Mia Sydow Mölleby (Lft)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 48 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

53, 46 minuter

Justering

2016-06-07

Datum

2016-01-27

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Inlämnad

2016-05-30

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Inlämnad

2016-05-24

Förslag

1

Datum

2016-05-24

Utskottsberedning

2015/16:CU23

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om bland annat rösträtt och personval.

Riksdagen sa nej till förslagen om personval med hänvisning till att personval nyligen har utretts av Grundlagsutredningen. Även förhållandet mellan rösträtt och medborgarskap har utretts och behandlats tidigare, och riksdagen har inte ändrat uppfattning. När det gäller ändrad rösträttsålder inväntar riksdagen det pågående arbetet med Demokratiutredningens förslag.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2016-04-12

Datum

2016-04-13

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Riksdagen sa nej till motioner inom området offentlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tillgång till myndighetsinformation, integritetsskydd på myndigheters webbplatser, kundbegreppet och kundnöjdhet samt tolkning vid myndighetskontakter. Andra motioner rör regelförenkling, återinförande av tjänstemannaansvar, statliga och kommunala servicekontor, tidsbegränsade förordnanden samt representation i myndigheternas styrelser och insynsråd.
Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp, samt att riksdagen har tagit ställning i frågan tidigare.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

20

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2016-03-22

Datum

2016-03-23

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-14

Det borde framgå av lagen att enskilda personer kan få skadestånd om stat eller kommun bryter mot Europakonventionen om skydd för mänskliga fri- och rättigheter. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma med ett sådant lagförslag.

Riksdagen vill också att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur möjligheten till skadestånd ska se ut vid överträdelser av fri- och rättigheter i regeringsformen. Riksdagen riktar därför ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som alltså riktar in sig mer mot regeringsformen.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlats samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om återkallande av medborgarskap och stärkt skydd för äganderätten.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

17

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

17, 59 minuter

Justering

2016-03-22

Datum

2016-03-23

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-07

Inlämnad

2016-04-05

Förslag

1

Datum

2016-04-05

Utskottsberedning

2015/16:FiU42

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-04-04

Förslag

2

Datum

2016-04-04

Utskottsberedning

2015/16:KrU11

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2016-04-04

Förslag

2

Datum

2016-04-04

Utskottsberedning

2015/16:SoU12

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2016-03-23

Förslag

1

Datum

2016-03-23

Utskottsberedning

2015/16:CU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-03-23

Förslag

1

Datum

2016-03-23

Utskottsberedning

2015/16:JuU33

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-02-24

Förslag

5

Datum

2016-02-24

Utskottsberedning

2015/16:SoU6 2015/16:SoU8 2016/17:SoU10 2016/17:SoU7

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU förordar att en tillträdande minister åtar sig att medverka i KU:s granskning också efter att han eller hon har slutat som minister. Utskottet förväntar sig att statsministern ställer sådana krav vid en regeringsbildning, och att kraven och åtagandena formuleras skriftligt. Utskottet kommer att löpande följa upp detta.

KU har granskat ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade personer utomlands. Enligt KU kan det övervägas om det av UD:s vägledning inte bättre bör framgå vilken ordning som bör gälla för utlandsmyndigheternas kontakt med departementet i de fall det är fråga om utlänningar som är bosatta i Sverige, men som inte är flyktingar eller statslösa.

KU har kartlagt samordnare inom olika politikområden som tillsatts under perioden september 2002-juni 2015. KU konstaterar inledningsvis att det ligger på regeringen att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange riktlinjer för arbetet. Granskningen berör dock enligt KU en rad frågeställningar av konstitutionellt intresse. Utskottet noterar att i drygt en handfull fall har en enskild minister beslutat om samordningsuppdraget. Det kan från konstitutionell synvinkel diskuteras om inte dessa beslut borde ha fattats av regeringen i stället. Vidare uppmärksammar utskottet samordnarnas koppling till Regeringskansliet under pågående uppdrag. Särskilt i de fall en samordnare arbetar utåtriktat och pådrivande kan det diskuteras om uppdraget bör utföras inom Regeringskansliets ram. Det är också viktigt att allmänheten kan hitta information om uppdragen eftersom samordnarna i regel har kontakter med olika delar av samhället. Det är även viktigt att berörda myndigheter får information om beslutade samordningsuppdrag och möjlighet att tycka till inför beslut om uppdrag.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Försvarsdepartementet framhåller KU att det är väsentligt att informella kontakter inriktas mer på information än styrning. Sådana kontakter får inte gå utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet. Utskottet inskärper också vikten av dokumentation.

Granskningen visar också att det har funnits brister i myndigheternas återrapportering från internationella möten. Utskottet menar att det är betydelsefullt att en enhetlig svensk hållning i olika internationella fora säkerställs. KU förutsätter att regeringen genomför åtgärder som behövs gentemot myndigheterna.

KU har även granskat regeringens utnämningar under perioden oktober 2013-september 2015. Av det som framkommit kan KU inte göra någon annan bedömning än att utnämningarna har skett på saklig grund. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer upp och utvärderar nya tillvägagångssätt för rekrytering av myndighetschefer liksom beslut om förflyttningar av myndighetschefer. KU vill också framhålla den positiva utvecklingen när det gäller andelen kvinnor som utnämns.

Slutligen har utskottet granskat regeringens information till och överläggning med Utrikesnämnden de senaste 25 åren. Utskottet har iakttagit en viss tendens över tid som innebär att olika ämnen snarare än att vissa situationer i sig behandlas i Utrikesnämnden. Det regelbundna samrådet mellan regeringen och EU-nämnden kan ha bidragit till en viss minskning av antalet sammanträden med Utrikesnämnden. Utskottet anser att det är angeläget att strategiska diskussioner om viktiga utrikespolitiska frågor och händelser äger rum på en konstitutionellt och politiskt sett hög nivå och pekar på bland annat Utrikesnämndens sammansättning.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vi säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

14, 80 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2015-09-21

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-25

Regeringen har redogjort för ett antal åtgärder som ska stärka samhällets arbete mot våldsbejakande extremism. Riksdagen tycker att de är bra men vill se fler åtgärder. Riksdagen tillkännager därför följande till regeringen:

• Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som förespråkar våldsbejakande ideologi, eller som har begått grova brott utomlands.
• Kommuner behöver metoder för att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
• I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap för att rekrytera till extremistiska organisationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap.
• Skolhuvudmännens ansvar för att motverka radikalisering kan behöva förtydligas. Det gäller även för andra som arbetar med barn och unga.
• Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Forum för levande historia skulle förslagsvis kunna genomföra detta.
• Organisationer och samfund som vill motverka radikalisering bör stärkas och stödjas.
• Den nationella samordnarens arbete behöver tas till vara och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver utvecklas kontinuerligt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2016-01-26

Datum

2016-02-03

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen anser att ett förslag från Europaparlamentet om regler för medlemsländernas EU-val strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt utifrån att beslutet också ska vara effektivt och ändamålsenligt. Europaparlamentet har flera förslag om hur valet av ledamöter till parlamentet ska gå till. Riksdagens konstitutionsutskott, KU, anser att vissa av dessa inte är beslut som ska tas på EU-nivå. Bland annat ska man inte på EU-nivå reglera partiernas "inre liv", till exempel genom krav på insyn och jämställdhet när det gäller nomineringen av kandidater. KU menar också att vissa förslag är svåra att förena med den svenska tryck- och yttrandefriheten.

EU-parlamentet har inte heller, enligt KU, följt rutinerna för den information som ska ges till de nationella parlamenten. Det saknas även en motivering till varför de föreslagna reglerna ska fattas på EU-nivå, trots att en sådan motivering ska finnas. Riksdagen har därför beslutat lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från EU inte följer subsidiaritetsprincipen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2016-02-02

Datum

2016-02-02

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Inlämnad

2016-01-14

Förslag

1

Datum

2016-01-14

Utskottsberedning

2015/16:JuU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2015-12-10

Förslag

1

Datum

2015-12-10

Utskottsberedning

2015/16:JuU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2015-10-15

Förslag

1

Datum

2015-10-15

Utskottsberedning

2015/16:CU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2015-10-02

Förslag

26

Datum

2015-10-02

Utskottsberedning

2015/16:AU9 2015/16:JuU1 2015/16:JuU18 2015/16:JuU22 2015/16:SfU14 2015/16:SfU15 2015/16:SoU6 2015/16:SoU7 2015/16:UbU15

Riksdagsbeslut

(26 yrkanden): 26 avslag

Inlämnad

2015-10-02

Förslag

4

Datum

2015-10-02

Utskottsberedning

2016/17:SoU10 2016/17:SoU7 2017/18:SoU9

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag