Malin Danielsson (Lib)

Regeringen har föreslagit en ny lag som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. Verksamheter med minst 50 arbetstagare blir skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Det ska även gå att slå larm genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa områden.

Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden.

De nya reglerna börjar gälla den 17 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2021-09-23

Datum

2021-09-23

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Fråga 2020/21:3478 Tvärförbindelse Södertörn av Malin Danielsson (L) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Under sommaren kom det glädjande beskedet att regeringen inte vidtar någon åtgärd vad det gäller Naturvårdsverkets önskan om prövning av Tvärförbindelse Södertörn. Tvärförbindelse Södertörn har, under olika

Inlämnad

2021-08-18

Besvarare

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en klimatdeklaration för byggnader. Det innebär att byggherren är skyldig att lämna in en klimatdeklaration som innehåller uppgifter om byggnaden och klimatpåverkan från byggnaden under byggskedet.

Först när klimatdeklarationen är inlämnad till Boverket får Byggnadsnämnden lämna slutbesked, det vill säga meddela att byggnaden får tas i bruk.

Skyldigheten att lämna in en klimatdeklaration gäller inte för alla byggnader, exempelvis inte vid tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år. Den gäller inte heller då byggherren är en privatperson.

De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2021-06-15

Datum

2021-06-16

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar för detaljplaneläggning. Förslagen innebär bland annat att:

• Kommunen ska redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning om någon tar ett privat initiativ till planläggning, en så kallad planintressent.
• Planintressenten ska under vissa förutsättningar kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över.
• Det ska framgå att de underlag som behövs när en detaljplan tas fram även får tas fram av någon annan än kommunen.

Syftet med de nya reglerna är att få snabbare planprocesser och att planintressenten ska kunna börja ta fram underlag innan kommunen kan börja planläggningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 23 minuter

Justering

2021-06-15

Datum

2021-06-16

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Reglerna för bekräftelse av föräldraskap, för faderskapsundersökningar och för att åstadkomma en könsneutral föräldraskapspresumtion ska moderniseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår följande lagändringar i korthet:

• Vid ett barns födelse ska föräldraskap i fler fall än i dag presumeras, alltså tas för givna. Detta leder till att regleringen blir könsneutral och jämlik.
• Bekräftelse av föräldraskap ska förenklas så att ogifta föräldrar som är myndiga och folkbokförda i Sverige ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan.
• Bestämmelserna om faderskapsundersökningar ska moderniseras på så sätt att de görs teknikneutrala. Det ska även införas särskilda regler om rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.

Vidare riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ogifta föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2021-06-15

Datum

2021-06-16

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Motion till riksdagen 2020/21:4091 av Arman Teimouri m.fl. (L) med anledning av prop. 2020/21:193 Genomförande av visselblåsardirektivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden med den ändringen att det bör klargöras att larm

Inlämnad

2021-06-09

Förslag

1

Datum

2021-06-09

Utskottsberedning

2021/22:AU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2020 om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-19

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Förslagen handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, klimatfrågor i planeringen, överklaganderegler, buller, bemyndiganden och tillsyn. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

26

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

32, 109 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-23

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-29

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till EU-lag om ökad insyn i hur lönesättning går till. Syftet är att säkra rätten till lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Bland annat ska arbetstagare få rätt att begära ut uppgifter från arbetsgivaren om genomsnittliga lönenivåer och könsfördelning för anställda som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska göra information om löneskillnader mellan kvinnor och män tillgänglig, till exempel på sin webbplats.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. EU ska bara vidta en åtgärd om målen för åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom rätten till lika lön inte kan garanteras i alla EU-länder utan gemensamma åtgärder på EU-nivå. Riksdagen beslutade att inte lämna invändningar i ett motiverat yttrande utan lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om jämställdhet och diskriminering i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Förslagen handlar bland annat om jämställdhetsintegrering, målen för jämställdhetspolitiken, översyn av diskrimineringslagen, åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet, mot hedersrelaterat våld och förtryck etcetera. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om integration. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsprocesser och till reformarbete inom ramen för januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Motionerna handlar bland annat om mottagande av nyanlända invandrare, insatser under asyltiden och under etableringstiden, samt om integrationskapacitet och utsatta områden.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 97 minuter

Justering

2021-03-23

Datum

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Fråga 2020/21:2350 Arbetsmiljöansvar vid hemarbete av Malin Danielsson (L) till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) Pandemin har utmanat vårt samhälle på många sätt som vi inte kunde förutse. Folkhälsomyndighetens rekommendation att i möjligaste mån arbeta hemifrån för att minska smittspridningen har hörsammats

Inlämnad

2021-03-26

Besvarare

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Regeringen bör se över det nuvarande resegarantisystemet för att säkerställa att resenärer har ett starkare ekonomiskt skydd. Det menar riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en utredning om det.

Enligt riksdagen har den pågående pandemin visat att det finns brister i konsumentskyddet när det gäller resor. Riksdagen menar att det behövs ett system som ger resenärerna ett ekonomiskt skydd när en resa måste ställas in på grund av orsaker som ligger utanför arrangörens kontroll, samtidigt som reseföretag skyddas från konkurs.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2021-03-09

Datum

2021-03-10

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-18

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om så kallade geodata. Regeringen bör prioritera att geodata blir tillgängliga för alla i så stor utsträckning som möjligt och återkomma med förslag på hur det ska finansieras. Arbetet med standardisering av geodata bör också skyndas på, tycker riksdagen.

Geodata är information som har geografisk koppling. Exempel på geodata är kartor och kartdata eller information i register om byggnader, sjöar, befolkning etcetera. Geodata har stor betydelse för många funktioner i samhället, till exempel inom samhällsplanering, miljöanalyser, navigation och positionering.

Tillkännagivandet kom från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2021-02-25

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om bostadspolitik. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om olika åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad, konkurrens och bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, kommunernas bostadsförsörjningsansvar, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, blandade boendeformer och minskad segregation, trångboddhet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

16

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-18

Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området familjerätt.

Det ena tillkännagivandet gäller familjehemsplaceringar och möjligheten till vårdnadsöverflyttning och adoption i det sammanhanget. Riksdagen hänvisade till ett tidigare tillkännagivande om att regeringen ska säkerställa barnens bästa genom att göra en översyn av reglerna i föräldrabalken på området. Uppmaningen var nu att skyndsamt göra en sådan översyn och därefter återkomma med lagförslag.

Det andra tillkännagivandet gäller att regeringen bör prioritera arbetet med att inrätta ett frivilligt testamentsregister i offentlig regi. Syftet med ett register är att minimera risken att ett testamente inte kommer fram efter ett dödsfall. Också här hänvisade riksdagen till ett tidigare tillkännagivande och uppmanade nu regeringen att påskynda arbetet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

26

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Motion till riksdagen 2020/21:3870 av Arman Teimouri m.fl. (L) med anledning av skr. 2020/21:92 En god arbetsmiljö för framtiden regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om arbetet mot psykisk ohälsa på

Inlämnad

2021-02-26

Förslag

3

Datum

2021-02-26

Utskottsberedning

2020/21:AU11

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: återkom med förslag på hur bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter och utred ett hyrköpsystem av bostäder.

Fler bör kunna få möjlighet att äga sin bostad, tycker riksdagen. Det bör finnas möjlighet att successivt omvandla ett hyreskontrakt till ett ägande. Riksdagen uppmanade regeringen att utreda ett sådant hyrköpsystem för över fem år sedan. Regeringen uppmanades då även att återkomma med förslag på hur fler så kallade ägarlägenheter skulle kunna bildas. Detta har inte gjorts. Riksdagen vill därför att regeringen nu prioriterar detta arbete. Regeringen uppmanas att snarast möjligt dels återkomma med förslag på hur befintliga bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter, dels tillsätta en utredning för att införa ett hyrköpsystem.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 80 förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

23

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-05

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-11

Banker och andra näringsidkare som erbjuder finansiell rådgivning är i vissa fall skyldiga att ersätta en konsument om rådgivningen lett till en ren förmögenhetsskada. Det vill säga att konsumenten förlorat pengar på grund av att rådgivaren varit oaktsam eller orsakat skadan med flit.

Regeringen anser att det måste framgå tydligt i lagen om finansiell rådgivning till konsumenter att näringsidkaren ska betala full ersättning för skadan i en sådan situation. Det innebär exempelvis att även ersättning för utebliven vinst ska betalas ut.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i lagtexten. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-11

Riksrevisionen har granskat hur väl Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning leder till att arbetslösa deltagare så snabbt som möjligt får ett jobb eller påbörjar studier. Stöd och matchning är en så kallad matchningstjänst som går ut på att arbetslösa deltagare får stöd att komma ur sin arbetslöshet med hjälp av en handledare från en leverantör som deltagaren själv väljer. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och till regeringen.

Arbetsförmedlingen rekommenderas bland annat att göra det lättare för deltagare att göra välinformerade val av leverantör och att utvärdera det så kallade ratingsystemet för betygsättning av leverantörer. Arbetsförmedlingen rekommenderas också att förbättra uppföljningen av leverantörerna och att säkerställa att det går att följa upp och utveckla tjänsten Stöd och matchning på ett systematiskt sätt. Regeringen rekommenderas att undersöka om Arbetsförmedlingen kan använda Skatteverkets månadsvisa inkomstuppgifter på individnivå när leverantörer ska betygsättas och ersättas.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar granskningen och delar regeringens uppfattning att den är ett viktigt bidrag till utvecklingen av både Arbetsförmedlingen och upphandlade matchningstjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-10