Ola Johansson (Cen)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om regeringens nya strategi för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller bland annat övergripande mål för hållbara städer och nya insatser för miljömässigt hållbar stadsutveckling. Kommunens förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer ska också stärkas.

Riksdagen understryker betydelsen av en hållbar stadsutveckling. Riksdagen delar regeringens bedömning att en hållbar stadsutveckling innebär att både miljö, ekonomi och sociala dimensioner tas tillvara.

Riksdagen lade skrivelsen i ovanstående delar till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vad gäller delen i skrivelsen som handlar om småskalig vedeldning riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen omgående se till att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till det som gällde tidigare.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 78 minuter

Justering

2018-06-12

Datum

2018-06-13

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Fråga 2017/18:1527 Återvinning av långlivade plastprodukter av Ola Johansson (C) till Miljöminister Karolina Skog (MP) Runt omkring i landet finns enorma mängder långlivade plastprodukter som i dag inte går till återvinning. Ett sådant exempel är att det finns ca 100 miljoner kvadratmeter plastgolv runt omkring i landet

Inlämnad

2018-06-18

Besvarare

Miljöminister Karolina Skog (MP)

Motion till riksdagen 2017/18:4202 av Ola Johansson m.fl. (C, KD, M) med anledning av prop. 2017/18:266 En ny regional planering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidareutveckla reformen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Med växande

Inlämnad

2018-06-18

Förslag

1

Datum

2018-06-18

Utskottsberedning

2018/19:CU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Fråga 2017/18:1512 Belysningsutmaningens fortsatta arbete av Ola Johansson (C) till Statsrådet Ibrahim Baylan (S) Energimyndigheten fick i maj 2016 ett regeringsuppdrag att öka aktiviteterna i Sverige för att främja energieffektiv belysning som ett sätt att minska behovet av el. Initiativet kallades för belysningsutmaningen

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Det ska inte längre vara möjligt att ingå avtal muntligt med en telefonförsäljare om det är försäljaren som kontaktar konsumenten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När till exempel en telefonförsäljare kontaktar en konsument finns det inga formella krav på hur ett avtal om att köpa en vara eller tjänst ska se ut. Avtalet kan med andra ord ingås muntligen per telefon. I och med ändringarna kommer säljaren att behöva skicka en bekräftelse i skriftlig form, till exempel via post eller e-post. Konsumenten måste sedan skriftligen acceptera avtalet innan det är giltigt. Det här gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda om det här skriftlighetskravet bör gälla för fler varor och tjänster.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 66 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-09-10

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Lagar ändras för att möjliggöra moderna miljövillkor i produktionen av el från vattenkraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat en skyldighet för vattenverksamheter i hav, sjöar och vattendrag, som startats för att producera vattenkraftsel, att ha moderna miljövillkor. Myndigheternas tillståndsprövning ska ha ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraft. Regeringen ska se till att det finns en nationell plan som kan vägleda myndigheterna i tillståndsprövningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till ett 90-tal förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, stranderosion och allmänna vattentjänster.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

33, 124 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2018-06-05

Datum

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om några ändringar i plan- och bygglagen. Beslutet innebär att det inte längre kommer att behövas bygglov för att montera solcellspaneler eller solfångare på en byggnad som ligger inom ett detaljplanerat område. Solcellspanelerna eller solfångarna måste följa byggnadens form och åtgärderna måste också följa den gällande detaljplanen.

Även fortsättningsvis krävs bygglov för solenergianläggningar på byggnader eller inom områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Bygglov krävs även för sådana åtgärder inom och i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 37 minuter

Justering

2018-06-05

Datum

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S) Barn- äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna

Datum

2018-05-31

Klimatförändringar, urbanisering, teknikutveckling och idealen för hur vi vill leva och bo ställer nya krav på hur våra samhällen utformas. Regeringen vill därför införa ett nytt nationell mål för arkitektur-, form- och designpolitiken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förslaget är att arkitektur, form och design ska prägla flera politikområden och bidra till bra miljöer för människor att leva i. Det kan handla om att bygga hållbart och estetiskt i stället för med kortsiktiga ekonomiska lösningar eller att offentliga miljöer utformas för att vara tillgängliga för alla. Boverket får ett samlat nationellt ansvar för området arkitektur och gestaltad livsmiljö.

Detta innebär samtidigt att de nuvarande nationella målen för arkitektur, formgivning och design slutar att gälla.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2018-05-15

Datum

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-23

Debatt

2018-05-24

Beslut

2018-05-24

Fråga 2017/18:1346 Placeringen av den nya polisutbildningen av Ola Johansson (C) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Under justitieministerns besök i Halmstad den 8 maj utlovades det ett beslut före valet om vilken ort i Västsverige som kommer att få starta polisutbildning. Det är väl känt att behovet

Inlämnad

2018-05-23

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i konsumentkreditlagen. Det innebär bland annat att det införs räntetak och kostnadstak för snabblån och andra krediter med höga kostnader. Konsumenter som överväger att ta sådana lån ska även uppmärksammas på riskerna. Lagändringarna ska leda till rimligare villkor för snabblån och andra högkostnadskrediter. Färre människor riskerar då att hamna i överskuldsättning på grund av dessa lån.

En särskild bestämmelse om att all marknadsföring av konsumentkrediter ska vara måttfull införs också. Marknadsföringen ska utformas på ett sådant sätt att den inte lockar konsumenter till ogenomtänkta beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-25

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Motion till riksdagen 2017/18:4160 av Mats Green m.fl. (M, KD, C) med anledning av prop. 2017/18:240 Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om verkställbarhet av beslut om lov och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2018-04-27

Förslag

1

Datum

2018-04-27

Utskottsberedning

2017/18:CU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4156 av Annie Lööf m.fl. (C) med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Ett bättre Sverige är möjligt 2 Alliansens bedömning av det ekonomiska läget 2.1 Stark internationell konjunktur

Inlämnad

2018-04-27

Förslag

1

Datum

2018-04-27

Utskottsberedning

2017/18:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)  Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) Minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S) Socialminister Annika Strandhäll

Datum

2018-04-19

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, tomträtt och andelstal i vägsamfälligheter.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-06

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.

Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas

• till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
• så att den sökande sätts i centrum
• så att kommunernas handläggning förenklas
• så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-04

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagen sa nej till motioner inom området planering och byggande, med mera. Förslagen handlar bland annat om riksintressesystemet och behovet av bostäder, en översyn av plan- och bygglagen, studentbostäder, byggnaders inomhusmiljö och kontroller vid nybyggnation. Andra förslag rör medborgarinflytande i stadsplaneringen, riktlinjer i planarbetet, statliga byggbolag samt så kallad BID-samverkan - en metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden samt att riksdagen står fast vid sina tidigare ställningstaganden i vissa frågor.

Behandlade dokument

97

Förslagspunkter

11

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

32, 110 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-03

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Motion till riksdagen 2017/18:4065 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) med anledning av skr. 2017/18:146 Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en parlamentarisk översyn för att ta fram förslag till

Inlämnad

2018-04-04

Förslag

1

Datum

2018-04-04

Utskottsberedning

2017/18:UU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2017/18:1134 Väg 940 ny Onsalaväg av Ola Johansson (C) till Statsrådet Tomas Eneroth (S) Frågan om en ny dragning av väg 940, den så kallade Onsalavägen, som förbinder de södra och östra delarna av Onsalahalvön med Kungsbacka och E6, har varit aktuell sedan mitten av 1950-talet. Efter många års arbete och upprepade

Inlämnad

2018-04-03

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)