) Bistånd via civilsamhället till utsatta minoriteter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en del av svenskt bistånd bör kanaliseras via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mellanöstern, för att hjälpa

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:UU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:269 av Yusuf Aydin (KD) Skydd av personuppgifter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa söktjänsternas publicering av personuppgifter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Antalet bedrägerier mot äldre har ökat kraftigt

Inlämnad

2023-09-28

Förslag

1

Datum

2023-09-28

Utskottsberedning

2023/24:KU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:229 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD) Redovisning av faktisk lön på lönebeskedet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och presentera den faktiska lönen, lön plus löneskatter, för statsförvaltningens anställda på lönebeskedet

Inlämnad

2023-09-28

Förslag

1

Datum

2023-09-28

Utskottsberedning

2023/24:SkU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till att ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina. Genom ett så kallat bemyndigande ska regeringen ges rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel i form av reservdelar och beredskapsvaror till ett värde om högst 1,1 miljarder kronor och i form av ammunition med ammunitionskomponenter, minröjningsutrustning och transportfordon till ett värde om högst 2,15 miljarder kronor.

Riksdagen beslutade också att ge regeringen möjlighet att sälja ett begränsat antal jaktrobotar av typen Rb 99 (AMRAAM) till USA. USA har lanserat ett program för återköp av äldre varianter av AMRAAM mot att samma länder köper nya AMRAAM-robotar. Programmet syftar till att donera de återköpta robotarna till Ukraina för att snabbt kunna stärka det ukrainska luftförsvaret.

Beslutet innebär att utgiftsområdet för försvar och krisberedskap i statens budget ökar med 545 miljoner kronor 2023. Det innebär också att regeringen genom utökade så kallade beställningsbemyndiganden ska få rätt att göra beställningar på ytterligare cirka 2,8 miljarder kronor för att återanskaffa den materiel som skänkts.

Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet vilket betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2023-08-16

Datum

2023-08-16

Bordläggning

2023-08-16

Debatt

2023-08-17

Beslut

2023-08-17

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

47, 157 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen håller en särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter. Debatten har begärts av Vänsterpartiet. Från regeringen deltar finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2023-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet.

Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 52 minuter

Justering

2023-03-28

Datum

2023-03-29

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-04-27

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialminister Jakob Forssmed (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Socialminister Jakob Forssmed (KD) besvarar såväl

Datum

2023-04-20